B. C. F. Sandberg (Hudiksvall)


Fotografen B. C. F. Sandberg öppnade 1863 en ateljé i Hudiksvall, han var sannolikt stadens första stationära fotografen. Tidigare hade det enbart kommit resande fotografer på kortare besök. Sandberg med familj flyttade 1867 till Stockholm.

 

Biografi

Hudiksvall 1837 – 1867

Bror Carl Felix Sandberg föddes den 12 januari 1837 i Delsbo. Fadern var Johan Petter Sandberg (född 1798 i Hudiksvall), slaktare och senare handlare i Hudiksvalls stad, och modern var Margareta Regina Norberg (född 1803 i Uppsala). Familjen var mantalsskriven i Hudiksvall men tillbringade några år i Delsbo och Idenor.

Sandberg hade en bror Per Eric Adrian som var född 1831 i Delsbo (avliden 1868 vid explosion i Vintervikens sprängämnesfabrik); en bror Johan Mauritz Reinhold som var född 1834 i Delsbo (sjöman, avliden 1858 på Briggen Ida på resa till London) och en syster Mathilda Margareta född 1840 i Idenor (gift Fahlander 1864 i Ljusdal).

När han var 17 år bodde Sandberg mellan 1854-1855 i Callerö i Börstil (Uppland) hos en bokhållare Jonas Silfverdahl (blivande hustrun far). Sandbergs far Jonas avled 1856 och själv flyttade han 1859, då 22 år, till en egen bostad. Han gifte sig sedan 1860 i Börstil med Emma Apollonia Silfverdahl (född 1838 i Börstil); henne träffade Sandberg troligtvis när han var där 1854-1855 (se ovan).

Paret fick tre barn: Agnes Anna Maria (född 1861); Carl Richard Reinhold (född 1862), senare underlöjtnant i Stockholm (avliden 1912 i Sankt Petersburg i tuberkulos); Bror Rudolf Gustaf (född 1865), senare sergeant vid Kongl. Waxholms Artilleri Corps. Det är svårt att veta exakt var familjen bodde i Hudiksvall men enligt en notis i tidningen flyttade han i maj 1862 från enkefru Beckmans gård till skomakaren Svenssons gård vid Kyrkogatan.

Sandberg var handlare i Hudiksvall, bland annat sålde han manskläder 1858, importerade bomullsvävnad och sålde barnleksaker 1861. Han började även med fotografering 1863 och hade en egen ateljé (se nedan).

Stockholm 1867 – 1876

Familjen flyttade 1867 till Hedvig Eleonora församling i Stockholm och bosatte sig vid Roslagstorg. I Stockholm fortsatte Sandberg troligtvis med olika sorters affärer; han tog 1868 ut ett patent på en maskin för sågning och klyvning.

Hustrun Apollonia flyttade 1869 från Stockholm till Kista (Sollentuna) tillsammans med barnen. Hennes man stod då som bosatt i Stockholm, men det finns inga anteckningar om att de skulle ha skilt sig.

Sandberg var 1871 skriven som “reseombud” i Katarina och 1874-1876 som handlare i Storkyrkoförsamlingen. Bror Carl Felix Sandberg avled när han var 39 år den 26 augusti 1876 i lunginflammation, boendes i Hedvig Eleonora församling. Det finns ett anonymt dokument på Hälsinglands museum där det står att Sandberg avled i Haparanda, han kan ha varit där på besök.

Apollonia och två av barnen flyttade sedan till prästgården i Vada (Uppland). Kyrkoherdens hustru Amalia Wilhelmina Silfverdahl (född 1841) var en syster till Apollonia, även hennes fader Jonas Silfverdahl bodde där. Dottern Agnes Anna Maria flyttade 1882 till Härnösand och sonen Bror Rudolf Gustaf flyttade 1887 till Waxholm. Hustrun Apollonia bodde från 1915 i Danvikshem, Nacka. Där avled hon, 82 år, den 23 januari 1920; då skriven som tillhörande katolska kyrkan i Stockholm.

