L.A.M. Nordström (Hudiksvall)

Målaren och fotografen L.A.M. Nordström blev den andra stationära fotografen i Hudiksvall år 1863, strax efter B.C.F. Sandbergs etablering. Han var aktiv fotograf i Hudiksvall åren 1863 – 1876. Nordström reste runt mycket på landsbygden i Norrland, men hade Hudiksvall som hemvist. Den välkända byggnaden vid Kanalparken i Hudiksvall, där bl.a. fotograferna J.O. Wiklund och Inga Undén verkat, ägdes till en början av Nordström och där hade han också sin ateljé.

Man kan få den uppfattningen när man granskar Nordströms porträtt att hans kundkrets främst var personer från de lägre samhällsklasserna; i jämförelse med den samtida fotografen B.C.F Sandbergs kunder, som främst verkar varit personer från de övre klasserna. Hans fotografier var även av lite lägre kvalité (både tekniskt och formmässigt), men produktionen var hög och, i motsats till B.C.F. Sandberg, fotograferade han även gruppbilder och reste mycket för att fotografera landskap.

Nordström hade en lite rörig livshistoria; då han blev dömd två gånger för sedelförfalskning och satt bland annat på Långholmens fängelse i Stockholm. Efter den första frigivningen 1882 återvände han till födelseorten Torsåker. Efter den andra frigivningen 1896 var det svårt för honom att få arbete och han hamnade på fattiggården, han avled där år 1911, vid en ålder av 77 år.

 

L.A.M Nordström porträtt
Porträtt från Nordströms fängelsetid 1893 (bild från fångrapport)

Biografi

Biografi

Torsåker 1834 – 1858

Lars August Mauritz (L.A.M.) Nordström föddes den 9 augusti år 1834 i Barkhyttan, Torsåker (Gästrikland). Fadern var Gustaf Nordström (född 1803 i Skultuna), f.d. soldat Nr. 133 vid Ovansjö Kompani, och modern var Sara Lisa Lindström (född 1804 i Falun, avliden 1856). Lars August Mauritz konfirmerades år 1849 när han var 15 år. Han arbetade, enligt egen utsaga, fram till år 1853 som målare i Gävle och senare i Stockholm (Förhörsprotokoll 1893=FÖP1893).

Hudiksvall 1859 – 1863

År 1859, vid 25 års ålder, flyttade Nordström till Hudiksvall och började arbeta som målare. Där gifte han sig den 26 september samma höst med Johanna Ulrika Åsberg (född 1835 i Hälsingtuna). Det första barnet, dottern Anna Elisabet, föddes redan den 23 december; nästa barn, sonen Lars August, föddes ett år senare, den 7 december 1861. Enligt egen utsaga skall Nordstöm arbetat på Gefle Dala Järnväg under denna tid, fram till år 1862 (FÖP1893).

Efter att ha blivit undervisad i fotografi av fotografen B.C.F. Sandberg i Hudiksvall år 1862 (se vidare Fotografkarriär) flyttade Nordström och familjen till Härnösand i november samma år. I Härnösand arbetade han som målare och fotograf. De flyttade tillbaka till Hudiksvall den 17 november år 1863 och bosatte sig hos en glasmästare Norell. Den 17 november 1863 föddes det tredje barnet, dottern Johanna Wilhelmina. Den 28 november samma år öppnade Nordström en egen fotoateljé i Hudiksvall.

Hudiksvall 1864 – 1876

År 1864 bosatte sig familjen hos en slaktare Hallgren i Hudiksvall, men året därpå 1865 köpte Nordström fastigheten/tomten Nr. 17 i 3:e kvarteret. Denna fastighet vid nuvarande Kanalparken skall skall komma att hysa olika fotografer fram till 1930-talet. Huruvida Nordström köpt en befintlig byggnad eller byggt en ny är obekant (se vidare Ateljéer).

Under många år kom Nordström att resa runt och fotografera under sommarmånaderna; ateljén hyrdes under tiden ut till olika resande fotografer. Den 9 mars år 1866 föddes det fjärde barnet, sonen Gustaf Mauritz, som senare kom att bli sjöman. Den 11 januari år 1869 föddes det femte barnet, sonen Pehr Elis, som skall komma att bli inblandad i Nordströms affärer med sedelförfalskningar, och den 12 oktober 1870 föddes det sjätte barnet, sonen Knut.

År 1872 blev Nordström och hustrun utsatt för rannsakning av Hudiksvalls tingsrätt, misstänkta för “falskmynteri”. Här nedan finns en sammanfattning av en artikel i Hudiksvallsposten den 9 november 1872:

En 17 -årig flicka vid namn Christina Lindman bad sin 6-årige bror att gå in på Hudiksvalls Filial Bank och växla en 10 Rdr. sedel från Uplands Enskilda Bank. Då brodern försökte växla sedeln visades den var falsk, varvid pojken togs i förhör av stadsfiskalen. Flickan Lindman uppgav vid förhör att hon fått i uppdrag att växla sedeln av en Kajsa Lisa Lodin, som var piga hos fotografen Nordström.

