< Tillbaka
Inledning
En skioptikonbild (scioptikonbild) eller Laterna magica bild, användes förr för att visa bilder på en duk eller vägg, en slags föregångare till senare diabilder. En positiv genomskinlig bild projekteras med hjälp av en projektionsapparat, en Skioptikon, som är en typ av Laterna magica.
Historia
De allra första skioptikon/laterna magica bilderna ritades eller målades för hand på glasskivor eller tunt papper. De första skioptikonbilderna som utfördes på fotografisk väg uppfanns 1848 av de tyska bröderna Ernst Wilhelm (William) and Friedrich (Frederick) Langenheim, bosatta i Philadelphia. Bilderna patenterades år 1850 som ”Haylotypes” (Magic lantern, Wikipedia).
Processbeskrivning
Bilderna utgjordes av glasplåtar med en standardiserad storlek på 8 1/4 x 8 1/4 cm. De kunde framställdes på två olika sätt: antingen genom att man kontaktkopierade ett negativ till ett positiv eller genom att fotografera av ett negativ. Vid kontaktkopiering lades en färdig negativ glasplåt mot en oexponerad plåt (laternaplåt) i en kontaktkopieringsram. Därefter belystes paketet med till exempel en gaslåga, och därefter framkallades den exponerade plåten varvid en positiv bild bildades.
Den positiva glasplåten försåg med en svart mask, som fanns i olika utföranden (se bild nedan) och ett skyddsglas. Den hela monterades ihop med hjälp av gummerade svarts remsor runt om bilden. Den positiva glasplåten kunde även kolorerades för hand innan montering. Nedan finns en skioptikonbild som ingick i en serie som handlade om Ljusdalsbygden av fotografen Helmer Rehnström. Förutom att tillverka egna skioptikonbilder kunde man köpa färdiga som handlade om olika länder och diverse ämnen, Hasselblads priskurant för 1896 hade omkring 20 sidor med olika bilder som fanns att beställa.
