L. A. M. Nordström (Hudiksvall)

Fotografen L. A. M. Nordström blev 1863 den andra stationära fotografen i Hudiksvall, strax efter B. C. F. Sandbergs etablering. Han var aktiv fotograf i Hudiksvall 1863-1876. Därefter tog J. O. Wiklund övar hans ateljé.

 

Biografi

Torsåker 1834 – 1858

Lars August Mauritz (L. A. M.) Nordström föddes den 9 augusti 1834 i Torsåker (Gästrikland). Fadern var Gustaf Nordström (född 1803), f. d. soldat Nr. 133 vid Ovansjö Kompani, boendes i Barkhyttan och modern var Sara Lisa Lindström (född 1804). Nordström utbildade sig till yrkesmålare i Torsåker och skall ha arbetat, enligt egen utsaga, fram till 1853 som målare i Gävle och senare i Stockholm (FÖP1893). Modern avled 1856 och han hade inga syskon.

Hudiksvall 1859 – 1863

När han var 25 år, 1859, bosatte sig Nordström i Hudiksvall och började arbeta som målare. Han gifte sig där samma år med Johanna Ulrika Åsberg (född 1835 i Hälsingtuna). Dottern Anna Elisabet föddes 1859 och sonen Lars August föddes 1861. Enligt egen utsaga skall Nordström även arbetat på Gefle Dala Järnväg en tid fram till 1862 (FÖP1893).

Efter att ha blivit undervisad i fotografi i Hudiksvall (se Fotografkarriär) flyttade Nordström och familjen 1862 till Härnösand. Där arbetade han som målare men även som fotograf med egen ateljé. De flyttade tillbaka till Hudiksvall i slutet av 1863 och bosatte sig hos en glasmästare Norell och dottern Johanna Wilhelmina föddes samma år. I november 1863 öppnade Nordström en egen fotoateljé i Hudiksvall.

Hudiksvall 1864 – 1876

Familjen bosatte sig 1864 hos en slaktare Hallgren i Hudiksvall, men året därpå, 1865, blev Nordström ägare till fastigheten/tomten Nr. 17 i 3:e kvarteret vid nuvarande Kanalparken. Huruvida han köpte en befintlig byggnad eller själv uppförde en ny är obekant (se Ateljéer). Under många år kom Nordström att resa runt och fotografera under sommarmånaderna och ateljén hyrdes då ut till olika resande fotografer. Sonen Gustaf Mauritz föddes 1866, han skulle senare bli sjöman; sonen Pehr Elis föddes 1869 och sonen Knut föddes 1870.

Nordström och hustrun blev 1872 utsatt för rannsakning av Hudiksvalls tingsrätt, misstänkta för “falskmynteri”. En piga Kajsa Lisa från Nordströms hushåll hade blivit uppdagad med en falsk 10 Rdr. sedel som hon försökt växla på Hudiksvalls Filial Bank. Sedeln undersöktes och visades vara gjord på fotografisk väg. Pigan uppgav att hon först hittat den och sedan fått den av en okänd man. Nordström hans hustrun och pigan förhördes men nekade till att de haft någon med den falska sedan att göra (Hudiksvallsposten 1872-11-09).

På grund av brist på bevis frikändes alla inblandade av Hudiksvalls Rådhusrätt. Troligtvis förstod polismyndigheten och rätten att det var Nordström som tillverkat den falska sedel på fotografisk väg och sedan, att han eller hustrun, fått pigan att försöka växla sedel, men att detta inte kunde bevisas rättsligt. Historien verkar ha fått spridning i riket, det fanns bland annat en notis i Blekingeposten (Blekingeposten 1872-11-22) från händelsen, se bild nedan.

Fotoateljén verkar ha varit öppen som vanligt, enligt tidningsannonser, under historien med sedelförfalskningen. Dottern Erika Charlotta föddes 1873 och Nordström fortsatte med att företa fotograferingsresor under sommarmånaderna mellan 1874-1876 varefter han i februari 1876 överlät ateljén till en fotograf J. O. Wiklund från Sundsvall (se Fotografkarriär).

