Wilh. Heinemann (Resande)

Daguerreotypisten Wilhelm Heinemann började som porslinsmålare i Stockholm omkring 1833. Han skulle sedan bli den förste som utförde daguerreotyper i bland annat Gävle och Falun.

 

Biografi

Tyskland/Sverige 1805 – ca. 1866

Wilhelm Heinemann föddes den 11 april 1805 i Weimar, Thüringen (Tyskland). Föräldrarna är för närvarande okända. När han var 25 år, 1830, flyttade Wilhelm till Sverige och Stockholm (Nordisk Familjebok 1909:268). Där öppnade han en rörelse för porslinsmålning på Lästmakaregränd Nr. 17 (Aftonbladet 1833-03-26). Wilhelm fick 1832 en “oäkta” son Herman med en Anna Greta Zetterlund. Sonen bodde till en början på barnhus men flyttade till fadern efter det att han gifte sig.

Wilhelm gifte sig 1839 i Adolf Fredrik församling med Emma Norberg Starck (född 1817 i Stockholm). Dottern Emma Margareta Wilhelmina föddes 1840 i Tyska Sankta Gertrud och dottern Henriette Elvina Elisabeth föddes 1842 i Klara församling; familjen var då bosatt på Drottninggatan Nr. 40 i Klara.

Sonen Wilhelm Adolph Friedrich föddes i april 1844 men blev bara tre månader gammal. I maj samma år lämnade Wilhelm Stockholm för att ge sig ut på resa som daguerreotypist (se nedan); även sonen Herman följde med, i alla fall till Gävle. Han verkar ha återvänt till Stockholm i november 1844; in en notis stod att man fått den uppfattningen att Wilhelm lämnat landet, vilket han förnekade (Post- Och Inrikes Tidningar 1844-11-20).

Wilhelm och hustrun levde frånskilda från omkring 1846, då hustrun flyttade till Solna med de två döttrarna. Efter 1844 kan Wilhelm inte hittas i några register, men då sonen Herman arresterades för förfalskning 1866 stod fadern som levandes (Stockholms stads rannsakningsfängelse 1865-1866). En motsats till det är att hustrun var skriven som änka i Adolf Fredrik församling 1853. Det är heller inte helt osannolikt att Wilhelm flyttade tillbaka till Tyskland efter 1844 och kanske avled där senare.

 

Denna bild skall vara ett porträtt på Wilhelm Heinemann, målat på ett porslinsfat (Ancestry).

Porslinsmåleri

Wilhelm var främst porslinsmålare och kom först senare att börja som daguerreotypist (se nedan). En av de första annonserna om porslinsmålning i Stockholm är från 1833 (Aftonbladet 1833-03-26). Han målade allt från stora dyrbara föremål till enklare fat, paradkoppar, vaser, piphuvuden, tebord, porträtt i miniatyr, toalettdetaljer, koppar och tallrikar m.m. (Signaturer.se).

Det mesta målades på beställning från privatkunder. Porslinet han arbetade med hämtades i lika delar från Sevres i Frankrike och Rörstrand i Stockholm (Signaturer.se). Han är representerad vid bland annat Skoklosters slott och Nationalmuseum i Stockholm (Wikipedia). I en annons från 1835 finns hans verksamhet väl beskriven, se annons nedan (Aftonbladet 1835-12-16).

Nedan finns bilder på två tallrikar dekorerade av Wilhelm som kommer från en dessertservis som tillhört Karl XIV Johan. De föreställer dels en officer ur Raketkåren, en enhet som existerade 1832-45 som en del av artilleriet, uniformen är en artilleriuniform m/1827; den andra tallriken föreställer två matroser i Örlogsflottan ca 1840. Uppgifterna kommer från Nationalmuseum objektnummer NMK 2/2015 och NMK 1/2015.

 

Wilhelm Heinemanns annons i Aftonbladet 1833-03-26.

 

Wilhelm Heinemanns annons i Aftonbladet Aftonbladet 1835-12-16.

 

Fotografkarriär och ateljéer

Inledning

Att som Wilhelm gå över från porslinsmålare till daguerreotypis var nog inte så onaturligt. Båda sysselsättningarna kräver kemiska kunskaper samt noggrannhet och tålamod; det var även mycket vanligt att traditionella porträttmålare började utföra daguerreotyper. Wilhelm kanske fick ett sviktande kundunderlag för sitt porslinsmåleri eller också var han nyfiken på den nya tekniken.

På våren 1844 började han i alla fall att resa runt som daguerreotypist. Ett av de första besöken skedde i Gävle, där presenterade han daguerreotypen för första gången; även i Falun vart det den första gången man fick besök av en daguerreotypist (Bergin 2018:22).

