Oskar W. Olsson (Hudiksvall)

Fotografen Oskar W. Olsson verkade i Hudiksvall från år 1900 till 1922. Han började sin fotografkarriär i Sundsvall i slutet av 1800-talet och övertog fotograf Gustav Hallins ateljé i stadsdelen Åvik år 1900. Hans ateljé klarade sig från att brinna ned vid den stora branden i Åvik år 1906.

Han hade även tillfälliga ateljéer på somrarna i bl.a. Jättendal, Iggesund, Näsviken och Moviken. Oskar var synnerligen aktiv inom många bildområden och använde också mycket ny fotograferingsteknik. Han fotograferade interiörer med blixtteknik och framställde ett flertal vykort. Han avled i Hudiksvall år 1922, i en ålder av 54 år. Hans syster Alida, som arbetat med honom i Åvik, fortsatte som fotograf i Bergsjö i några år.

Biografi

Biografi

Sundsvall 1870 – 1901

Oskar Wilhelm Olsson föddes den 2 mars år 1870 i Adolf Fredrik församling i Sundsvalls stad. Fadern var arbetaren Jonas Wilhelm Olsson (född 1838) och modern Fredrika Jonsdotter (född 1845). Familjen flyttade till Skön (Skönsberg) utanför Sundsvall år 1874, där fadern arbetade på Heffners såg. När han var 23 år, 1893, flyttade Oskar in till Sundsvalls stad. Där arbetade han som fotograf fram till år 1901. Först troligtvis tillsammans med en fotograf Carl Victor Berlin och sedan på egen hand.

Hudiksvall 1902 – 1922

År 1901, vid 31 års ålder, flyttade Oskar till Hudiksvall och stadsdelen Åvik och arbetade som fotograf. Senare samma år flyttade hans syster Alida Fredrika Olsson (född 1879 i Skön) till Hudiksvall och började arbeta som fotografbiträde hos honom. Oskar ägde fastigheten (Åvik Nr. 32) där han hade ateljén med gatuadressen Södra vägen Nr. 46. I hushållet ingick, förutom systern, även två hushållerskor, en tjänarinna och en chaufför. Oskar avled den 30 november år 1922, 52 år gammal. Systern Alida ärvde fastigheten med ateljén men hon flyttade vidare till Bergsjö år 1924 och etablerar sig där som fotograf några år (se vidare Alida Olsson).

 

Oskar W. Olsson, detalj från gruppbild (se Ateljéer) (Hälsinglands museum).
Oskar W. Olsson, detalj från gruppbild (se Ateljéer) (Hälsinglands museum).

 

Fotografkarriär→

Fotografkarriär

Fotografkarriär

Sundsvall/Skönsberg ca. 1893

Det fanns en fotograf Oskar Olsson i Skön (Skönsberg) utanför Sundsvall enligt visitkort (se Porträtt) men om detta är den samma som Oskar W. Olsson är inte bekräftat. Han stod ej skriven som fotograf när han var bosatt i Skön.

Sundsvall 1893/94 – 1901

Oskar flyttade till Sundsvalls stad i september år 1893. Till en början kan han samarbetat med en fotograf Carl Victor Berlin med ateljénamnet “Berlin & Olsson”, placerad vid Esplanaden. Hur länge de hade ateljén tillsammans är osäkert, möjligtvis till omkring 1895 (FRG). Senare verkar Oskar vara själv då ateljénamnet “Oskar W. Olsson”, alternativt “Oscar W. Olsson”, användes och han angav ateljén som “f.d. Berlin & Olsson”. Han skall även haft en haft en filial i Torpshammar, mellan Ånge och Sundsvall.