 

Hudiksvall 1977 – 1880

Det är lite osäkert vad Nordström sedan uppehöll sig med, men han och familjen var fortsatt skrivna i Hudiksvall. Troligtvis reste han runt på jobb som målare men utövade säkert också fotografyrket. Själv har han uppgett att han vandrade runt i Järvsötrakten åren 1879-1881 (FÖP 1893). Han hade 1879 en “frivillig” auktion i Hudiksvall på några av sina ägodelar (Hudiksvallsposten 1879-11-29). Enligt en notis i tidningen angående häktningen nedan skall Nordström och familjen bott i Uppsala på hösten 1880 (Upsalaposten 1881-01-24).

Västerås fängelse 1881 – 1882

I januari 1881 blev Nordström häktad tillsammans med sonen Pehr Elis i Västerlövsta socken, Heby (Uppsala län), misstänkt för sedelförfalskning. Han blev också dömd, den 25 januari 1881 och domen löd på två års straffarbete samt “åtta års förlust av medborgerligt förtroende”. Nedan är en sammanfattning av ett ett förhörsprotokoll som hölls i Heby, Västerlövsta socken den 24 januari 1881 (ULA 8407 dom Simtuna häradsrätt 11 feb 1881 nr. 34):

Nordströms son Pehr Elis (13 år) och en panoramaföreståndare Axel Pettersson från Växjö blev den 19 januari häktade i Skutskär för försök till utprångling av en falsk 1o Rdr. sedel. Eftersom Pehr Elis var son till en fotograf misstänkte man att Nordström tillverkat den falska sedeln på fotografisk väg. Han häktades i Heby utanför Uppsala och erkände efter förhör att det var han som tillverkat den falska sedeln. Dock skulle det ha varit på uppdrag av nämnda Pettersson. Två glasplåtar med bilder på sedlar hittades även hos Nordström.

Nordström satt sedan i Västerås fängelse från 1882 fram till en tidigare frigivning den 23 oktober 1882; sonen Pehr Elis hade tidigare blivit släppt på fri fot och Axel Pettersson frikändes. Nordström och familjen lämnade sedan officiellt Hudiksvall och flyttade till Torsåker via Järvsö.

Torsåker 1883 – 1893

Efter att 1883 bosatt sig i Torsåker sysselsatte sig Nordström med “måleri och fotograferande på landsbygden” enligt egen utsago (FÖP 1893). Hustrun Johanna avled 1883 och Nordström blev änkling med barnen Pehr Elis (15 år) och Erika Charlotta (10 år). Han uppgav att under åren 1884-1893 saknade fast bostad och vandrade omkring och fotograferade på landsbygden i Norrland, omkring Luleå mellan Örnsköldsvik och Långsele samt i Sollefteå och Härnösand (FÖP 1893).

Långholmens fängelse 1893 – 1896

Den 24 november 1893 dömdes Nordström av Sköns Häradsrätt (Sundsvall) till sedelförfalskning igen, domen löd på 4 års straffarbete på Långholmen samt 5 års “förlust av medborgerliga rättigheter”. Han var då 59 år och de detaljuppgifter som finns om honom i fångregistret är följande: grått hår, blå ögon och 166 cm lång. Han hade 26 kr i likvida medel och 58 kr på bankboken. Nordström blev tidigare frigiven den 5 december 1896.
En lång redogörelse finns i polisförhöret som skedde vid Sundsvalls polisstation den 28 oktober 1893 om vad som hände i Sundsvall (FÖP1893). Kortfattad hände följande:

Nordström anlände till Sundsvall den 11 oktober 1893 med ångbåten Hernö från Härnösand. Då han började få slut på pengarna tillverkade han ett antal falska femkronorssedlar genom att tillverka fotokopior av av dem. Därefter köpte han en liter brännvin på Utskänkningsbolaget samt strömming och kött på torget, på båda ställena betalade han med de falska sedlarna. Att det fanns falska sedlar i omlopp hade uppmärksammats av polisen. När Nordström ännu en gång köpte sprit på Utskänkningsbolaget med falska sedlar tillkallades polisen och han blev anhållen. Vid förhör erkände Nordström att han tillverkat de falska sedlarna och vid visitation upptäcktes ytterligare 14 st falska sedlar. Han berättade att han tillverkat dessa i Boden sommaren 1892. Han blev sedan häktad och förd till kronohäktet i Sundsvall, i väntan på rättegång.