 

Fotografkarriär och ateljéer

Hudiksvall 1863 – 1866/67

Den första indikationen på att Sandberg började med fotografering i Hudiksvall är en första annons från 1863 om att han börjar ta “Fotografi-Porträtter” i sin ateljé från och med måndagen den 23 mars (Hudiksvalls Weckoblad 1863-03-21). Det nämndes inte i annonsen var fotoateljén var belägen, men förmodligen i hans bostad. Det finns dock ett anonymt dokument på Hälsinglands museum där det står att ateljén låg i hörnhuset vid Storgatan och Käppuddsgatan.

Sandberg var med stor sannolikhet den första stationära fotografen i Hudiksvall. Den andre stationära fotografen L. A. M. Nordström började sin verksamhet senare samma år med en annons den 28 november. Enligt egen utsaga skall Nordström blivit utbildad i fotografering i fyra månader av Sandberg.

Sandberg kan ha varit självlärd i fotografi men det är nära till hands att föreslå att någon resande fotograf lärt upp honom. År 1862, året innan Sandberg började, annonserade en en icke namngiven fotograf (Anonym Nr. 1). Denna erbjöd “Fotografi-Porträtter”på glas (ambrotyp), vaxduk (pannotyp) och papper (pappersbilder) men även visitkort. Detta var troligtvis den första gången som en, troligtvis resande, fotograf erbjöd porträtt på visitkort i Hudiksvall.

Denne fotograf kan ha lärt Sandberg hur man utför sådana. Men det är slående hur lika annonsernas rubriker (“Fotografi-Porträtter”) är för denna fotograf och Sandbergs första annonser. Ett kanske långsökt alternativ är att denne anonyme fotograf i själv verket är Sandberg själv.

På våren 1864 och hela maj månad annonserade Sandberg om porträttfotografering (Hudiksvallsposten 1864-04-09). Det verkar inte finnas några annonser från år 1865, men han kan ändå haft ateljén öppen. På våren 1866 i april började Sandberg att annonsera igen (Hudiksvallsposten 1866-04-09). I samma tidning hade en resande fotograf Eduard Möller från Gävle annonser om att landskapsfotografier utföres, han var då placerad i Sandbergs ateljé; Eduard Möller flyttade sedan till L. A. M. Nordströms ateljé.

En av Sandberg sista annonser kan vara från september 1866 (Hudiksvallsposten 1866-11-03). Han och familjen flyttade från Hudiksvall till Stockholm i november 1867. Kanske man kan antaga att hans ateljé var öppen i omkring fyra år, från 1863 till 1866/67. Det finns inga indikationer på att Sandberg skall ha fortsatt som fotograf efter det att han flyttade till Stockholm, även fast han ibland titulerades fotograf.

 

B. C. F. Sandbergs första annons i Hudiksvalls Weckoblad 1863-03-21.

 

B. C. F. Sandberg och Edvard Möllers gemensamma annons i Hudiksvallsposten 1866-04-28.

 

B. C. F Sandbergs annons i Hudiksvallsposten 1866-11-03.

 

Processer och teknik

Visitkort

Den rådande fotografitekniken när Sandberg började sin karriär 1863 var våtkollodium. Den användes för framtagning av glasnegativ (glasplåtar) och vidare kontaktkopiering på ett silverbelagt albuminpapper. Kopian kunde vara otonad eller tonad med guldklorid. Den ovan angivna processen användes vid den tiden främst för att framställa så kallade visitkort. Sommaren 1862 hade en anonym fotograf (Anonym Nr. 1) sannolikt för första gången introducerat visitkortet till Hudiksvall (se ovan). Till en början fick man två bilder per glasplåt men senare fanns kameror för både fyra och sex bilder per plåt.