Pigan Kajsa Lisa uppgav först att hon hittat fått sedeln i kanalen sedan ändrade hon sig till att hon fått den av en för henne okänd man med svart skägg. Den falska 10 Rdr. sedel skickades till Uplands Enskilda Band för analys varvid man kom fram till att den tillverkats på fotografisk väg. Förhör hölls då med fotografen Nordström samt hans hustru där båda förnekande all kännedom om den falska sedeln. Även pigan Kajsa Lisa förnekande brott, då hon ej visste att sedel hon “fått” var falsk. (sammanfattning från Hudiksvallsposten den 9 november 1872)

På grund av brist på bevis frikändes alla inblandande av Hudiksvalls Rådhusrätt. Troligtvis förstod polismyndigheten och rätten att det var Nordström som tillverkat den falska sedel på fotografisk väg och sedan att han eller hustrun fått pigan Kajsa Lisa att försöka växla sedel, men att detta inte kunde bevisas rättsligt. (sammanfattning från Hudiksvallsposten den 9 november 1872)

På grund av brist på bevis frikändes alla inblandade av Hudiksvalls Rådhusrätt. Troligtvis förstod polismyndigheten och rätten att det var Nordström som tillverkat den falska sedel på fotografisk väg och sedan, att han eller hustrun, fått pigan Kajsa Lisa att försöka växla sedel, men att detta inte kunde bevisas rättsligt. Historien verkar ha få spridning i riket, det finns en notis i Blekingeposten (Blekingeposten den 22 november 1872) från händelsen, se bild nedan.

 

Notis i Blekingeposten den 22 november 1872
Notis i Blekingeposten den 22 november 1872

Den 30 januari år 1873 föddes det sjunde barnet, dottern Erika Charlotta. Fotoateljén verkar ha varit öppen som vanligt, enligt tidningsannonser, under historien med sedelförfalskningen. Nordström fortsatte med att företa resor under sommarmånaderna mellan åren 1874 och 1876. Den 12 februari 1876 överlät han ateljén till en fotograf J.O. Wiklund från Sundsvall.

Hudiksvall 1977 – 1880

Att Nordström fortsatte att vara skriven i Hudiksvall åren 1877 – 1882 betydde inte att han befann sig i staden. En uppgift finns på att han skall han ha varit fotograf i Bergsjö under omkring år 1877 (Sveriges Handelskalender 1877) och enligt egen utsago skall han ha vandrat omkring i Järvsötrakten åren 1879 – 1881 (FÖP 1893). I husförhörslängden finns också mycket riktigt en notering att han skall ha befunnit sig i Järvsö under år 1880.

Västerås fängelse 1881 – 1882

I januari år 1881 blev Nordström häktad i Västerlövsta socken, Heby (Uppsala län), misstänkt för sedelförfalskning. Han blev också dömd, den 25 januari år 1881, tillsammans med sonen Gustaf Mauritz (15 år) för sedelförfalskning. Domen löd på två års straffarbete samt “åtta års förlust av medborgerligt förtroende”. Nedan är en sammanfattning av ett ett förhörsprotokoll som hölls i Heby, Västerlövsta socken den 24 januari år 1881 (ULA 8407 dom Simtuna häradsrätt 11 feb 1881 nr. 34):

Den 19 januari 1881 blev panoramaföreståndare Axel Pettersson från Växjö samt den 13-årige pojken Elis Nordström häktade i Skutskär, utanför Gävle, för utprånglande av en falsk 10 Rdr. sedel. I deras ägo påträffades ytterliggare 6 st 10 Rdr. sedlar samt 4 st 5 Rdr. sedlar.
Fadern till pojken Elis var fotografen Nordström, och eftersom man misstänkte att det var Nordström som tillverkat de falska sedlarna, häktades han i Heby, väster om Uppsala, där han för tillfället befann sig.

Nordström erkände efter långt förhör att han vid juletid 1880, på som han sade, uppmaning av nämnda Pettersson, tillverkat falska 5 och 10 Rdr. sedlar från Upsala Enskilda Bank. Två glasplåtar på 10 Rdr. sedlar påträffades också sedan hos Nordström, dock ej på de som försökts utprånglats. (sammanfattning från ULA 8407 dom Simtuna häradsrätt 11 feb 1881 nr. 34)

Nordström satt sedan i Västerås fängelse från 1882 fram till en tidigare frigivning den 23 oktober år 1882. I oktober lämnade familjen officiellt Hudiksvall och flyttade till Torsåker via Järvsö.

