Fotografen Oskar W. Olsson hade en ateljé i Hudiksvall och stadsdelen Åvik 1900-1922. Han började sin fotografkarriär i Sundsvall i under 1890-talet och övertog Gustav Hallins ateljé i Åvik 1900.
Biografi
Oskar Wilhelm Olsson föddes den 2 mars 1870 i Adolf Fredrik församling i Sundsvalls stad. Fadern var arbetaren Jonas Wilhelm Olsson (född 1838) och modern Fredrika Jonsdotter (född 1845). Familjen flyttade till Skön (Skönsberg) utanför Sundsvall 1874, där fadern arbetade på Heffners såg. När han var 23 år, 1893, flyttade Oskar in till Sundsvalls stad. Där arbetade han som fotograf fram till 1901. Först troligtvis tillsammans med en fotograf Carl Victor Berlin och sedan på egen hand (se nedan).
Oskar flyttade 1901 till Hudiksvall och stadsdelen Åvik och öppnade en ateljé där (se nedan). Senare samma år flyttade även hans syster Alida Fredrika Olsson (född 1879 i Skön) till Hudiksvall och började arbeta som fotografbiträde hos honom. Oskar ägde fastigheten (Åvik Nr. 32) där han hade ateljén, med gatuadressen Södra vägen Nr. 46. I hushållet ingick, förutom systern, även två hushållerskor, en tjänarinna och en chaufför.
Oskar W. Olsson var aktiv som fotograf fram tills han avled tidigt när han var 52 år den 30 november 1922 i Hudiksvall. Systern Alida ärvde fastigheten med ateljén men hon flyttade vidare till Bergsjö 1924 och etablerar sig där som fotograf några år
(se vidare Alida Olsson).
Fotografkarriär
Skönsberg 1890-talet – 1893
Det fanns i början på 1890-talet en fotograf Oskar Olsson i Skönsberg (Skön) utanför Sundsvall enligt visitkort (se Porträtt) men om detta är den samma som Oskar W. Olsson är inte bekräftat. Han bodde visserligen i Skönsberg men stod inte skriven med yrke som fotograf. Men när han senare öppnade en ateljé i Sundsvall kallade han sig till en början “Oskar Olsson” så troligtvis var det han som hade en ateljé i Skönsberg. Oskar kan ha fått fotografutbildning hos fotografen Erik Larsson i Skönsvik.
Sundsvall 1893/94 – 1901
Oskar flyttade från Skönsberg till Sundsvalls stad i september 1893 när han var 23 år. Där öppnade han en ateljé med namnet “Rosén & Olssons Fotografiatelier” tillsammans med en fotograf Gustaf Rosén (Sundsvalls Tidning 1893-09-28). Ateljén hade tidigare tillhört fotografen Petrus Melander och låg på Esplanaden.
Ett år senare 1894 ersattes Gustaf Rosén av fotografen Viktor Berlin och firman döptes om till “Berlin & Olsson” (Västernorrland 1894-11-03).
Viktor Berlin i sin tur lämnade firman i slutet av 1895 och emigrerade till Nordamerika (Nya Norrlänningen 1895-08-20). Oskar tog då ensam över ateljén som då började kallas “Oskar W. Olssons Fotografiatelier” (Sundsvalls Tidning 1895-09-21). Han skall även haft en haft en filial i Torpshammar, mellan Ånge och Sundsvall (FRG). Oskar öppnade även en filial i Hudiksvall år 1900 (se nedan). Senast i januari 1901 hade han kvar ateljén i Sundsvall (Sundsvalls Tidning 1901-01-26) men lämnade den sedan permanent för att bara vara i Hudiksvall.