Filial i Hudiksvall/Åvik 1900

Den 1 juli 1900 tog Oskar över fotografen Gustav Hallins ateljé i Åviksområdet i Hudiksvall. Ateljén användes först som en filial till hans ateljé i Sundsvall och verkar främst varit öppen under sommarmånaderna. Oskars första annonsering skedde den 5 maj år 1900, då han angav att han är ägare till den ateljé i Åvik som “förut innehafts af flere fotografer och senast innehafts af Hr. Hallin” (Hudiksvallsposten den 5 maj 1900).

Den andra annonseringen år 1900 angav att:

“Fotografi-Atelier i Åvik (f.d. Hallins atelier) är öppen tills vidare alla dagar från 10 f.m. till 6 e.m. Vid tillsägelse fotograferas byggnader, grupper m.m. äfven familjegrupper i hemmen vid eldljus. Solljus ej nödvändigt vid fotografering” (Hudiksvallsposten den 7 juli 1900).

Hudiksvall/Åvik 1901 – 1905

I en annons den 5 mars år 1901 angav Oskar att ateljén i Åvik öppnade den 14 april och var öppen alla dagar, även söndagar. Annonsen är dock daterad i Sundsvall så han verkar ännu inte tagit steget att flytta permanent till Hudiksvall (Hudiksvallsposten den 5 mars 1901). När ateljén i Åvik övergick från att vara en filial till att bli en fast ateljé är osäkert. Enligt husförhörslängden flyttade Olsson till Hudiksvall och Åvik den 2 maj 1901. Men åtminstone den 23 april 1901 bör han ha arbetat fast i Hudiksvall. I en annons den 23 april saknas Sundsvall som angiven ort och han har fått ett telefonnummer i Hudiksvall (Hudiksvallsposten den 23 april 1901).

I oktober/november 1902 fick ateljén namnet ”Nordiska Fotografi-Förstoringsaffären” (Hudiksvallsposten den 22 november 1902). År 1903 byggde Oskar om och moderniserade ateljén, som förmodligen hade blivit sliten och omodern efter många år i tjänst. I en 30 x 40 cm stor annons den 10 september 1903 angav han att:

“För att alla och en hvar skall finna med sin fördel att låta fotografera sig i min nybyggda Atelier med dess för Norrland enastående anordning och nyanskaffade Amerikanska apparater och fonddekorationer m.m. har jag beslutat, att till alla som beställa 1 dussin visitkort (matta), Platina i ensam bild, lämna som Present ett endera en 30 x 40 cm förstoring eller ock 2:ne Kabinettskort” (Hudiksvallsposten den 10 september 1903).

I april år 1904 upphörde Oskar att driva sin verksamhet under firmanamnet “Nordiska förstoringsaffären”. Han byter då namnet på ateljén till “Oskar W. Olssons Fotografiatelier” (Hudiksvallsposten nr 40, 2 april 1904).

 

 

Hudiksvallsposten den 10 september 1903.
Hudiksvallsposten den 10 september 1903.

Hudiksvall/Åvik 1906 – 1912

Under åren har en mängd bränder skett på sågverksområdet nere vid Håstaholmen i Hudiksvall. Där fanns stora virkesupplag och kollager och i närheten låg bostadsområdena Håstavillorna och Åvik. Sommardagen den 17 juni 1906 började det att brinna i Engelska Trävarubolagets brädgård. Branden ödelade stora delar av Åviksområdet. (Sågverk och människor, Birger Lundberg, Stockholm 1973 s. 89).

Som av en slump klarade sig Olssons ateljé från att brinna ned och han anger i en annons den 23 juni 1906 att hans ateljé i Åvik är öppen för fotografering och oberörd av branden (Hudiksvallsposten, 23 juni 1906). Han var så pass behärskad att han fotograferade katastrofen och säljer sedan bilder och vykort på händelsen (se Topografi och vyer).

