En fotograf L. Larsson reste runt i Hälsingland under 1870-talet och hade ateljéer i bland annat Bollnäs och Ljusdal. Denna person var sannolikt fotografen Lars Larsson från Rättvik i Dalarna.
Biografi
“Finn” Lars Larsson föddes den 11 september 1858 i Rättvik (Dalarna). Fadern var “Finn” Lars Larsson (född 1820 i Rättvik) torpare/bonde i Västbjörka, Rättvik, och modern var Anna Andersdotter (född 1819 i Rättvik). Lars hade två äldre bröder Anders Larsson (1850-1924) och Erik Larsson (1855-1898), som i likhet med honom också blev fotografer.
Lars utbildade sig till småskolelärare och var tillfälligt lärare i några år samtidigt som han började arbeta som fotograf (Bergin 1987). Han flyttade 1877, när han var 19 år, till Västra Boda och gifte sig med Anna Ersdotter (född 1856); där blev han måg i hustruns familjehem.
I slutet av 1870-talet blev Lars skriven med yrket som fotograf. Han började resa runt som sådan i Dalarna samt i Hälsingland och Medelpad (se nedan) men hade Västar Boda som hemmaateljé.
Åren 1886-1887 befann sig Lars i Nordamerika och hade där en ateljé i Clay Center i Clay County, Kansas (Bergin 1987). Efter att ha återvänt 1887 till Sverige och Västra Boda flyttade Lars och familjen 1890 till Stockholm; de bosatte sig på Sturegatan 7 i Engelbrekts församling. Lars köpte en ateljé på adressen Humlegårdsgatan 21, vid Humlegården (se nedan).
Från 1910 var familjen bosatta på Baldersgatan 6. Lars sålde 1914 ateljén och flyttade 1916 till en villa i Djursholm (Danderyd). Lars Larsson avled där den 11 mars 1932 i en ålder av 74 år. Mellan åren 1884-1894 fick paret tre söner och två döttrar.
Fotografkarriär och ateljéer
Allmänt
Lars skall ha börjat som “springpojke” hos sin äldre bror Anders Larsson som i början på 1870-talet öppnat en ateljé i Vikarbyn. Hos honom skall Lars även ha lärt sig grunderna inom fotografering (Bergin 1987).
Lars började troligtvis sin karriär som en resande fotograf, då främst i närområdet i Dalarna (se nedan). Det var nog först när han bosatte sig i Västra Boda 1877 som han skaffade sig en fast ateljé. Från omkring 1878 började han även att resa runt i Hälsingland, med ateljéer i Bollnäs och Ljusdal, och senare även i Medelpad. Han slutade sin karriär som fotograf 1914 , då med en ateljé i Stockholm.
Fasta ateljéer
De “fasta” ateljéerna har här definierats som de där ortens namn finns på visitkorten. Observera dock att Lars inte var skriven på någon annan ort än i Västra Boda, inte ens i Sundsvallstrakten. Så många av dessa ateljéer var nog i många fall enbart så kallade sommarateljéer; hans “hemmateljé” var troligtvis den i Västra Boda.
Posten i Boda socken, där Lars bodde, hade åren 1876-1887 adressen Vestra Boda (Västra Boda) och åren 1888-1866 adressen Ofvanmyra (Ovanmyra) (Bergin 1987); därav kanske de olika ortnamnen på visitkorten.
Lars Larssons “fasta” ateljéer:
- Rättvik ca. 1876 – 1877.
- Västra Boda ca. 1877 – 1887 (1890).
- Vivstavarv (Sundsvall) 1882.
- Skönvik (Sundsvall) ca. 1885 – 1890.
- Nordamerika 1886 – 1887.
- “Ovanmyra”, från 1888.
- Stockholm 1890 – 1914.
Resor och sommarateljéer
Som nämnts ovan började Lars troligtvis sin karriär som resande fotograf. Han började med orter i området runt Rättvik: Orsa, Gagnef och Järna (Bergin 1987). Från 1878 började han även att resa i Hälsingland. Han annonserade om ateljéer i Bollnäs och Ljusdal men besökte troligtvis även Kårböle och Ängra enligt proveniens på visitkort. Han annonserade även att vyer fanns att köpa över Hudiksvall, Forsa, Delsbo, Färila och Järvsö (se Ljusdal nedan). Det finns även en vy från Edsbyn (Hälsingebilder Nr. OVH311).