Torsåker 1883 – 1893

I Torsåker sysselsatte sig Nordström med “måleri och fotograferande på landsbygden” enligt egen utsago (FÖP 1893). Hustrun Johanna avled år 1883 och Nordström blev änkling med barnen Per Elis (14 år) och Erika Charlotta (10 år). Han uppgav att han under åren 1884 – 1893 saknade fast bostad och vandrade omkring och fotograferade på landsbygden i Norrland, omkring Luleå mellan Örnsköldsvik och Långsele samt i Sollefteå och Härnösand (FÖP 1893).

Långholmens fängelse 1893 – 1896

Den 24 november 1893 dömdes Nordström av Sköns Häradsrätt till sedelförfalskning, domen löd på 4 års straffarbete på Långholmen samt 5 års “förlust av medborgerliga rättigheter”. Han var då 59 år och de detaljuppgifter som finns om honom i fångregistret är följande: grått hår, blå ögon och 166 cm lång. Han hade 26 kr i likvida medel och 58 kr på bankboken. Han blev tidigare frigiven den 5 december år 1896. Vad som hade hänt framgår av nedanstående sammanfattning av ett förhörsprotokoll som hölls vid Sundsvalls polisstation den 28 oktober år 1893 (FÖP1893):

Nordström anländer till Sundsvall den 11 oktober år 1893 med ångbåten “Hernö” från Härnösand. Han bor först på Sjömanshemmet och senare hos en målare Zetterström. Då han börjar få slut på pengarna, han har endast en femkronors sedel kvar, bestämmer han sig för att tillverka ett antal falska sedlar. Nordström fotograferar av femkronors sedeln på båda sidorna och tillverkar sedan nio stycken sedlar på fotografiskt papper.

Den 17 oktober går han till Utskänkningsbolaget på Trädgårdsgatan och köper en liter brännvin med en av de falska femkronors sedlarna. Dagen därpå köper han strömming av en gumma på torget och den 21 oktober köper han kött, båda gångerna betalar han med en falsk sedel.

Det visar sig under tiden att dessa falska sedlar i omlopp har uppmärksammats av en bokförare Gustav Richman på polisstationen. Denne varnar bland annat Utskänkningsbolagets ställen om att vara uppmärksamma på falska sedlar.

Den 28 oktober besöker Nordström Utskänkningsbolaget på Köpmangatan och köper, tillsammans med en viss Jonas Albert Åström, en flaska konjak. De betalar med en av de falsk sedlarna. Denna sedel uppmärksammas av föreståndaren Margareta Eriksson som kontaktar polisen. När poliskonstaplarna anländer har både Nordström och Åström flytt, men båda blir strax upptäckta i närheten och anhållna.

Vid förhör erkänner Nordström att han tillverkat de falska sedlarna och att Åström är oskyldig. Vid visitation av Nordströms saker upptäcks ytterligare 14 st falska femkronors sedlar i en gul koffert. Nordström berättar att han tillverkat dessa i Boden när han var där sommaren 1892. Han blir sedan häktad och förd till kronohäktet i Sundsvall, i väntan på rättegång.

Torsåker 1896 – 1911

Efter frigivningen från Långholmen år 1896 återvände Nordström till Torsåker, där han fram till 1904 stod skriven som f.d. fotografen, tillsammans med sonen Per Elis som var sjöman. Efter år 1904 bodde han på fattiggården i Lärsta, Torsåker, och arbetade bland annat som portvakt hos en Lindgren. Han avled på Lasarettet i Gävle den 2 oktober år 1911, 77 år gammal.

 

Fotografkarriär→

Fotografkarriär

Fotografkarriär

Härnösand/Hudiksvall 1862 – 1865

Nordström flyttade till Hudiksvall år 1859, där började han arbeta som målare. Enligt hans egna uppgifter fick han sedan år 1862 utbildning i fotografikonsten av lokale fotografen B.C.F. Sandberg (Förhörsprotokoll 1893=FÖP1893). Nordström flyttade med familjen till Härnösand den 11 november samma år, där stod han skriven som målare och fotograf. Han kan ha blivit milt tvungen av B.C.F. Sandberg att inte konkurrera med honom i Hudiksvall, eller så ville han prova på fotografkarriären någon annanstans.