När det var den klassiska höstmarknaden i Hudiksvall i september år 1909 försökte Oskar få besökarnas uppmärksamhet och annonserade i tidningen: “Marknadsbesökare fotografera eder” (Hudiksvallsposten den 16 september 1909). Vid den så kallade Hälsingestämman i juni 1910 öppnade Oskar en tillfällig ateljé vid Köpmanberget. Han angav i en annons att “För att tillmötesgå gjorda förfrågningar har undertecknad uppfört Fotografi-Atelier invid Köpmanberget, öppen Midsommardagarna 11 – 6, även ateliern i Åvik öppen” (Hudiksvallsposten den 21 juni 1910). Han gav ut några vykort tillverkade av fotografisk papper från stämman, se Topografi och vyer.

 

Hudiksvallsposten 23 juni 1906.
Hudiksvallsposten 23 juni 1906.

 

 

Hudiksvallsposten den 21 juni 1910.
Hudiksvallsposten den 21 juni 1910.

Hudiksvall 1913 – 1922

Söndagen den 15 juni 1913 öppnade den så kallade Hudiksvallsutställningen av landshövdingen Hugo Hamilton. Den 17 juni redovisades i Hudiksvallsposten resultaten från “Hantverksavdelningens utmärkelser i fotografi” (Hudiksvallsposten den 17 juni 1913). Två yrkesverksamma fotografer hade fått priser: Inga Undén fick silvermedalj för “konstnärliga och karakteristiska fotografier” och Oskar W. Olsson fick bronsmedalj för “mycket goda interiörer och goda porträtt”. Han ställde ut några porträtt och interiörer jämte en “belysningsstudie af intresse” (Hudiksvallsposten den 17 juni och 19 juni 1913).

År 1920 gjordes en stor ombyggnad av fastigheten med den gamla ateljén. Ateljén moderniserades och i anslutning till denna byggdes ett nytt stort tvåvåningshus (se Ateljéer). Tyvärr så kom den nya ateljén inte att användas särskilt länge; efter det att Oskar avled den 30 november 1922 övertog systern Alida verksamheten, osäkert i vilken omfattning. Hon flyttade vidare till Bergsjö år 1924 och etablerade sig där som fotograf några år (se vidare Alida Olsson).

 

Ateljéer→

Ateljéer

Ateljéer

Huvudateljé

Oskar tog över fotografen Gustaf Hallins ateljé i Åvik sommaren 1900, han angav sig som ägare till ateljén i en annons den 5 maj (se Fotografkarriär). Som nämnts tidigare var ateljén troligtvis till en början en sommarfilial till den han hade i Sundsvall. Han angav att annonserna var skrivna i Sundsvall och flyttade först i juni 1901 permanent till Hudiksvall och Åvik.

I en annons för 1903 angav Oskar att han hade en nybyggd ateljé (Hudiksvallsposten den 10 september 1903). Hur omfattande ombyggnad han gjort och hur ateljén såg ut under fotografen Gustaf Hallins tid är obekant. Ateljén låg i korsningen Håstaborgsgatan och Södra vägen, med adressen Södra vägen Nr. 46 (kv. Disponenten 3, Åvik 8:3). Byggnaden var på ett plan med en liten tornliknande överdel. Perspektivfönstren låg mot norr och sträckte sig över halva taket, ingången låg mot infartsvägen till Hudiksvall, då kallad Landsvägen eller Kungsgatan. Vid den stora branden i Åviksområdet år 1906 klarade sig Olssons ateljé från att brinna ned (se Topografi och vyer).

Hans syster Alida arbetade troligtvis också i ateljén och fick sannolikt sin utbildning i fotografering där. Det enda biträde som finns registrerat hette Karin Svensson (född 1885) från Hammerdal i Jämtland. Hon flyttade in omkring år 1913 men flyttade tillbaka till Jämtland år 1922 efter det att Oskar avlidit.