Av Lars Larsson besökta orter:
- Orsa 1876.
- Gagnef och Järna 1877.
- Bollnäs ca. 1878.
- Ljusdal 1879.
Rättvik ca. 1876 – 1877
Det finns visitkort av L. Larsson med ortnamnet Rättvik, vilka torde vara producerade under tiden han bodde där fram till 1877. Dessa är troligtvis de första Lars framställde, då han bland annat var i Orsa och Boda (1876) samt Gagnef och Järna (1877) (Bergin 1987).
Västra Boda ca. 1877 – 1887 (1890)
I samband med sitt giftermål 1877 flyttade Lars till Västra Boda i Boda socken; platsen skulle bli hans fasta punkt fram till flytten till Stockholm 1890 (se nedan). Lars blev skriven som fotograf i Västra Boda första gången efter 1878.
Lars började omkring 1878 att resa utefter Norrlandskusten, främst i Hälsingland och Medelpad och hade sommarateljéer på ett flertal orter (se nedan) med troligtvis ateljén i Västra Boda som vinterkvarter. Det finns visitkort med ortnamnet “Vestra Boda”.
Bollnäs 1878
Lars hade en av sina första sommarateljéer i Bollnäs 1878 (Bollnäs Tidning 1878-06-22). Han var boende hos “E. Eriksson”, vid Bollnäs kyrka, och tog ”Fotografi-Porträtter” och ”landskapsstycken” av hus och gårdar. Den 10 augusti samma år angavs i en annons att vyer över Bollnäs fanns till salu i Godhes Bokhandel (Bollnäs Tidning 1878-08-10). Troligtvis var Lars bara i Bollnäs under 1878; på våren 1879 hade han en ateljé i Ljusdal. På senare visitkort står det att han fick pris i Bollnäs 1880 (lantbruksutställning?), men det betyder inte att han hade en ateljé där då. Det finns inga visitkort med ortsnamnet “Bollnäs”.
Ljusdal 1879
På våren 1879 verkar Lars ha haft en ateljé i Ljusdal då han annonserade att han utför fotografering i Ljusdal på “änkefru Hamréns gård”, vid Ljusdals kyrka (Bollnäs Tidning 1879-03-29).
Senare samma år annonserade Lars att vyer över Hudiksvall, Forsa, Delsbo, Ljusdal, Färila, Järvsö och Bollnäs fanns till salu hos bokhandlare Sam. Hellström i Hudiksvall (Hudiksvalls Posten 1879-11-01); han angav där att han var fotograf i Ljusdal. De flesta visitkort med proveniens Ljusdal med omnejd saknar ortsnamn (se nedan).
Vivstavarv (Sundsvall) 1882
På våren 1882 öppnade Lars en ateljé i Vivstavarv utanför Sundsvall (Sundsvalls Tidning 1882-04-20). Ateljén låg i handlare “J. Carlssons gård” i Vivstavarv. Hur länge ateljén var öppen är obekant, kanske bara under 1882. Han skall även haft en ateljé i Svartvik 1883 (Bergin 1987). Det finns visitkort med ortsnamnet “Wifstavarf”.
Skönvik (Sundsvall) 1885 – ca. 1890
År 1885 annonserade Lars om att han öppnat ateljé i Skönvik och Gångviken utanför Sundsvall (Sundsvalls Tidning 1885-05-12). Även efter att Lars bosatt sig i Stockholm (se nedan) hade han senast 1890 filial i Skönvik och Gustafsberg.
Åren 1886-1887 var Lars frånvarande då han vistades i Nordamerika (se nedan). Om ateljén var öppen åren 1888-1890 är obekant; troligtvis tog brodern Anders Larsson sedan över ateljén i Skönvik – samt även filialer – när han flyttade dit 1892. Det finns visitkort med ortsnamnet “Ofvanmyra” och texten “Sommarfilial i Skönvik”, senare finns det kort med enbart ortsnamnet “Skönvik”.
Nordamerika 1886 – 1887
Mellan åren 1886-1887 befann sig Lars i Nordamerika. Han avreste den 21 mars 1886 och bosatte sig i Clay Center i Clay County, Kansas (Bergin 1987). Clay Center blev befolkat första gången 1862 och låg i korsningen av Chicago, Rock Island och Pacific and Union Pacific järnvägarna (Wikipedia). Ateljén kallades “L. Larssons Photograph Gallery”.