Förutom Härnösand (Härnösandsposten den 7 augusti 1862) besökte Nordström Skellefteå i maj 1863 (Skellefteå Nya Tidning den 20 maj 1863) och Piteå i juni 1863 (Norrbotten Posten den 20 juni 1863). Samtidigt gjorde han nog troligtvis även besök på landsbygden omkring dessa städer (Fotografer i Norra Sverige – Gunnar Sundberg (1974). Nordström flyttade tillbaka till Hudiksvall den 10 november 1863. Nordström startade sin karriär i Hudiksvall efter återkomsten från Härnösand, vinter 1863. Hans första egna annons i kom den 28 november 1863, då om att han utför “glasbilder och visitkort” (Hudikswalls Weckoblad den 28 november 1863):

“Fotografering verkställes af undertecknad efter moderat pris, både för glasbilder och visitkort, L.A.M Nordström. Boende hos Glasmästare Norell, öster i Staden” (Hudikswalls Weckoblad den 28 november 1863)

Han angav i annonsen att han utför “glasbilder”, det vill säga ambrotyper. Ateljén var belägen hos en “glasmästare Norell, öster i Staden” och var sannolikt av typen reseateljé. Under våren år 1864 skedde annonsering i Hudiksvall från både Nordström och fotografen B.C.F. Sandberg. I en senare annonser för år 1864 är ateljén flyttad till “slaktare Hallgrens” gård (Hudikswalls Weckoblad den 11 juni 1864):

“Undertecknads atelier är öppna alla dagar från kl. 7 f.m. till kl. 6 e.m. och rekommenderar mig till utförande af endast lyckade bilder efter de mest modererade priser. Ateliern är vid Slagtare Hallgrens gård. Vyer och Copieringar verkställes äfven, L.A.M. Nordström” (Hudikswalls Weckoblad den 11 juni 1864)

Hudiksvall 1865 – 1869

År 1865 anskaffade Nordström en fastighet vid Lillfjärden och kanalen, där inredde han troligtvis en ny ateljé (se vidare Ateljéer). Under sommaren samma år gav sig Nordström ut på en sommarresa och fotograferade vyer. Något som kom att upprepa sig under alla hans verksamma år. Han hade tydligen ordnat så att ateljén i Hudiksvall kunde utnyttjas av resande fotografer under hans frånvaro.

Den första av dessa var E.G. Åkerlund som var en landskaps- och porträttfotograf från Stockholm. Han annonserade den 29 juli 1865 om att han tillfälligt övertagit Nordströms ateljé (Hudiksvallsposten den 29 juli 1865). Nordström återvände i augusti samma år från en sommarresa, då angav han att att ateljén var öppen och att det specifikt finns “landskapstycken efter Ångermanelfven” att köpa (Hudiksvallsposten den 5 augusti 1865). Han har bevisligen fotograferat vyer utefter Ångermanälven, och kan ha besökt platser mellan Härnösand och Sollefteå.

Nordström gjorde sommarresor året 1866, då också en utlåning av ateljén skedde till en landskapsfotograf Eduard Möller från Gävle. Han använde Nordströms ateljé tillfälligt under under sommaren och den tidiga hösten år 1866 (Hudiksvallsposten den 21 juli 1866). Eduard Möller hade tidigare under våren använts sig av B.C.F. Sandbergs ateljé. Året 1867 flyttade den andra fotografen i Hudiksvall B.C.F. Sandberg till Stockholm och Nordström blev ensam kvar med en stationär ateljé. Under året 1867 användes ateljén även för nöjen; då en E. Rademacher förevisade ett “Stereoskopiskt Fotografiskt Konst och Naturmuseum” ett par dagar (se vidare Ateljéer) (Hudiksvallsposten den 16 mars 1867).

På hösten 1867 annonserade Nordström om att ateljén var öppen för porträttering från kl. 1o förmiddag till kl. 4 på eftermiddagen. Tidigare på sommaren samma år hade han varit ute och rest, då det i samma annons angavs att vyer från Strömbacka bruk, Moviken, Friggesund, Delsbo och Ljusdal fanns för försäljning (Hudiksvallsposten den 5 oktober 1867) (se vidare Topografi och vyer). Nordström började år 1868 att annonsera den 11 april och fram till den 22 augusti, då han angav att han kommer att vistas hemma bara en kortare tid (Hudiksvallsposten den 8 augusti 1868). Vid Julafton den 24 december annonserade han att fotografering utföres kl. 11 till 1 fram till i mitten av januari.

 

 

Hudiksvallsposten den 8 augusti 1868.
Hudiksvallsposten den 8 augusti 1868.

Hudiksvall 1870 – 1872

En tredje resande fotograf använde tillfälligt Nordströms ateljé år 1870. Denne fotograf hette A. Wahrolin och övertog Nordströms ateljé i juli under dennes frånvaro (Hudiksvallsposten den 9 juli 1870). A. Wahrolin använde ateljén fram till i december 1870; angav han att han övertog Nordströms ateljé för egen räkning (Hudiksvallsposten den 5 november 1870). År 1871 använde A. Wahrolin åter Nordströms ateljé, då han annonserade fram till den 8 juli.
Den 12 augusti år 1871 var Nordström tydligen åter tillbaka efter en resa, då angav han att en reseateljé hölls öppen från 10 f.m. till 4 e.m (Hudiksvallsposten den 12 augusti 1871).