Torsåker 1896 – 1911

Efter frigivningen från Långholmen 1896 återvände Nordström till Torsåker, där han fram till 1904 stod skriven som f. d. fotografen och bodde tillsammans med sonen Pehr Elis som var sjöman. Efter 1904 bodde han på fattiggården i Lärsta, och arbetade bland annat som portvakt hos en Lindgren. Lars August Mauritz Nordström avled när han var 77 år den 2 oktober 1911 på Lasarettet i Gävle.

 

Fotografkarriär och ateljéer

Hudiksvall 1859 – 1862

Nordström bosatte sig 1859 i Hudiksvall och började arbeta som målare. Enligt hans egna uppgifter fick han sedan 1862 utbildning i fotografi av den lokale fotografen B. C. F. Sandberg (FÖP1893). Han etablerade ingen ateljé i Hudiksvall utan flyttade till Härnösand.

Härnösand / Övre Norrland 1862 – 1863

Nordström och familjen bosatte sig i november 1862 i Härnösand, där arbetade han som målare men öppnade även en egen fotoateljé (Härnösandsposten 1862-08-07). Ateljén låg hos änkefru Sifvernagel “öster om bäcken” och där utförde han bilder på glas (ambrotyper), på vaxduk (pannotyper) samt på papper (troligtvis visitkort).

Förutom att ha en ateljé i Härnösand reste Nordström norrut och besökte 1863 Skellefteå (Skellefteå Nya Tidning 1863-05-20) och Piteå (Norrbotten Posten 1863-05-30). Samtidigt gjorde han troligtvis även besök på landsbygden omkring dessa städer (Sundberg, bilaga 2). Nordström och familjen flyttade i slutet av 1863 tillbaka till Hudiksvall. Det är osäkert vad det stod på visitkorten från denna tid, förutom “L. A. M. Nordström”, eventuellt använde han ortnamnet Hudiksvall.

 

 

Hudiksvall 1863 – 1864

Nordström startade sin karriär i Hudiksvall efter återkomsten från Härnösand under vintern 1863. Hans första egna annons kom i november, då om att han utförde “glasbilder och visitkort” (Hudikswalls Weckoblad 1863-11-28). Ateljén var belägen i bostaden hos en “glasmästare Norell, öster i Staden”. Under våren 1864 skedde annonsering i Hudiksvall från både Nordström och fotografen B. C. F. Sandberg. I annonser från 1864 är ateljén flyttad till “slaktare Hallgrens” gård (Hudikswalls Weckoblad 1864-06-11). PÅ visitkorten stod “”L. A. M. Nordström” och Hudiksvall.

 

 

Hudiksvall 1865 – 1872

Nordström anskaffade 1865 en fastighet vid Kanalparken i Hudiksvall, där inredde han troligtvis en ny ateljé (se vidare Ateljéer). Under många år framåt gav sig Nordström ut på sommarresor och fotograferade, då främst vyer. Han ordnade då så att ateljén i Hudiksvall kunde utnyttjas av resande fotografer under hans frånvaro. Den första av dessa var E. G. Åkerlund som var en landskaps- och porträttfotograf från Stockholm. Han annonserade i juli 1865 om att han tillfälligt övertagit Nordströms ateljé (Hudiksvallsposten 1865-07-29).

Nordström återvände i augusti samma år från en resa, då öppnade han sin ateljé igen och hade “landskapstycken efter Ångermanelfven” att sälja (Hudiksvallsposten 1865-08-26). Han gjorde även sommarresor 1866, då en utlåning av ateljén skedde till en landskapsfotograf Eduard Möller från Gävle. Han använde Nordströms ateljé tillfälligt under under sommaren och den tidiga hösten 1866 (Hudiksvallsposten 1866-07-21). Fotografen B. C. F. Sandberg flyttade 1867 från Hudiksvall till Stockholm och Nordström blev ensam kvar med en stationär ateljé.