Om det lilla huset även innehöll bostadsutrymmen för honom och systern måste det ha varit relativt trångbott. Det är nog därför han år 1920 gjorde en radikal ombyggnad och utvidgade bostadsdelen. På inlämnade handlingar till kommunens byggnadskontor kan man se att huset skulle byggas ut söderut och få en till våning. Nedan finns en bild från invigningsfesten i ateljén. På ritningarna kan man se att huset fick utsmyckningar med girlanger och joniska pilastrar i hörnen (se bilder nedan). Byggnaden finns kvar idag, dock grovt förfulat med eternitplattor, men ateljén är riven.

 

Sommarateljéer

Oskar verkar inte ha haft några riktiga filialer, utan främst sommarateljéer i närområdet. Den första sommarateljén är i Jättendal, sensommaren år 1904. Den 4 augusti 1904 annonserade han att fotografering sker på Ol. Perssons gård i Dvästa söndagen den 7 augusti (Hudiksvallsposten den 4 augusti 1904). Den tillfälliga ateljén var öppen t.o.m. den 17 oktober (Hudiksvallsposten den 11 oktober 1904). Sommaren 1905 hade han en tillfällig ateljé i Iggesund. Ateljén låg vid handlare S. Kullbergs gård i Lugnet och var öppen varje söndag t.o.m. oktober (Hudiksvallsposten den 13 juli 1905).

I augusti sommaren 1906 hade han en tillfällig ateljé i Näsviken vid Slussen, som var öppen på söndagarna (Hudiksvallsposten den 18 augusti 1906). Han var kvar i Näsviken till måndagen den 1 oktober och utförde på beställning även “små resor för fotografering af gårdar och vyer” (Hudiksvallsposten den 25 oktober 1906). Sommaren 1907 hade Oskar åter öppnat en tillfällig ateljé i Näsviken och även en tillfällig ateljé i Moviken. Där uppehåller han sig vid “kapten Schmitts gård” (Hudiksvallsposten den 8 augusti 1907).

 

 

Porträtt→

Porträtt

Porträtt

Visitkort Skönsberg: tidigt 1890-tal

Dessa kort kan möjligtvist vara från Oskar W. Olssons första ateljé i Skönsberg. Kort med en tjock vit eller orange kartong med kantiga eller runda hörn. Nedtill längst till vänster står i skrivstil texten “Oskar Olsson” och till höger i versaler texten “SKÖNSBERG”. Kort nedan: Porträttfynd Nr. 121788 och Nr. 4689.

 

Visitkort Sundsvall Typ 1: 1893 – ca. 1895

Kort med en tjock gul eller grå kartong med kantiga eller runda hörn. Nedtill längst till vänster står i skrivstil texten “Berlin & Olsson” därefter finns ett märke av typen Kunglig Hovleverantör och sedan texten “Sundsvall”. På baksidan står texten ”Berlin & Olsson, Esplanaden, Sundsvall”. Kort nedan: Porträttfynd Nr. 130177 och Nr. 174675.

 

Visitkort Sundsvall Typ 2: 1894/95

Kort med en tjock gul eller grå kartong med kantiga hörn. Nedtill längst till vänster står i skrivstil texten “Oskar W. Olsson” därefter finns ett märke av typen Kunglig Hovleverantör och sedan texten “Sundsvall”. På baksidan står texten ”Oskar W. Olsson, f.d. Berlin & Olsson, Esplanaden, Sundsvall”. Kort nedan: Porträttfynd Nr. 118982 och Nr. 108146.

 

Visitkort Sundsvall Typ 3: mitten av 1890-talet

Kort med en tjock gul kartong med kantiga hörn. Nedtill längst till vänster finns ett märke av typen Kunglig Hovleverantör och därefter i skrivstil texten “Oscar W. Olsson” och under i versaler texten “Sundsvall”. På baksidan står texten “Oscar W. Olsson, Esplanaden”. Kort nedan: Porträttfynd Nr. 144208 och Nr. 25630.