Ovanmyra, från 1888
Det finns visitkort med ortnamnet “Ovanmyra”, men enligt en källa (Bergin 1987) skall det enbart bero på en omdöpning av poststationen från Västra Boda till Ovanmyra år 1888; Lars skall fortsättningsvis ha haft sin stationära ateljé i Västra Boda.
Stockholm 1890 – 1914
År 1890 flyttade Lars officiellt från Västra Boda och bosatte sig i Stockholm. Där köpte han en ateljé på Humlegårdsgatan 21 (Rättvikskrus 1988). Fortsättningsvis hade han ett tag filialer i Skönvik och Gustafsberg (Sundsvalls Posten 1890-05-10).
Lars blev 1892 Kunglig Hovfotograf (Stockholms stadsmuseum 1988) och uppdragen att utföra kungaporträtt ökade hans ateljé i popularitet. Han fick även ett stort uppdrag av Stockholms stad för att dokumentera stadens fort försvinnande äldre miljöer (se nedan).
Ateljén såldes 1914 och drevs vidare med namnen “Larsson” och “Atelier Larsson” av fotografen Emil Novén (1865-1929) (FRG); det är obekant hur länge.
Porträtt
Visitkort Rättvik Typ 1: ca. 1876 – 1877
Kort av tunn kartong i beige eller vit färg och runda hörn. På framsidan står “L. Larsson”, “Fotograf”, Fr. Rättvik” i bandornament. Baksidan saknar text. Kort nedan: Porträttfynd Nr. 182136 och Nr. 182135.
Visitkort utan ort: ca. 1878 – 1879 (Ljusdal/Bollnäs m. m)
Kort av tunn kartong i gul färg och runda hörn. På framsidan står “Fotografi af L. Larsson”. På baksidan står “L. Larssons Fotografi-Atelier”. Kort nedan: Porträttfynd Nr. 21586 och Nr. 25171.
Visitkort Västra Boda Typ 1: 1880-tal – 1887
Kort av tunn kartong i beige eller vit färg och runda hörn. På framsidan står “L. Larsson, Fotografiatelier, Vestra Boda”. På baksidan står “Fotografi L. Larsson, Vestra Boda”, “Prisbelönt vid Lantbruksmötet i Bollnäs 1880”. Kort nedan: privat.
Visitkort Västra Boda Typ 2: 1880-tal – 1887
Kort av medeltjock kartong i beige, svart m.m. färg och runda hörn. På framsidan står “L. Larsson”. På baksidan står “Fotografi L. Larsson, Vestra Boda”, “Prisbelönt vid Lantbruksmötet i Bollnäs 1880”. Kort nedan: Porträttfynd Nr. 82365 och Nr. 82254.
Visitkort Vivstavarv: ca. 1882
Kort av medeltjock kartong i vit färg, runda hörn, och en röd kant. På framsidan står “L. Larsson” och “Vivstavarf”. Baksidan saknar text? Kort nedan: Porträttfynd Nr. 6085 och Nr. 114762.
Visitkort Ovanmyra Typ 1: ca. 1885 – 1890
Kort av medeltjock kartong i beige, svart m.m. färg och runda hörn. På framsidan står “L. Larsson”. På baksidan står “L. Larsson, Ofvanmyra. Sommarfilial i Skönvik”. Kort nedan: Porträttfynd Nr. 81396 och Nr. 134865.
Visitkort Ovanmyra Typ 2: ca. 1885 – 1890
Kort av medeltjock kartong i svart, gul m.m. färg, runda hörn, och en bred guldkant. På framsidan står “L. Larsson”. På baksidan står “L. Larssons Fotografi – Atelier, Ofvanmyra, Sommarfilial Skönvik, Prisbelönt i Bollnäs 1880”. Kort nedan: Porträttfynd Nr. 164548 och Nr. 21955.
Visitkort Skönvik Typ 2: ca. 1890
Kort av medeltjock kartong i gul och svart färg, runda hörn, och en bred guldkant. På framsidan står “L. Larsson” och Skönvik” På baksidan står “L. Larssons Fotografi Atelier, Skönvik”. Kort nedan: Porträttfynd Nr. 91140 och Nr. 81406.