Under sommaren 1867 hade åter varit ute och rest, då fanns vyer från Strömbacka bruk, Moviken, Friggesund, Delsbo och Ljusdal till försäljning (Hudiksvallsposten 1867-10-05). Under 1868 upprepades samma sommarresor och först under vinter var ateljén i Hudiksvall öppen igen (Hudiksvallsposten 1868-08-08).
En tredje resande fotograf använde 1870 tillfälligt Nordströms ateljé. Denne hette A. Wahrolin och tog över ateljén i juli under hans frånvaro (Hudiksvallsposten 1870-07-09). A. Wahrolin använde ateljén fram till i december 1870 (Hudiksvallsposten 1870-11-05) och under våren 1871 fram till den 8 juli. I augusti 1871 var Nordström åter tillbaka efter en resa (Hudiksvallsposten 1871-08-12). På våren 1872 hade han ateljén öppen (Hudiksvallsposten 1872-03-30) men i november samma år utsattes han för polisförhör och rannsakning angående en inblandning i försök till utprångling av falska sedlar (se vidare Biografi).

 

 

 

Hudiksvall 1873 – 1876

Rannsakningen under vintern 1872 kan eventuellt ha påverkat Nordströms rykte och affärer negativt. Under 1873 annonserade han bara sporadiskt i tidningen. I mars 1874 skrev han dock att han ämnade göra en resa ut på landet för att fotografera vyer (Hudiksvallsposten 1874-03-28). I juni 1875 skrev han att han troligen kommer att företa en resa uti landet en tid efter midsommar (Hudiksvallsposten 1875-06-19); han återkom på hösten i oktober (Hudiksvallsposten 1875-10-23).
I februari 1876 övertog fotografen J. O. Wiklund från Sundsvall över Nordströms ateljé (Hudiksvallsposten 1876-02-12). Nordström var fortsatt skriven i Hudiksvall men levde en kringflackande tillvaro som resefotograf, se nedan.

 

Vandringar på landsbygden 1877 – 1893

Det finns obekräftade uppgifter på att Nordström 1877 skall ha haft en ateljé i Bergsjö (Sundberg, bilaga 2). Åren 1879-1881 skall han, enligt egen utsaga, vandrat omkring i Järvsötrakten och fotograferat (FÖP1893). I mars 1881 häktades han för sedelförfalskning i Uppsalatrakten och satt i fängelse 1881-1882 (se Biografi). Efter frigivningen flyttade han och familjen officiellt från Hudiksvall till Torsåker.

Nordström har sagt att han 1882-1884 fortsatte med att arbeta som målare och att fotograferade på landsbygden runt Torsåker. Åren 1884-1893 skall han ha vandrat omkring i trakten av Luleå, mellan Örnsköldsvik och Långsele samt i Sollefteå och Härnösand (FÖP 1893). Förutom Hudiksvall är de enda orter som står på Nordströms visitkort “Sandviken & Kungsgården” samt “vid Boden”(se Porträtt).

Nordström blev 1893 åter häktad för sedelförfalskning, då i Sundsvall (se Biografi). Han vistades sedan i fängelset på Långholmen 1893-1896. Efter frigivningen bosatte han sig i Torsåker och fotografkarriären upphörde sannolikt då, han var då 59 år.

“J. W. Nordström”

Det finns visitkort med namnet “J. W. Nordström” som saknar ortnamn (se vidare J. W. Nordström). Det har antagits att dessa skulle varit framställda av Nordströms dotter Johanna Wilhelmina Nordström (Porträttfynd Nr. 123774). Det finns visitkort med porträtt på personer från Torsåker. Det finns problem med detta antagande då Johanna aldrig verkar ha bott i Torsåker, utan i Hudiksvall, och hon flyttade 1883 till Köpenhamn, då skriven med yrket som sömmerska. Antingen var det Nordström som använde hennes “namn” på visitkorten eller så är det någon helt annan fotograf men namnet “J. W. Nordström”.

