< Tillbaka
Inledning
Saltpapper var den första typen av fotografiskt papper. Det är sammankopplat med Henry Fox Talbots kalotyper, där han kontaktkopierade sina pappersnegativ på ett så kallat saltpapper. Processen innebar att ett papper av hög kvalité indränktes i en saltlösning, torkades och sensiterades sedan i en silvernitratlösning. Efter kontaktkopiering med ett negativ, där bilden framträdde under belysning av solljus, sköljdes bilden och fixerades. Talbot fixerade bilden till en början i en stark saltlösning, dessa bilder bleknade dock med tiden. Först efter Herschels upptäckt att natriumtiosulfat kunde användas för att fixera bilden fick man en tillfredsställande hållbarhet.
Saltpapperet var oerhört framgångsrikt i Europa, särskilt i Frankrike, från 1840-talet till 1860-talet. Bilderna blev dock kontrastlösa och saknade detaljer eftersom själva bilden låg inbäddad i papperet. Från 1850 började det ersättas av albuminpapperet som använde äggvita som bindemedel vilket förbättrade kontrasten och definitionen i bilden och gav ett ett större tonomfång.
Processbeskrivning
Aliquam est mauris, scelerisque ut purus ut, fermentum feugiat nisl. Suspendisse placerat interdum faucibus. Aliquam erat volutpat. Fusce pulvinar purus id urna pellentesque tempor. Nunc felis odio, lobortis nec diam sed, feugiat tempus ante. Proin rutrum eros sed malesuada tristique. Sed a sodales dui. In hac habitasse platea dictumst. In neque mi, mattis a commodo nec, malesuada ut nibh.
Identifiering
Aliquam est mauris, scelerisque ut purus ut, fermentum feugiat nisl. Suspendisse placerat interdum faucibus. Aliquam erat volutpat. Fusce pulvinar purus id urna pellentesque tempor. Nunc felis odio, lobortis nec diam sed, feugiat tempus ante. Proin rutrum eros sed malesuada tristique. Sed a sodales dui. In hac habitasse platea dictumst. In neque mi, mattis a commodo nec, malesuada ut nibh.
