Hudiksvall

Inledning

Hudiksvalls fotografihistoria 1840 – 1920-talet

1840 – 1850-talen

Daguerreotypisten Anders Petter Fahlander (A. P. Fahlander) föddes i Delsbo och bodde en tid i Hudiksvall. Han lärde upp sig i Stockholm och reste runt som daguerreotypist under 1843-44, men om han verkligen verkade som sådan i Hudiksvall är obekant.

Det dokumenterade första besöket i Hudiksvall av en daguerreotypist var 1848, då man fick besök av Carl-Johan Berggrén (C. J. Berggren) Han hade lärt sig tekniken av fransmannen A. Derville, känd i Sverige för att han avbildade svenska kungahuset och adeln. I Hudiksvall tog Berggrén in på Stadskällaren och annonserade den 5 augusti 1848 i Hudiksvalls Weckoblad efter kunder till sin tillfälliga ateljé på Kristinebergsgården, ett värdshus även kallat Fåfängan.

De närmaste tio åren efter Berggréns besök kom ytterligare tre resande daguerreotypister till Hudiksvall. F. F. v. Seijer från Köpenhamn kom 1854 men först 1857 gjordes nästa besök. Då kom dansken A. Hwiid samt Å. Segerholm & A. Fahlgren, resande från Stockholm. Eventuellt fick Hudiksvall besök 1859 av den resande fotografen J. F. Dahlbom, som erbjöd bilder på glas och vaxduk.

1860-talet

Visitkortet, ett porträtt på papper monterad på en hård kartongbit, introducerades 1862 i Hudiksvall. I en annons, av en okänd fotograf (Anonym 1), stod det: “Fotografi-Porträttering på glas, vaxduk och visitkort erbjuds i en tillfällig ateljé hemma hos änkefru Sundbom nära kyrkan”.

Hudiksvall fick 1863 sina första egna fotografer med ateljéer. Med stor sannolikhet hade det med den tekniska utvecklingen att göra och det stigande intresset för visitkort. Troligen var handlaren Bror Carl Felix Sandberg (B. C. F. Sandberg) stadens första fasta fotograf. Han öppnade sin ateljé i mars och annonserade i Hudikswalls Weckoblad om “Fotografi-Porträttering”; han var verksam här fram till 1867, då han flyttade till Stockholm.

Lars August Magnus Nordström (L. A. M. Nordström) öppnade Hudiksvalls andra fotoateljé. I en annons i november 1863 stod att han hade ateljén hos glasmästaren Norell och gjorde glasbilder och visitkort. Nordström hade gått i lära hos Sandberg, det vanligaste sättet att få kunskap i yrket.

Senare hade Nordström sin ateljé på övervåningen i en gård vid Kanalparken mitt i Hudiksvall. Huset finns fortfarande kvar och man kan ana utbyggnaden på taket där ateljén låg. Tyvärr finns inte inredningen bevarad. Nordström var ofta på resande fot under sommarmånaderna och ateljén kom att användas några år av E. G. Åkerlund från Stockholm.

Även Sandberg lånade ut sin ateljé till kollegor, som när den resande landskapsfotografen Eduard Möller från Gävle slog sig ner tillfälligt under 1865. Det året fanns ytterligare två besökande fotografer i Hudiksvall: Adolf Säfström från Stockholm och P. Walenius från Göteborg. Två år senare, 1867, kom landskapsfotografen M. Östlund från Stockholm.

Som nämnts ovan lämnade Sandberg Hudiksvall samma år och Nordström blev ensam som bofast fotograf i staden. Fotografen och handlaren C. H. Falleij, från Stockholm, besökte Hudiksvall 1867 och 1871.

1870-talet

En ny fotograf, Johan Olof Wiklund (J. O. Wiklund) kom inflyttad 1876 från Sundsvall och tog över Nordströms ateljé vid Kanalparken. Vid en av Hudiksvalls stora bränder vid slutet av 1870-talet var Wiklunds ateljé nära att brinna ned, men klarade sig som av ett under. I flera år var han stadens enda fasta fotograf. Den resande fotografen A. Wahrolin, från Stockholm, besökte Hudiksvall 1870-1871 och C. J. Olsson gjorde ett kort besök 1879.