 

Visitkort Sundsvall Typ 4: slutet av 1890-talet

Kort med en tjock vit, mörkgrå eller brun kartong. Hörnen är kantiga och sidorna snett skurna i guldfärg eller naturkartong. Nedtill längst till vänster finns ett märke av typen Kunglig Hovleverantör och därefter i skrivstil texten “Oskar W. Olsson, Sundsvall”. På baksidan står texten “Oskar W. Olsson, Esplanaden, Sundsvall” och “Rikstelefon 549”. Bilderna består av satinerat silverbromidpapper. Kort nedan: Porträttfynd Nr. 159564 och Nr. 20105.

 

Visitkort Sundsvall Typ 5: ca. 1900

Kort med en tjock grå kartong med strukturerad yta. Hörnen är kantiga och sidorna snett skurna i naturkartong. Bilden kan ha en svag pressad inramning. Nedtill längst till vänster finns ett märke Kunglig Hovleverantör och därefter i präglad skrivstil texten “Oskar W. Olsson, Sundsvall”. Baksidan är grå och slät med texten “Rikstelefon 549” och “Oscar W. Olsson, Esplanaden” snett över sidan och nedanför texten “SUNDSVALL, Filial: ÅVIK, HUDIKSVALL”. Bilderna består av satinerat silverbromidpapper.

 

Visitkort Hudiksvall/Åvik Typ 1: ca. 1901

Kort med tjock grå kartong med strukturerad yta. Hörnen är kantiga och sidorna snett skurna i naturkartong. Bilden kan ha en svag pressad inramning. Nedtill längst till vänster finns ett märke Kunglig Hovleverantör och därefter i präglad skrivstil texten “Oskar W. Olsson, Åvik Hudiksvall”. Baksidan är grå och slät med texten “Oscar W. Olsson” snett över sidan, nedanför står texten “Åvik, Hudiksvall”. Bilderna består av satinerat silverbromidpapper.

 

Visitkort Hudiksvall Typ 2: början 1900-talet

Kort med tjock grå kartong med strukturerad yta. Hörnen är kantiga och sidorna snett skurna i natur kartong. Bilden kan ha en svag pressad inramning. Nedtill längst till vänster finns ett märke Kunglig Hovleverantör och därefter i präglad skrivstil texten “Oskar W. Olsson, Hudiksvall”. Baksidan är grå och slät med texten “Rikstelefon”, “Oscar W. Olsson” snett över sidan och nedanför står texten “Hudiksvall”. Bilderna består av satinerat silverbromidpapper.

 

Visitkort Hudiksvall Typ 3: början 1900-talet

Kort med en tjock blå. grön eller mörkgrå kartong, ibland flammig. Hörnen är kantiga med guld- eller silverfärgade snedskurna kanter.Till vänster framtill står i silverfärg eller vitt texten “Oskar W. Olsson”, sedan ett märke Kunglig Hovleverantör i mitten och till höger texten “HUDIKSVALL”. Baksidan är grå och slät med texten “Rikstelefon”, “Oscar W. Olsson” snett över sidan och nedanför står texten “Hudiksvall”. Bilderna består av satinerat silverbromidpapper.

 

Visitkort Hudiksvall Typ 4: början 1900-talet

Kort med en tjock blå eller mörkgrå kartong, ibland flammig. Hörnen är kantiga med guld- eller silverfärgade snedskurna kanter.Till vänster framtill står i silverfärg eller vitt texten “Oskar W. Olsson”, sedan ett märke Kunglig Hovleverantör i mitten och till höger texten “HUDIKSVALL”. Baksidan är utsmyckad med näckrosor till vänster och texten “Telefon 48, OSKAR W. OLSSON, HUDIKSVALL” i jugenstil till höger. Bilderna består av halvmatta eller matta silverbromidbilder.

 

Visitkort Hudiksvall Typ 5: ca. 1904 – 1910

Kort med tjock mörkbrun kartong. Hörnen är kantiga och sidorna har guldfärgade snedskurna kanter. Till vänster framtill står i guldfärg texten “Oskar W. Olsson”, sedan finns ett märke Kunglig Hovleverantör i mitten och till höger texten “HUDIKSVALL”. Baksidan är i matt brun färg och utsmyckad med näckrosor till vänster och texten “Telefon 48, OSKAR W. OLSSON, HUDIKSVALL” i jugendstil till höger. Bilderna består av matta silverbromidpapper med en brun, svart eller lila toning.