 

Orter som Wilhelm Heinemann besökte under 1844:

  • Gävle: maj.
  • Falun: juni.
  • Karlstad: augusti.
  • Mariestad: september.
  • Skara: september.

 

Gävle maj 1844

Det verkar som att Gävle var den första orten som Wilhelm besökte som resande daguerreotypist. Det finns uppgifter på att han innan varit i Uppsala, men några annonser i dagstidningar från Uppsala av Wilhelm har inte kunnat hittas (Bergin 2018:22).

Wilhelm anlände till Gävle den 9 maj 1844 som “artisten Heinemann” (Norrlandsposten den 10 maj 1844). I en senare notis stod det att han bodde på Gästgivaregården och att även hans son var med (notis i Gefleborgs Läns Tidning 1844-05-11). Sonen var Herman Heinemann (12 år) som kanske följde med som assistent och eventuellt var med på alla Wilhelms resor under 1844.

I en annons från den 17 maj stod att Wilhelm börjat med “porträttering medels daguerreotypi” i “Gästgivaren Herr Nymalms Trädgård” och att prover fanns att se där (Norrlandsposten 1844-05-17). Gästgivargården låg sydost om slottet och syns på en karta från 1853, se bild nedan.

Detta var den första gången som Gävle fick besök av en daguerreotypist. Den näste som skulle komma var A. Derville som besökte Gävle 1846, två år senare. Det finns daguerreotyper bevarade på Länsmuseet Gävleborg, men om dessa tagits av Wilhelm är nästan omöjligt att säga, då de saknar upphovsmannen. Priset på 3 – 8 riksdaler för en bild var nog för dyrt för de flesta utom de mest välbärgade.

Wilhelm var tvungen att stanna i Gävle till omkring den 22 maj och kanske några dagar framåt på grund av ett otjänligt väder (Gefleborgs Läns Tidning 1844-05-22); han fortsatte sedan till Dalarna och Falun. Någon artikel i dagstidningarna om Wilhelms besök i Gävle har inte kunnat hittas.

“Porträttering medelst Daguerréotypen verkställes alla dagar tills den 21 Maj uti Gästgifvaren Herr Nymalms Trädgård från kl. 9 f.m. till kl. 7 e.m. Profver finnas att bese tills vidare på stället. Priserna äro 3, 4, 5, 6 och 8 Rdr B:ko. Obs! Det är derom föranstalladt att de personer som sitta till porträtteringen ej blifva besvärade af åskådare. – Anm. Åfven vis mulet väder lyckas det lika bra som vid solsken. Vilh. Heinemann, från Stockholm.” ( Norrlandsposten den 17 maj 1844)

 

Wilh. Heinemanns annons i Norrlandsposten 1844-05-17.

 

Wilh. Heinemanns annons i Gefleborgs Läns Tidning 1844-05-22.

 

Detalj av karta över Gävle från 1853. Inringat är Gästgivaregården. Gävle kommunarkiv.

Falun juni 1844

Wilhelm reste sedan i juni till Falun och erbjöd där “daguerreotyp-porträtter” (Tidning För Stora Kopparbergs Län 1844-06-13). Lokalen där han höll till låg i “Herr Bergmästare Wallmans trädgård” och prover fanns i Åkerbloms bokhandel. Bergmästare Clas Wallmann, som upplät sin trädgård till Wilhelm, verkar även själv blivit avporträtterad (se Porträtt nedan).
Detta var troligen det första fotografiska porträttet taget i Dalarna (Bergin 2018:22). Wilhelm planerade att även besöka Stor Tuna och Smedjebacken och stannade i Falun till den 24 juni (Tidning För Stora Kopparbergs Län 1844-06-30).

 

Wilh. Heinemanns annons i Tidning För Stora Kopparbergs Län 1844-06-13.

Karlstad augusti 1844

Efter Falun åkte Wilhelm i augusti till Karlstad och planerade att stannade där till söndagen den 11 augusti (Wermlands Tidningen 1844-08-07). Han uppehöll sig i en lokal inne på gården hos häradshövding Cron. På grund av det fina vädret så förlängde Wilhelm sin vistelse i Karlstad till den 18 augusti (Wermlands Tidningen 1844-08-14).

 

Wilh. Heinemanns annons i Wermlandstidningen 1844-08-07..

Mariestad september 1844

Efter besöket i Karlstad stannade Wilhelm till i Mariestad i september och uppehöll sig där några dagar (Mariestads Weckoblad 1844-09-21)). Det framgår inte i annonsen i Mariestads Weckoblad vart Wilhelm skulle utföra sitt arbete men det stod att exponeringen av bilderna skulle var på ½ till 1 ½ minuter och utföras alla dagar förutom då det regnar eller är för stark blåst.