Visitkort Stockholm Typ 1: 1890 – ca. 1898
Kort av medeltjock kartong i vit färg och runda hörn. På framsidan står “L. Larsson” och “Stockholm, Humlegårdsgatan 21”. På baksidan står “L. Larsson, Stockholm, Humlegårdsgatan 21”. Kort nedan: privat.
Visitkort Stockholm Typ 2: ca. 1898 – 1900
Kort av medeltjock kartong i vit, beige m.m. färger och runda hörn. På framsidan står “L. Larsson, Kungl. Hof-fotograf”” och “Stockholm, Humlegårdsgatan 21”. På baksidan står “L. Larsson, Kungl Hof Fotograf, Humlegårdsgatan 21, Stockholm” (diplom 1894; silvermedalj 1897; första pris 1898). Kort nedan: privat.
Visitkort Stockholm Typ 3: 1901 – 1914
Kort av medeltjock kartong i grå, blå, beige m.m. färger och raka hörn. På framsidan står “L. Larsson, Kungl. Hof-fotograf”” och “Stockholm, Humlegårdsgatan 21”. På baksidan står “L. Larsson, Kungl Hof Fotograf, Humlegårdsgatan 21, Stockholm” (pris: 1901). Kort nedan: XLM.U03784.
Gruppbilder
Nedan finns två gruppbilder tagna av Lars Larsson under slutet av 1800-talet: Armémuseum, DigitaltMuseum Nr. AMA.0014491 och Postmuseum, DigitaltMuseum Nr. POST.058783.
Dokumentation
År 1901 fick Lars Larsson i uppdrag att för Stockholms stads arkiv utföra ca. 300 st fotografiska avbildningar av torg, gator, gränder, hus och gårdar i Stockholm. För 2250 kr åtog sig Lars att under en 3-årsperiod, 1902-1904, utföra dessa avbildningar och överlämna materialet, en glasplåt på 24×30 cm och två papperskopior på varje motiv, till Stockholms stad (Stockholms stadsmuseum). Nedan finns två exemplar på dessa bilder.
Övriga bilder
Lars blev kunglig hovleverantör 1892 och fick bland annat kungahuset som sina kunder. Några av kungaporträtten togs med glasplåtar i det stora 50×60 cm formatet (Stockholms stadsmuseum 1988).
Arkiv
Från Lars Larssons verksamhet i Stockholm med ca. 83 0000 sittningar för porträtt, finns endast några hundra glasnegativ bevarade i stadsmuseet. Ett 30 st glasplåtar är i det stora 50×60 cm formatet, med bland annat kungaporträtt (Stockholms stadsmuseum).
Källor
Litteratur
- Bergin, Christer: Fotografer i Dalarna, Dalarna 2018, Dalarnas Fornminnes- och Hembygdsförbund, Falun 2018.
- Bergin, Christer: Fotograf Lars Larsson på spåren, Dalarnas museum 1987, s.67-80.
- Rättvikskrus 1988; Rättviks Hembygdsförenings Årsskrift 1988.
- Släktbiten 2010. Nr. 1, sid 6-7; “Fotograferna från Finn-gården i Västbjörka”.
- Stockholms stadsmuseum: Stockholmsfotografer 6, 1988, Stockholm 1988.
Internet
- FRG = FOTOGRAFREGISTER 1860-1920, Version 2.0, Bernhard Johanson, http://privat.bahnhof.se/wb154895/FotReg2.0/Nerladdning.html, (hämtat: 2020-02-08).
- DigitaltMuseum: Larsson, Lars (1858 – 1932), https://digitaltmuseum.org/021035592981/larsson-lars-1858-1932 (hämtat: 2021-02-08).
Bilder
- Porträttfynd = Rötter, Sveriges Släktforskarförening, Porträttfynd, https://www.rotter.se/faktabanken/portrattfynd (hämtat: 2020-02-08).
- DigitaltMuseum: Larsson, Lars (1858 – 1932), https://digitaltmuseum.org/021035592981/larsson-lars-1858-1932.
- Stockholms stad: Digitala Stadsmuseet, “Lars Larsson”, https://digitalastadsmuseet.stockholm.se/fotoweb/archives/5021-Historiska-fotografier/?q=Lars%20Larsson.
- Huvudbild: Porträttfynd Nr. 21586.
© Fotografihistoria.se, Lars Eriksson