 

Visitkort Hudiksvall Typ 6: 1910-talet

Kort med en tjock blå, brun eller jordfärgad matt kartong. Hörnen är kantiga och sidorna är naturfärgade och snedskurna. Framsidan har en mindre bild med nedsänkta växtrankor i jugendstil runt om. Till vänster nedtill står präglat texten “Oskar W. Olsson”, sedan finns ett märke Kunglig Hovleverantör i mitten och till höger texten “HUDIKSVALL”.Baksidan saknar tryck. Bilderna består av matt silverbromidpapper i en brunaktig ton.

 

Visitkort Hudiksvall Typ 7: slutet 1910-talet – 1922

Kort med en tjock blå, brun eller jordfärgad matt kartong. Hörnen är kantiga och sidorna är naturfärgade och snedskurna. Till höger står i skrivstil och svart text “Oskar W. Olsson”, nedanför står texten “HUDIKSVALL”. Baksidan saknar tryck. Bilderna består av matt silverbromidpapper i en brunaktig ton. Kort nedan: Porträttfynd Nr. 36288.

 

Oskar W. Olsson visitkort Hudiksvall (PF36288).
Oskar W. Olsson visitkort Hudiksvall (PF36288).

Kabinettkort

Oskar har framställt en stort antal kabinettkort. Här nedan finns ett galleri med ett antal sådana.

 

Gruppbilder

Oskar har fotograferat ett stort antal gruppbilder, både officiella bilder och privata familjebilder. Han var också tidig med att använda konstljus vid fotografering inomhus. Redan år 1900 annonserar han om att “eldljus” används för fotografering av familjegrupper i hemmen (Hudiksvallsposten den 7 juli 1900). Med eldljus menar han nog sannolikt en av de tidiga blixtteknikerna med blixtljuspulver som antändes och för en kort sekund lyste upp rummet.

 

 

Topografi och vyer→

Topografi och vyer

Topografi och vyer

Topografi

Oskar kom att dokumentera mycket av Hudiksvall och närområdet samt av olika händelser. Förutom att ta fram stor fotografier så framställde han också många vykort, troligtvis på eget förlag (se Vykort nedan). Första gången där han angav att han kan erbjuda topografiska bilder är i en annons år 1906, då han företar “små resor på för fotografering af gårdar och vyer m.m” (Hudiksvallsposten den 25 oktober 1906). Nedan finns bilder som exempel på några stadsvyer från Hudiksvall. Bland annat före stora rivningar av innerstadens äldre bebyggelse. Han fotograferade även större händelser bl.a. barnens dag (1904), majdemonstration för rösträtt (1905), branden i Åvik (1906) och besök av engelska fartyg m.m.

 

Vykort

Oskar gav ut ett flertal vykort (brevkort/brefkort) på vad han anger sitt eget förlag. När han började med vykortsutgivningen är inte säkert men kanske runt 1904/05. Motiven sträckte sig från traditionella landskapsmotiv till olika tillställningar och händelser som utställningar. En stor händelse som han utnyttjade för utgivning av vykort var den stora branden vid sågen i hamnen och bostadsområdet Åvik den 17 juni 1906.

Redan den 30 juni 1906 annonserade Oskar om att fotografier och “vybrefkort” över branden i Åvik fanns till salu i olika affärer samt i hans ateljé (Hudiksvallsposten den 30 juni 1906). Vykorten är gjorda i s.k. ljustryck och består av 10 st olika motiv. Senare under hösten framställde han även vykort i färgtryck (se bild nedan)

 

 

←Biografi

rosett_lower-300x104-png

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.