På våren år 1872 hade Nordström åter öppen (Hudiksvallsposten den 21 mars 1872). I november samma år utsattes han för polisförhör och rannsakning angående en inblandning i försök till utprångling av falska sedlar. Han frikändes dock från anklagelserna av Hudiksvalls Rådhusrätt (se vidare Biografi).

 

 

Hudiksvallsposten Nr 12 den 21 mars 1872
Hudiksvallsposten Nr 12 den 21 mars 1872

Hudiksvall 1873 – 1876

Rannsakningen under vintern 1872 kan eventuellt ha påverkat Nordströms rykte och affärer negativt. Under år 1873 annonserade han bara sporadiskt i tidningen. Den 28 mars år 1874 anger han dock att han ämnar göra en resa ut på landet för att fotografera vyer (Hudiksvallsposten den 28 mars 1874).
Nordström upphör sannolikt att vara aktiv fotograf i Hudiksvall i slutet av 1875. Hans första annons detta år skedde den 10 april (Hudiksvallsposten den 10 april 1875), och den 19 juni 1875 angav han att han troligen kommer att företa en resa uti landet en tid efter midsommar (Hudiksvallsposten den 19 juni 1875).
Han återkom troligtvis på hösten 1875, då han den 23 oktober och fram till den 30 oktober annonserade om att fotografering sker mellan kl. 10 och två alla “söckendagar”. Han angav även att “alla storlekar av kort tages, från kabinett till medaljongkort, äfven sådana som äro passande att hafva i hattar och mössor” (Hudiksvallsposten den 23 oktober 1875):

“Fotografering. Undertecknads Atelier hålles öppen alla söcknerdagar från 10-2 e.m. och tages i alla storlekar från kabinetts till medjongskort, äfven sådana som äro passande att hafva i hattar och mössor; för att icke få dem så lätt bortbytta som händelsen är ibland; af dessa sistnämde kort kommer kopior af andra kort så man slipper sitta om och erhålla så många som önskas. Hudiksvall i Oktober 1875. L. A. M. Nordström” (Hudiksvallsposten den 23 oktober 1875)

I januari år 1876 var det en förevisning med en ljusapparat (Laterna magica eller Skioptikon) i Nordströms ateljé (Hudiksvallsposten den 8 januari 1876):

“Aftonnöje. Söndags aftnar kl. 8 kommer uti undertecknads atelier att förevisas genom ett Defållingsljus Apparat landskaps vyer och rörliga komiska figurer; samt ett vackert färgspel. Inträdesafgiften 50 öre för äldre, 25 öre för barn. L. A. M. Nordström” (Hudiksvallsposten den 8 januari 1876)

Nordström upphörde sannolikt med sin fotografiverksamheten i Hudiksvall när fotografen J.O. Wiklund, inflyttad från Sundsvall, den 12 februari 1876 annonserade om att han övertagit Nordströms ateljé (Hudiksvallsposten den 12 februari 1876). Några annonser i Hudiksvall av Nordström efter J.O. Wiklunds första annons har ej kunnat hittats.

 

Vandringar på landsbygden 1879 – 1893

Åren 1879 – 1881 vandrade Nordström, enligt egen utsaga, omkring i Järvsötrakten och fotograferade (FÖP1893). I mars 1881 häktades han för sedelförfalskning och satt i fängelse åren 1881 – 1882. Efter frigivningen flyttade han och familjen från Hudiksvall till Torsåker. Nordström har angett att han åren 1882 – 1884 fortsätt med att arbeta med måleri och att fotograferar på landsbygden. Åren 1884 – 1893 vandrade han omkring i trakten av Luleå, mellan Örnsköldsvik och Långsele samt i Sollefteå och Härnösand (FÖP 1893). År 1893 blev Nordström åter häktad för sedelförfalskning, då i Sundsvall. Han vistades i fängelset på Långholmen åren 1893 – 1896. Efter frigivningen bosatte han sig att i Torsåker och fotografkarriären upphörde sannolikt då.

 

Ateljéer→

Ateljéer

Ateljéer

Huvudateljén

Den första tiden i Hudiksvall uppehöll sig Nordström först på “glasmästare Norells gård, Öster i staden”, och sedan på “slaktare Hallgrens gård” (se Biografi). År 1865 hade han anskaffat en egen gård i den mellersta stadsdelen vid kanalen, då han stod som ägare till tomten nr ss.155 (senare Nr 17 i 3:e kvarteret). På en av de äldsta bilderna (se nedan) av Hudiksvall, målad av Albert Blombergsson på 1860-talet, ser vi gården och det typiska ateljéfönstret (orginalmålningen finns på Hälsinglands Museum). Troligtvis hade Nordström själv byggt till ateljén på övervåningen.