Ateljéer

Huvudateljén

Den första tiden i Hudiksvall hade Nordström en ateljé på “glasmästare Norells gård, Öster i staden”, och sedan på “slaktare Hallgrens gård” (se Fotografkarriär). Han stod 1865 som ägare till en gård i den mellersta stadsdelen vid nuvarande Kanalparken på tomten Nr. ss.155 (senare Nr. 17 i 3:e kvarteret). Om han köpte en befintlig gård eller byggde en ny är obekant, troligtvis det förra.

På en av de äldsta bilderna (se nedan) av Hudiksvall, målad av Albert Blombergsson på 1860-talet, ser vi gården och det typiska ateljéfönstret (originalmålningen finns på Hälsinglands museum). Nordström måste själv ha byggt till ateljén på övervåningen, då det inte finns någon tidigare fotograf på platsen.
På tavlan kan man se att gården är på en och en halv våning, panelad och gulmålad. På övervåningen mot norr ligger ett centralt placerat ateljéfönster. Detta är förmodligen den första specialbyggda fotoateljén i Hudiksvall.

Gården och ateljén skulle med tiden komma att användas i omkring 80-90 år framåt av fotografer som J.O. Wiklund och Inga Undén. Gården finns kvar i dag, dock grovt förvanskad och av ateljén kan man bara antyda utbyggnaden på övervåningen (se vidare om ateljén under J.O. Wiklund).

 

Övrig verksamhet i ateljén

Nordström använde även ateljén till annat än fotografering. I mars 1867 förevisades där ett ”Stereoskopiskt Fotografiskt konst och naturmuseum” av en E. Rademacher (Hudiksvallsposten 1867-03-16). Han använde även ateljén som en dåtidens biograf då det i en annons i januari 1876 stod att ett “aftonnöje sker i ateljen” (Hudiksvallsposten 1876-01-08). På söndagskvällarna förevisades med hjälp av en “ljusapparat” landskapsvyer och rörliga komiska figurer samt ett vackert färgspel. Ljusapparaten torde ha varit en Laterna magica eller en skioptikon, det vill säga en slags projektorer.

 

 

Filialer och sommarateljéer

Nordström använd få fasta angivna filialateljéer, de enda ortnamn som finns på visitkort, förutom Hudiksvall, är “vid Boden” och “Sandviken & Kungsgården” (se Porträtt). Däremot började han tidigt att resa runt på somrarna, och besökte olika orter, främst utefter kusten i mellersta och övre Norrland (se Fotografkarriär).
Vilka platser han besökte kan ses dels på proveniensen på korten, dels via uppgifterna i annonser, där det stod från vilka orter han hade vyer ifrån. Under hans frånvaro överlåts ateljén till ett flertal resande fotografer (se Topografi och vyer). Resandet torde ha varit omständligt och långsamt med tanke på dåtidens transportmedel. Det är talande att han främst besökte kuststäder, då det snabbaste sättet att ta sig fram var med segel- och ångfartyg. Dåtidens vägar var ytterst tidsödande att färdas på.

 

Av Nordström besökta orter:

• 1862: Härnösand (Härnösandsposten 1862-08-07).
• 1863: Skellefteå, Piteå (Norrbottensposten 1863-05-30).
• 1867: Strömbacka, Moviken, Friggesund, Delsbo, Ljusdal (Hudiksvallsposten 1867-10-05).
• 1877: Bergsjö (Sundberg, bilaga 2, eventuellt).
• 1879-1881: Järvsötrakten (FÖP 1893).
• 1882-1884: Barkhyttans landsbygd (FÖP 1893).
• 1880-talet: Sandviken & Kungsgården (visitkort).
• 1884-1893: omkring Luleå (Övre Luleå=Boden), Örnsköldsvik, Långsele, Sollefteå och Härnösand (FÖP1893, visitkort).

 

Porträtt

Allmänt

Nordströms visitkort är svåra att datera då endast korten från Hudiksvall och Boden var angivna med ort. Dateringen får främst göras med analys av kortens utformning. Hans resor, i främst Mellersta- och Övre Norrland, var omfattande och samma användes nog länge. De senare bilderna är av låg kvalité, men det kan bero på de besvärliga förhållanden som en resande fotograf hade vid framkallande av glasplåtar och pappersbilder.