Daguerreotyper

Det finns en uppgift i en tidning för Hudiksvallsutställningen år 1913 på att Sandberg skulle ha utfört en daguerreotyp. Där stod det att ett porträtt på en äldre dam skulle vara en daguerreotyp och att fotografen skulle vara “Carl Sandberg”. Då originalet ej har kunnat uppbringas är denna uppgift osäker. Det finns även ett antal anonyma daguerreotyper på Hälsinglands museum vilka eventuellt skulle kunna vara gjorda av Sandberg, men troligtvis är de framtagna av någon tidigare resande fotograf.

Proceduren för att framställa daguerreotyper var betydligt mera omständigt och dyrt än att använda våtkollodium och göra visitkort; den tidigare metoden var även omodern i början på 1860-talet. På fotografiet av Sandbergs systern Mathilda (se bild ovan) finns en kamera på bordet, tillsammans med ett mikroskop och en flaska. Denna kamera är av primitiv modell och skulle kunna var en daguerreotyp kamera, men lika väl gjord för glasplåtar.

 

Detalj av bild ovan på Sandbergs systern Mathilda. På bordet står en primitiv kamera.

Porträtt

Allmänt

Som nämnts tidigare bestod Sandbergs produktion främst av visitkort. På Hälsinglands museum finns en så kallad Porträttsamling bestående av ett flertal album med visitkort, många av dessa kort är framställda av Sandberg. Många av bilderna är namnsatta och består till största delen av borgare, statstjänstemän, militärer, affärsmän och handlare. Under sin korta verksamma tid på fyra år kan man få den uppfattningen att han lyckades porträttera de flesta av dessa människor som var bosatta i Hudiksvall.

På ett av korten finns 1431 skrivet på baksidan där plåtnumret vanligtvis stod, det kan man tolka som att minst 1431 st porträtt togs av Sandberg, detta ger ca. 350 st porträtt/år, vilket inte är helt osannolikt.

Visitkorten är typiska för perioden, med hel- eller 2/3-delsfigur och mycket enkla och rena bakgrunder. De få rekvisita som användes bestod av en stol som personen satt på, eller lutade sig emot, samt ett bord att luta armen på m. m. På de bilder med helfigur kan man känna igen det mönstrade golvet på många kort. Möblerna bestod av ett runt bord samt två olika stolar, en med runt ryggstöd och en med ett högre kantigt ryggstöd. På bordet ligger i några fall en sak såsom en bok, en hatt eller dylikt.

 

Porträtt

Allmänt

Visitkorten består av en tunn kartong med raka hörn på vilken det fotografiska albuminpapperet är klistrat. Kartongen är ofärgad och har en lätt pressad yta. Storleken kan variera något. Fem olika kartongtyper för visitkort kan urskiljas ur Sandbergs produktion. De är svåra att datera exakt då han var verksam en så pass kort tid.

Den största delen av Sandbergs bilder har en svart ton med drag av mörkblått. Detta betyder förmodligen att albuminpapperet har tonats i guldkloridlösning. Ett fåtal bilder har en klart gulaktig färgton, vilket tyder på otonat papper.

Visitkort Hudiksvall Typ 1: 1863 – ca.1866/67

Visitkort av Typ 1 saknar namn på framsidan men har ett märke på baksidan i svart med girlanger och blad samt texten “Fotografi af B.C.F. SANDBERG, Hudiksvall” i tre rader.

 

Baksidesmärke på visitkort av Typ 1.
Baksidesmärke på visitkort av Typ 1.

Visitkort Hudiksvall Typ 2: 1863 – ca.1866/67

Visitkort av Typ 2 har ett annat utformat märket på baksidan. Märket har girlanger och en mycket kraftig svart text “B.C.F. SANDBERG Fotograf i HUDIKSVALL”.

 

Baksidesmärke på visitkort av Typ 2.
Baksidesmärke på visitkort av Typ 2.

Visitkort Hhudiksvall Typ 3a: 1863 – ca.1866/67 (1865)

Visitkort av Typ 3a har ytterligare en annan variant av märket på baksidan. Det består av en ovalt i form av ett bälte samt en krona. I bältet står “FOTOGRAFI af B.C.F. SANDBERG” och i ovalens mitt står “Hudiksvall”. I det övre vänstra hörnet finns ett tryck “No”, som användes för att skriva i glasplåtens nummer för eventuella efterbeställningar. Ett kort är daterat till 1865.