På tavlan kan man se att gården är på en och en halv våning, panelad och gulmålad. På övervåningen mot norr ligger ett centralt placerat ateljéfönster. Detta är förmodligen den första specialbyggda fotoateljén i Hudiksvall. Var den första fasta fotografen i Hudiksvall, B.C.F Sandberg, hade sin ateljé är obekant. Gården och ateljén skulle med tiden komma att användas i omkring 80-90 år framåt av fotografer som J.O. Wiklund och Inga Undén. Gården finns kvar i dag, dock grovt förvanskad och av ateljén kan man bara antyda utbyggnaden på övervåningen (se vidare om ateljén under J.O. Wiklund).

 

Huset med Nordströms ateljé på 1860-talet, efter en målning av Albert Blombergsson (HM)
Huset med Nordströms ateljé på 1860-talet, efter en målning av Albert Blombergsson (HM)

Filialer och sommarateljéer

Nordström använd inga fast angivna filialateljéer. Däremot började han tidigt att resa runt på somrarna, och besökte olika orter, främst i Övre Norrland.
Vilka platser han besökte kan ses dels på vart hans visitkort dyker upp någonstans (se Visitkort), dels via uppgifterna i annonser, där det anges från vilka orter han har vyer att försälja bilder ifrån. Under hans frånvaro överlåts ateljén till ett flertal resande fotografer (se Topografi och vyer).

Resandet torde ha varit omständligt och långsamt med tanke på dåtidens transportmedel. Det är talande att han främst besökte kuststäder, då det snabbaste sättet att ta sig fram var med segel och ångfartyg. Dåtidens vägar var ytterst tidsödande att färdas på.

 

Annons om ångbåtsturer till Övre Norrland (Bollnäs Tidning den 12 juli 1879)
Annons om ångbåtsturer till Övre Norrland (Bollnäs Tidning den 12 juli 1879)

Av Nordström besökta orter:

  • 1862: Härnösand (HFL).
  • 1863: Skellefteå, Piteå (Sundberg).
  • 1867: Strömbacka, Moviken, Frigesund, Delsbo, Ljusdal (annons).
  • 1879-1881: Järvsötrakten (FÖP 1893).
  • 1882-1884: Barkhyttans landsbygd (FÖP 1893).
  • 1884-1893: Omkring Luleå (Övre Luleå=Boden), Örnsköldsvik, Långsele, Sollefteå och Härnösand (FÖP1893).

Övrig verksamhet i ateljén

Nordström använde även ateljén till annat än fotografering. Den 16 mars 1867 förevisades där ett ”Steroskopiskt Fotografiskt konst och naturmuseum” av en E. Rademacher (Hudiksvallsposten den 16 mars 1867):

“Tredje nya Uppställningen. Med högvederbörligt tillstånd ämnar undertecknad i morgon och följande dagar uti herr Nordströms Atelier förevisa ett Stereoskopiskt Fotografiskt Konst och Naturmuseum. Förevisningen eger rum Söndagar från kl. 6 e. m. till kl. 9 e. m. och följande dagar från kl. 11 f. m. till kl. 9 e. m. Inträdesavgiften 50 öre för äldre personer, hälften för barn. Ärade jagtvänner underrättas derom att jag jemte ofvanstående Museum äfven lemnar tillträde till målskjutning. Skottet kostar 5 öre. E. Rademacher.” (Hudiksvallsposten den 16 mars 1867)

Han använde även ateljén som en dåtidens biograf då han i en annons den 8 januari 1876 angav att ett “aftonnöje sker i ateljen” (Hudiksvallsposten den 8 januari 1876). På söndagskvällarna förevisades med hjälp av en “ljusapparat” landskapsvyer och rörliga komiska figurer samt ett vackert färgspel. Inträdet var 50 öre för äldre och 25 öre för barn. Ljusapparaten torde ha varit en Laterna magica eller en Skioptikon, det vill säga en slags projektorer.

“Aftonnöje. Söndags aftnar kl. 8 kommer uti undertecknads atelier att förevisas genom ett Desållingsljus Apparat landskapsvyer och rörliga komiska figurer, samt ett vackert färgspel. Inträdesafgiften 50 öre för äldre, 25 öre för barn. L. A. M. Nordström” (Hudiksvallsposten den 8 januari 1876)

Porträtt→

Porträtt

Porträtt

Allmänt

Nordströms visitkort är svåra att datera då endast korten från Hudiksvall och Boden var angivna med ort. Dateringen får främst göras med analys av kortens utformning. Hans resor, i främst Mellersta- och Övre Norrland, var omfattande och en korttyp användes nog länge. De senare bilderna är av låg kvalité men det kan bero på de besvärliga förhållanden som en resande fotograf hade vid framkallande av glasplåtar och pappersbilder.