Visitkort Typ 1: 1863 – 1860-talet (Hudiksvall)

Kort av tunn kartong i naturpapper och runda hörn. Storlekarna är rätt så ojämna. Framsidan saknar text. På baksidan finns ett märke med växtrankor och texten “L. A. M. Nordström, Fotograf i Hudiksvall”. I mitten av märket finns Hälsinglands vapen med tre bockar. Bilderna består av otonat albuminpapper.

 

Visitkort Typ 2: 1863 – 1860-talet (”Hudiksvall”)

Kort av tunn kartong i naturpapper och runda hörn. På framsidan i mitten står i en oval präglat “Fotografi af L. A. M Nordström”. Baksidan saknar text. Bilderna består av otonat albuminpapper.

 

Visitkort Typ 3: början 1870-tal – ca. 1876 (Hudiksvall)

Kort av tunn kartong i naturpapper (Typ 3a) eller ljusgul färg (Typ 3b) och raka hörn. Framsidan saknar text. På baksidan står “Från L. A. M. Nordströms Fotografi Atelier, Hudiksvall”. Bilderna består av otonat albuminpapper.

 

Visitkort Typ 4: andra delen av 1870-talet (”Norrland”)

Kort av medeltjock kartong i gul eller vit färg och runda hörn. En tunn röd linje finns runt kanten. På framsidan till höger står med små versaler “L. A. M. Nordström”i rött. På baksidan står vertikalt i rött “L. A. M. Nordström” i frakturstil samt i vanlig stil “Fotograf”. Korten saknar angiven ort men utfördes troligtvist under hans sommarresor under andra delen av 1870-talet. Kort med proveniens Njurunda och Alnön m.m.

 

Visitkort Typ 5: ca.1876 – ca.1881 (”Norrland”)

Kort av medeltjock kartong i ljusgul färg och runda hörn. Runt kanten finns en tunn linje. På framsidan till vänster står “Fotografi af” och till höger “L. A. M. Nordström”. På baksidan står “Från L .A. M. Nordströms Fotografi Atelier”. Bilderna består av albuminpapper. Korten saknar angivande av ort med användes troligtvis efter J. O. Wiklunds övertagande av ateljén och fram till första fängelsevistelsen 1881.

 

Visitkort Typ 6: ca. 1882 – 1880-talet (Sandviken & Kungsgården)

Kort av medeltjock kartong i gul färg och runda hörn. Framsidan saknar text. På baksidan står ”Från L. A. M. Nordströms Fotografi-Atelier vid Sandviken & Kungsgården”. Korten är eventuellt från hans tid i Torsåker ca. 1882-1884.

 

Visitkort Typ 7: ca. 1884 – början 1890-talet (Boden)

Korten av tjock kartong i en mörkgrön/svart färg och runda hörn. En bred guldbård finns runt kanten. På framsidan står i skrivstil “L. A. M. Nordström”. På baksidan står “Fotografi af L. A. M. Nordström vid Boden” snett över sidan. Dessa kort kommer förmodligen från Nordströms resor i Övre Norrland med bas i Boden (Övre-Luleå) från 1884 till början av 1890-talet.

 

Kabinettkort

Redan 1972 annonserade Nordström om att kabinettkort finns till försäljning, vilket ät relativt tidigt (Hudiksvallsposten 1872-03-30). Nedan finns ett sent kabinettkort från 1876 från Hudiksvalls flickskola, bild från Hälsinglands museum.

 

Gruppbilder

Det finns få gruppbilder tagna av Nordström. På Hälsinglands museum finns en bild (överst) från ett bröllop 1869. Kortet saknar fotografnamn men den enda fasta fotografen i Hudiksvall då var Nordström. Nederst finns en bild på en grupp flickor, tagen omkring 1882/83, som kan vara från Rensbyn, Vika socken (söder om Falun), bild: Porträttfynd Nr. 26879.

 

 

Topografi och vyer

1860-tal

Nordström skrev redan 1864 i en annons att han utförde “vyer”, det vill säga landskaps- och stadsbilder (Hudikswalls Weckoblad 1864-06-11). Under sommaren 1865 gav han sig ut på en resa och fotograferade vyer (Hudiksvallsposten 1865-07-29). Han återvände till Hudiksvall på hösten och skrev i en annons i augusti att det specifikt fanns landskapsbilder från Ångermanälven att köpa (Hudiksvallsposten 1865-08-26).

