Hemsidan Fotografihistoria har tillkommit när användandet av analoga fotografiska metoder i stort sett upphört. Utrustning och processer har gått till historien och kunskapen praktiserats av bara ett fåtal entusiaster. I fotografins barndom var nyheten att kunna frysa bilder på människor och platser fascinerande.
Se till exempel bilden ovan på albinos tvillingarna, bilden hittades i Hälsinglands museum bildarkiv utan ytterligare information, men då dök annonsen till höger upp i ett nummer av Hudiksvallsposten från 1870, och bilden fick sin förklaring. Den enda yrkesverksamma fotografen år 1870 i Hudiksvall var L.A.M. Nordström och det är med stor sannolikhet han som tagit bilden.
Ett annan exempel är de så kallade “post-mortem”-bilderna, bilder på avlidna anhöriga. Det kan för dagens människor verka konstigt att man skulle vilja ha en bild på en död nära anhörig. Men om man förlorat sitt nyfödda barn är väl det inte konstigt om man vill ett minne att bevarat.
Hundratusentals, om inte miljontals, visitkort togs under andra halvan av 1800-talet. De utgör idag en viktig kulturhistorisk bas för information om den tidens människor. De yrkesutövare som förverkligade dåtidens människors behov av att minnas har dock inte fått den uppmärksamhet de är värda. Det är bara att titta på hur man behandlar 1800-talets fotografier på museum och andra kulturinstitutioner runt om i landet. Det viktigaste verkar vara själva motivet, inte den person som med sin yrkesskicklighet framställt bilden, det visar bara det att bilderna oftast är inscannade i gråskala och beskurna. Och även fast det framgår på ett visitkort vem som varit fotografen så utelämnar man ofta den uppgiften.
Denna hemsida är framtagen för att belysa de fotografer som verkat i Hälsingland. Uppgifter om varje fotograf består av en kort sammanfattning, biografiska uppgifter, fotografisk karriär och en bildanalys av de olika typer av fotografier som fotografen framställt. En kronologisk fotohistoria med resande och anonyma fotografer är också inlagd med en uppdelning i typ av fotograf samt ett tidsområden uppdelat i 10-tal år. Tidsbegränsningen är vald från 1840-talet, då de första dagerrotypisterna kom resande, till starten av det publika fotograferandet under 1920-talet.
De olika fotografiska processer och metoder som utvecklats under den här aktuella tiden starkt kopplade till utbredningen av fotografyrket; ju enklare dessa blivit, ju fler har yrkesutövare blivit. Därför presenteras här också en kortfattad beskrivning av de fotografiska processer varje fotograf utger sig ha för att ha utövat. Det är planerat att så småningom även inkludera fotografer från övriga delar av Hälsingland på denna hemsida. Synpunkter och ytterligare information om de olika fotograferna tages tacksamt emot.
Lars Eriksson