Visitkort Typ 1 (Hudiksvall): 1863 – slutet 1860-tal

Kort med en tunn, halvhård kartong i naturpapper och med kantiga hörn. Storlekarna är rätt så ojämna. Framsidan saknar bård och text. Baksidan har ett svagt svart tryck med växtrankor och texten “L.A.M. NORDSTRÖM, Fotograf i HUDIKSVALL”, i mitten av märket finns Hälsinglands vapen med tre bockar. Bilderna består av otonat albuminpapper, några kan vara guldtonade. De flesta bilderna är blekta och har svarta prickar. Porträtten är i huvudsak i 2/3 figur, med ett bord på en sida, ibland med armen lutandes mot bordet. Kort nedan: Porträttfynd Nr. 105384, Nr. 105212, Nr. 105381, Nr. 105252.

 

Visitkort Typ 2 (Norrland): ca. 1862 – ca. 1863

Denna korttyp motsvarar förmodligen Typ 1 från Hudiksvall och kan komma ifrån Nordström vistelse i Härnösand åren 1862-1863 och gjorda resor därifrån. De verkar bestå av en tunn, halvhård kartong i ojämnt naturpapper med kantiga hörn. Framsidan saknar bård och text. Hur baksidan ser ut förutom texten “L.A.M. Nordström” är obekant. Bilderna är från Porträttfynd och saknar uppgift om ort. Kort nedan: Porträttfynd Nr. 17650 (anges vara från Strömsund och Nr. 14921 (anges vara från eventuellt Umeå).

 

Visitkort Typ 3 (Hudiksvall): början 1870-tal – ca. 1876

Kort med en tunn, halvhård, kartong i natur- (Typ 3a) eller ljusgul färg (Typ 3b) med till största delen kantiga hörn. Framsidan saknar bård och text. Baksidan har ett stort märke i brun färg med växtrankor. I märket finns texten “Från L.A.M. Nordströms Fotografi Atelier, HUDIKSVALL”. Namnet “L.A.M. Nordströms” står i ett band snett över sidan. Bilderna består av albuminpapper.

 

Visitkort Typ 4 (Norrland): andra delen av 1870-talet

Kort med medeltjock kartong i gul eller vit färg med runda hörn. En tunn röd linje löper en bit in från kanten. På framsidan i nedersta högra hörnet finns i små versaler texten “L.A.M. NORDSTRÖM” i en röd färg. På baksidan står i röd text vertikalt “L.A.M. Nordström” i frakturstil samt i vanlig stil “FOTOGRAF”. Korten saknar angiven ort men utfördes troligtvis under hans sommarresor under andra delen av 1870-talet.

 

Visitkort Typ 5 (Norrland): ca.1876 – ca.1881

Kort med mellantjock hård kartong i ljusgul färg med runda hörn. En guldfärgad tunn linje finns utefter sidorna. På framsidan i guldfärgad text; till vänster texten “Fotografi af” och till höger “L.A.M. Nordström”. Baksidan är ljusgul med en tryckt oval med växtrankor och i mitten texten “Från L.A.M. NORDSTRÖMs FOTOGRAFI ATELIER”. Bilderna består av albuminpapper i en brunaktig ton. Korten saknar angivande av ort med använd troligtvis efter J.O. Wiklunds övertagande av ateljén och fram till första fängelsevistelsen 1881. Kort nedan: Porträttfynd Nr. 107866.

 

Visitkort Typ 6 (Boden): 1884 – slutet 1880-tal

Dessa kort kommer förmodligen från Nordströms resor i Övre Norrland med bas i Boden (Övre-Luleå) från år 1884 till slutet av 1880-talet. Han reste även till Luleå och mellan Örnsköldsvik och Långsele samt Sollefteå och Härnösand. Korten är av typisk mörk 1880-tals modell med mellantjock kartong i en mörk grön/svart färg och runda hörn. En bred guldbård löper runt kanten. På framsidan finns en text i skrivstil L.A.M. Nordström” i guldfärg. På baksidan står det “Fotografi af L.A.M. Nordström vid Boden” snett över sidan i guldfärg. Kort nedan: Porträttfynd Nr. 142774, Nr. 83272 och Nr. 83144.

 

Kabinettkort

Redan 1972 annonserade Nordström om att kabinettkort finns till försäljning. I annonser för år 1872 den 30 mars och fram till den 11 maj stod att han utförde visit-, kabinett- och “kamera”-kort (Hudiksvallsposten den 30 mars 1872). Ett kabinettkort finns daterat 1876 (se nedan).

 

Femte klassen Hudiksvalls flickskola, kabinettkort, L.A.M. Nordström (privat).
Femte klassen Hudiksvalls flickskola, kabinettkort, L.A.M. Nordström (privat).