 

Wilh. Heinemanns annons i Mariestads Weckoblad 1844-09-21.

Skara september 1844

I slutet på september 1844 verkar Wilhelm ha befunnit sig i Skara. Det fanns en notis i tidningen där det stod att han besökte staden i några dagar och utförde daguerreotyper (Skara Tidning 1844-09-26). Bland annat stod det “…Daguerreotypen är en förundransvärd och intressant konst, genom hvilken man utan att kunna föra ritstift är i stånd att frambringa tekningar af föremål trognare och ändå till de minsta detaljer fullständigare än de af de största mästare kunna på vanligt sätt åstadkomma…”. Skara var troligtvis den sista orten som Wilhelm besökte, han återvände sedan till Stockholm.

Porträtt

Allmänt

Nedan finns tre porträtt med daguerreotyp som skall/kan vara tagna av Wilhelm Heinemann. Två är troligtvis bara reprokopior och den tredje har ej bekräftad upphovsman.

Daguerreotyp Nr. 1: Falun

När Wilhelm Heinemann var i Falun i juni 1844 skall han ha tagit en bild på bergmästaren Clas Wallman (Bergin 2018:23). Porträttet skall var det första fotografiska porträttet på en person utfört i Dalarna (Bergin 2018: 23). Den bild som finns bevarad på Dalarnas museum i Falun och är en reprokopia; vart originalbilden finns är okänt, den kan ha blivit förstörd.

 

Bergmästaren Clas Wallman, reprofoto av daguerreotyp som skall vara gjord av Wilhelm Heinemann 1844, reprofoto: K. G. Svensson, Dalarnas museum, Bergin 2018:23.

Daguerreotyp Nr. 2: Skara

Det skall finnas en daguerreotyp (eller kopia) på Västergötlands museums med ett porträtt av en Johan Fredrik Flack i Skara. Denna skall enligt uppgift vara tagen 1844 av Wilhelm Heinemann (Signaturer.se). Då kanske vid hans besök i Skara i september 1844. Bild från Signaturer.se.

 

“Johan Fredrik Flack i Skara blev fotograferad av Heinemann 1844”, Västergötlands museums bildarkiv, Signaturer.se.

Daguerreotyp Nr. 3: Gävle

På Sundsvalls museum finns en daguerreotyp föreställande bruksinspektorn vid Hilleviks masugn, Jacob Petter Blommert (1781-1851). Porträttet skall enligt uppgift blivit taget i Gävle 1844 av en resande daguerreotypist (Sundsvalls museum). Det kan vara Wilhelm Heineman som utfört bilden vid sitt besök i Gävle i maj 1844, alternativt kan det vara A.P. Fahlander. Bild från Sundsvalls museum, DigitaltMuseum Nr. SuM-foto029976.

 

Daguerreotyp från Gävle 1844, Sundsvalls museum, DigitaltMuseum Nr. SuM-foto029976.

Topografi och vyer

Sala silvergruva

Det finns ett antal daguerreotyper med vyer över Sala Silvergruva på Tekniska museet i Stockholm. Det finns ingen uppgiven upphovsman till bilderna, men de antas vara utförda av Wilhelm Heinemann (Söderberg/Ritsell 1983:18-19). Han kanske stannade till i Sala när han var på väg från Falun till Karlstad i juni-augusti 1844. Nedan presenteras två av bilderna från sviten som skall uppgå till nio bilder totalt: Tekniska museet Stockholm, DigitaltMuseum Nr. TEKA0022422 och Nr. TEKA0022426. (storleken på bilderna finns ej uppgiven)

 

“Daguerreotyp. Laven över Carl XI:s schakt från söder. Bilden tagen före tillkomsten av ångmaskinhuset. Fotograf är troligen Wilhelm Heinemann.”, Tekniska museet Stockholm, DigitaltMuseum Nr. TEKA0022422.

 

“Daguerreotyp. Gruvstugan, sedermera Gruvingenjörsbostaden vid Sala Silvergruva. Fotograf/bildskapare är troligen Wilhelm Heinemann.”, Tekniska museet Stockholm, DigitaltMuseum Nr. TEKA0022426.

Arkiv

Tekniska museet har bilder från Sala silvergruva inlagda på DigitaltMuseum.

Källor

Litteratur

  • Bergin, Christer: Fotografer i Dalarna, Dalarnas Fornminnes- och Hembygdsförbund årgång 88, Falun 2018.
  • Söderberg, Rolf; Rittsel, Pär: Den svenska fotografins historia 1840-1940, Stockholm 1983.
  • Nordisk Familjebok 1909.

Internet

Bilder

 

© Fotografihistoria.se, Lars Eriksson.

 

rosett_lower-300x104-png

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.