Nordström var åter på resa under sommaren 1866 då en landskapsfotograf Eduard Möller från Gävle tillfälligt använde ateljén. Det är obekant vilka orter Nordström besökte då. På sommaren 1867 var han igen ute på en fotograferingsresa. Han var tillbaka på hösten och annonserade i oktober om att vyer från Strömbacka bruk, Moviken, Friggesund, Delsbo och Ljusdal fanns till försäljning (Hudiksvallsposten 1867-10-05). Denna sommarresa verkar ha skett främst runt Dellensjöarna.

1870-tal

Det är troligt att Nordström var ute och fotograferade vyer även 1870-1873, även fast detta inte dokumenterats i någon annons. Först 1874 annonserade han att han ämnade att göra en resa ut på landet och fotografera vyer (Hudiksvallsposten 1874-03-28). Den sista annonsen om att Nordström gjorde en sommarresa skedde i juni 1875 (Hudiksvallsposten 1875-06-19). Vilka orter han besökte under 1870-talet är obekant men i augusti 1874 fanns det vyer över Hudiksvall och Forsa att köpa i Hellströms bokhandel (Hudiksvallsposten 1874-08-29); det är möjligt att dessa bilder tagits av Nordström.

Orter med vyerbilder

Nedan listas de orter som Nordström skrev i annonser att det fanns vyer på till försäljning:

• Platser efter Ångermanälven (1865).
• Strömbacka bruk (1867).
• Moviken (1867).
• Friggesund (1867).
• Delsbo (1867).
• Ljusdal (1867).
• Hudiksvall (1874), eventuellt.
• Forsa (1874), eventuellt.

Anonyma bilder

Det verkar inte finnas några vyer med L. A. M. Nordströms namn på men på Hälsinglands museum finns ett flertal äldre topografiska bilder som är framställda under den period som Nordström verkade, och från orter som han besökte. Inga av bilderna har angiven fotograf. Det är möjligt att Nordström är upphovsman till ett flertal av dessa fotografier. Men det kan även vara någon resande fotograf specialiserad på vybilder (se Fotografkarriär). Nedan finns två bilder från Hälsinglands museum som exempel.

Orter med anonyma äldre topografiska bilder som finns på Hälsinglands museum:

• Bjuråker: Österbo masugn, Hedvigsfors, Strömbacka bruk, Movikens masugn (ca. 1865).
• Delsbo: vy (albuminpapper).
• Forsa: Forsa ångsåg (albuminpapper), Forsa ångsåg (1860-tal, kopia).

 

 

 

Arkiv

Hälsinglands museum har många visitkort tagna av L. A. M. Nordström, främst då i den så kallade Porträttsamlingen.

Källor

Litteratur

• FÖP1893 = förhörsprotokoll som hölls vid Sundsvalls polisstation den 28 oktober 1893.
• Sundberg, Gunnar: Fotografer i Norra Sverige, Uppsala 1974.

Internet

• FRG = FOTOGRAFREGISTER 1860-1920, Version 2.0, Bernhard Johanson, http://privat.bahnhof.se/wb154895/FotReg2.0/Nerladdning.html (hämtat: 2020-02-08).
• Torsåkers Fotografiska Sällskap, http://fotohistoriska.se/fotografer/proffs/fotografer_proffs_lars_august_mauritz_nordstrom_bildsida_1.html (hämtat: 2021-06-07).

Bilder

• Porträttfynd = Rötter, Sveriges Släktforskarförening, Porträttfynd, https://www.rotter.se/faktabanken/portrattfynd (hämtat: 2020-02-08).
• DigitaltMuseum: Nordström, L.A.M. (1834 – 1911), https://digitaltmuseum.org/021036009636/nordstrom-l-a-m-1834-1911 (hämtat: 2022-04-05).
• Hälsinglands museum, https://halsinglandsmuseum.se/ (hämtat: 2022-06-07).
• Huvudbild: privat.

 

© Fotografihistoria.se, Lars Eriksson.