 

Topografi och vyer→

Topografi och vyer

Topografi och vyer

1860-tal

Nordström angav redan år 1864 att han utförde “vyer”, det vill säga landskaps- och stadsbilder (Hudikswalls Weckoblad den 11 juni 1864):

“Undertecknads atelier är öppna alla dagar från kl. 7 f.m. till kl. 6 e.m. och rekommenderar mig till utförande af endast lyckade bilder efter de mest modererade priser. Vyer och Copieringar verkställes äfven” (Hudikswalls Weckoblad Nr 25, 11 juni 1864).

Under sommaren år 1865 gav sig Nordström ut på en resa och fotograferade vyer (Hudiksvallsposten den 29 juli 1865). Han återvände till staden på hösten och angav i en annons den 28 augusti att ateljén var öppen och att det specifikt fanns landskapsbilder från Ångermanälven att köpa (Hudiksvallsposten den 26 augusti 1865). År 1866 var Nordström åter ute och reste under sommaren och en landskapsfotograf Eduard Möller från Gävle använde tillfälligt ateljén. Det är obekant vilka orter Nordström besökte.

Under sommaren 1867 var Nordström återigen på fotograferingsresa. På hösten var han tillbaka i staden och annonserade den 5 oktober om att ateljén var öppen och att vyer från Strömbacka bruk, Moviken, Friggesund, Delsbo och Ljusdal fanns till försäljning. Denna sommarresa verkar ha skett främst utefter Dellensjöarna (Hudiksvallsposten den 5 oktober 1867).

 

L.A.M. Nordström, Hudikswalls Weckoblad den 11 juni 1863
L.A.M. Nordström, Hudikswalls Weckoblad den 11 juni 1863

 

L.A.M. Nordström, Hudiksvallsposten den 26 augusti 1865
L.A.M. Nordström, Hudiksvallsposten den 26 augusti 1865

1870-tal

Det är troligt att Nordström var ute och fotograferade vyer även åren 1870 till 1873, även fast detta inte dokumenterats i någon annons. Först år 1874 annonserade Nordström att han ämnade att göra en resa ut på landet och fotografera vyer (Hudiksvallsposten den 28 mars 1874). Den sista annonsen i Hudiksvallstidningar om att Nordström gjorde en sommarresa skedde i juni 1875 (Hudiksvallsposten den 19 juni 1875). Vilka orter Nordström besökte under 1870-talet är obekant. Den 29 augusti 1874 fanns vyer över Hudiksvall och Forsa att köpa i Hellströms bokhandel (Hudiksvallsposten den 29 augusti 1874), det är möjligt att dessa bilder tagits av Nordström.

 

Hudiksvallsposten Nr 13, 28 mars 1874
Hudiksvallsposten Nr 13, 28 mars 1874

 

Hudiksvallsposten Nr 25 den 19 juni 1875
Hudiksvallsposten Nr 25 den 19 juni 1875

Besökta orter

Nedan listas de orter som Nordström angav att det finns vyer på till försäljning:

  • Ångermanälven (1865).
  • Strömbacka bruk (1867).
  • Moviken (1867).
  • Friggesund (1867).
  • Delsbo (1867).
  • Ljusdal (1867).
  • Hudiksvall (1874), eventuellt.
  • Forsa (1874), eventuellt.

På Hälsinglands museum finns ett antal topografiska bilder i arkivet under “Topografi” som är framställda under den period som Nordström verkade och från orter som han bevisligen besökte. Inga av bilderna har angiven fotograf. Det är dock mycket troligt att Nordström är upphovsman till ett flertal av dessa fotografier.

Orter med anonyma fotografier i Hälsinglands museum arkiv under “Topografi”:

Bjuråker

  • Österbo masugn, albuminpapper.
  • Hedvigsfors.
  • Strömbacka bruk, albuminpapper.
  • Movikens masugn, ca 1865, albuminpapper.

Delsbo

  • Vy, albuminpapper.

Forsa

  • Forsa ångsåg, albuminpapper.
  • Forsa ångsåg, 1860-tal, kopia.

 

Bild från Strömbacka bruk 1860-tal, okänd fotograf, 150 x 120 mm, albuminpapper (Hälsinglands Museum
Bild från Strömbacka bruk 1860-tal, okänd fotograf, 150 x 120 mm, albuminpapper (Hälsinglands Museum)

 

Bild från Österbo masugn, Hedvigsfors, okänd fotograf, ca 150 x 120 mm, albuminpapper (HM1435)
Bild från Österbo masugn, Hedvigsfors, okänd fotograf, ca 150 x 120 mm, albuminpapper (Hälsinglands Museum, Nr 1435)

 

Bild från Hedvigsfors, okänd fotograf, ca 150 x 120 mm, albuminpapper (Hälsinglands Museum
Bild från Hedvigsfors, okänd fotograf, ca 150 x 120 mm, albuminpapper (Hälsinglands Museum)

 

←Till början

rosett_lower

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.