 

Baksidesmärke på visitkort av Typ 3a.
Baksidesmärke på visitkort av Typ 3a.

Visitkort Hudiksvall Typ 3b:  1863 – ca.1866/67

Visitkort av Typ 3b är snarlik Typ 3a förutom att bältet i märket på baksidan är knutet längst ned

 

B.C.F. Sandberg, visitkort Typ 3b märke
B.C.F. Sandberg, visitkort Typ 3b märke

Visitkort Hudiksvall Typ 4: 1863 – ca.1866/67

Visitkort Typ 4 har på framsidan till höger texten “B.C.F. Sandberg. Fotogr.”. På baksidan finns ännu en variant av märke. Överst står “B.C.F. Sandberg, Fotograf” sedan en vapensköld med tre bockar (Hälsinglands vapen) omgiven av girlanger och blad. Nedanför står texten “Hudiksvall”.

 

Baksidesmärke på visitkort av Typ 4.
Baksidesmärke på visitkort av Typ 4.

Visitkort Hudiksvall Typ 5: 1863 – ca.1866/67 (1864)

Visitkort av Typ 5 är lika Typ 4 med texten “B.C.F. Sandberg. Fotogr.” på framsidan till höger. Märket på baksidan är dock annorlunda. Det är runt och har en bild på den utrustning som dåtidens fotografer använde. Runt bilden står texten “FOTOGRAFI af B.C.F. Sandberg, HUDIKSVALL”. Detta märke finns i blått, rött eller brunt tryck. Finns ett daterat kort från 1864 med rött märke.

 

B.C.F. Sandberg, visitkort Typ 5 märke
Baksidesmärke på visitkort av Typ 5, finns i blått, rött eller brunt.

Gruppbilder

Fotografier av Sandberg med mera än en person är synnerligen sällsynta. Nedan finns två som skall vara tagna av honom: den första är en bild på familjen Brun på terrassen av Brunska gården i Hudiksvall; den andra skall vara en gruppbild på personer från Kåsjö i Järvsö (troligtvis taget i Hudiksvall). Två av personerna på denna bild skall ha emigrerat till Nordamerika 1867. Storleken på bilderna är okänt, men förmodligen i visitkortsformat.

 

“Medlemmar av familjen Brun på terrassen av Brunska gården”. foto: B. C. F. Sandberg, 1863-1866/67. Bild från “Hantverksgården Hudiksvall”, s. 52.

 

Gruppbild från “Jacobs” i Kåsjö, Järvsö, foto: B. C. F. Sandberg, 1863-1866/67, reprokopia, Ljusdalsbygdens museum Nr. LJM7497 (R4835).

Topografi och vyer

I likhet med gruppbilder finns det få stadsbilder och topografiska bilder tagna av Sandberg. På Hälsinglands museum finns två bild på fartyg bevarade.

 

Fartyg i Hudiksvalls hamn, foto: B. C. F. Sandberg, visitkort Typ 3a, 1863-1866/67, Hälsinglands museum.

 

Hudiksvalls hamn, troligen fullriggaren ”Henrietta”, byggd 1856, foto: B. C. F. Sandberg, visitkort Typ 5, 1863-1866/67, Hälsinglands museum.

Arkiv

Några glasplåtar gjorda av Sandberg verkar inte finnas bevarade. På Hälsinglands museum finns i alla fall en stor mängd visitkort, många samlade i en så kallad Porträttsamling bestående av flera album. I denna samling är personerna på korten namngivna.

Källor

Litteratur

  • “Hantverksgården Hudiksvall”, Greta Rodenstam, Hudiksvall 1960, artikel i Hudiksvalls Fabriks- och Hantverksförening, Hantverksgården, Hudiksvall 1981.

Internet

Bilder

 

© Fotografihistoria.se, Lars Eriksson

 

rosett_upper

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.