1880-talet

År 1881 öppnades i stadsdelen Åvik en ateljé med namnet Sehlander & Co. Bakom namnet stod Nils Sehlander och hans son Jonas Valfrid. Mjölnaren Johan Larsson började 1882 med fotografering i stadens centrum.

Målaren Johan Fredrik Schalin (J. F. Schalin) var skriven som fotograf i Hudiksvall från omkring 1881. Han fotograferade under sina arbetsresor under 1880-talet, då han besökte orter i Hälsingland och Gästrikland. Det är tveksamt om han verkligen hade en fast ateljé i Hudiksvall. Lars Åslin (L. Åslin) hade en ateljé i Hudiksvall 1882-1890. Han kom från Bergsjö och var sedan verksam i Arbrå fram till 1893 då han och familjen emigrerade till Nordamerika.

I Åvik etablerades två nya ateljéer: målaren Per Olof Åkerblom (P. O. Åkerblom) öppnade sin ateljé 1883 och Johan Larsson flyttade dit 1885 från Hudiksvalls stad. Båda dessa ateljéer kom att användas flitigt av andra fotografer under kortare och längre perioder. Bland annat använde Erika Forssman, från Östersund, Åkerbloms ateljé under 1884 och L. J. Söderqvist använde den åren 1887-1888.

På sommaren och hösten 1886 besökte en anonym fotograf Hudiksvall (Anonym Nr. 2) och 1888 erbjöd ytterligare en anonym fotograf (Anonym Nr. 3) så kallade “Amerikanska Fotografier”, vilket är en annan benämning för ferrotyper.

Mia Ohlsson startade sin verksamhet 1888 i Johan Larssons ateljé i Åvik, innan hon skaffade sig en egen lokal. Därefter använde Oskar Herman Landelius (O. H. Landelius) Larssons ateljé från 1889; Johan Larsson och familjen emigrerade sedan 1891 till Brasilien.

1890-talet

Ytterligare tre fotografer var verksamma i Åvik vid slutet av 1890-talet: Anders Wilhelm Lindgren (A. W. Lindgren) i bara ett år 1896; Johan Forssberg, från Färila, 1897-1900; Gustav Hallin, som hade fotofirma i Stockholm och Gävle, satte upp en filial i Åvik 1899-1900. Därefter tog Oskar W. Olsson från Sundsvall över Hallins lokaler och efter ett år med ateljén som filial gjorde han den till sin fasta arbetsplats.

1900-talet

Carl Berglund (C. Berglund) flyttade från Arbrå till Åvik i början av 1904. I stort sett hela stadsdelen Åvik brann 1906, men de båda fotograferna Berglunds och Olssons ateljéer klarade sig. Carl Berglund bedrev sin verksamhet i Åvik fram till 1912. Per Olsson Moberg (P. O. Moberg) hade en ateljé i Via, utanför Hudiksvall, omkring åren 1902-1919.

1910-talet

För J. O. Wiklund som hade bostad och ateljé vid Sundesplanaden i Hudiksvall var yrkeslivet över 1911, då hans syn försämrats. Efterträdare blev 25-åriga fotografen Inga Undén och från juni 1911 bar den Inga Undéns namn, hon skulle vara verksam fram till 1930-talet. Sven Th. Sätervall tog 1912 över Carl Berglunds ateljé men flyttade sedan till Hudiksvalls stad.

Typografen och journalisten Edvin Lindkvist annonserade om fotografering 1913-1914 och flyttade sedan till Ljusdal. Urmakaren Emil Johansson sadlade om till fotograf omkring 1913, han fortsatte som sådan 1917 i Östersund. Fride Malmström tog 1916 över Sven Th. Sätervalls ateljé, han avled sedan 1918.

rosett_lower