Filial i Åvik (Hudiksvall) 1900 – 1901
Redan i januari år 1900 gjorde Oskar ett kortare besök i Hudiksvall och erbjöd sig att ta fotografier på familjer i deras hem (Hudiksvalls Allehanda 1900-01-17). Han bodde på Ehns Hotell under en veckas tid. Oskar öppnade sedan en en filial i Hudiksvall på sommar samma år då han tog över fotografen Gustav Hallins ateljé i Åviksområdet. Ateljén verkar främst varit öppen under sommarmånaderna. En första annonsering var i maj 1900 (Hudiksvallsposten 1900-05-05) men han öppnade först i juli samma (Hudiksvallsposten 1900-07-07).
Åvik (Hudiksvall) 1901 – 1905
I en annons i mars 1901 skrev Oskar att ateljén i Åvik skulle öppna den 14 april och vara öppen alla dagar, även söndagar. Annonsen var dock daterad i Sundsvall, så han verkar ännu inte tagit steget att flytta permanent till Hudiksvall (Hudiksvallsposten 1901-03-05). När ateljén i Åvik övergick från att vara en filial till att bli en fast ateljé är osäkert. Enligt husförhörslängden flyttade Oskar till Hudiksvall och Åvik den 2 maj 1901. Men åtminstone i april 1901 bör han ha arbetat fast i Hudiksvall.
I en annons från den 23 april saknas Sundsvall som angiven ort och han har fått ett telefonnummer i Hudiksvall (Hudiksvallsposten 1901-04-23).
I oktober/november 1902 hade ateljén fått namnet ”Nordiska Fotografi-Förstoringsaffären” (Hudiksvallsposten 1902-11-22). I september 1903 annonserade Oskar om att ateljén var nybyggd försetts med “Amerikanska apparater och fonddekorationer” (Hudiksvallsposten 1903-09-10). I april 1904 upphörde Oskar att driva sin verksamhet under firmanamnet “Nordiska förstoringsaffären”. Han byter då namnet på ateljén till “Oskar W. Olssons Fotografiatelier” (Hudiksvallsposten 1904-04-02).
Åvik (Hudiksvall) 1906 – 1922
Under åren har en mängd bränder skett på sågverksområdet nere vid Håstaholmen i Hudiksvall. Där fanns stora virkesupplag och kollager och i närheten låg bostadsområdena Håstavillorna och Åvik. Sommardagen den 17 juni 1906 började det att brinna i Engelska Trävarubolagets brädgård. Branden ödelade stora delar av Åviksområdet (Lundberg s. 89). Som av en slump klarade sig Oskars ateljé från att brinna ned och han skrev i en annons den 23 juni 1906 att hans ateljé i Åvik är öppen för fotografering och oberörd av branden (Hudiksvallsposten 1906-06-23). Han var så pass behärskad att han fotograferade katastrofen och sålde sedan bilder och vykort på händelsen (se Topografi och vyer).
När det var den klassiska höstmarknaden i Hudiksvall i september 1909 försökte Oskar få besökarnas uppmärksamhet och annonserade i tidningen: “Marknadsbesökare fotografera eder” (Hudiksvallsposten 1909-09-16). Vid den så kallade Hälsingestämman i juni 1910 öppnade Oskar en tillfällig ateljé vid Köpmanberget. Han skrev i en annons att “För att tillmötesgå gjorda förfrågningar har undertecknad uppfört Fotografi-Atelier invid Köpmanberget, öppen Midsommardagarna 11 – 6, även ateliern i Åvik öppen” (Hudiksvallsposten 1910-06-21). Han gav ut några vykort tillverkade av fotografisk papper från stämman, se Topografi och vyer.
Söndagen den 15 juni 1913 öppnades den så kallade Hudiksvallsutställningen av landshövdingen Hugo Hamilton. Den 17 juni redovisades i Hudiksvallsposten resultaten från “Hantverksavdelningens utmärkelser i fotografi” (Hudiksvallsposten 1913-06-17). Två yrkesverksamma fotografer hade fått priser: Inga Undén fick silvermedalj för “konstnärliga och karakteristiska fotografier” och Oskar W. Olsson fick bronsmedalj för “mycket goda interiörer och goda porträtt”. Han ställde ut några porträtt och interiörer jämte en “belysningsstudie af intresse” (Hudiksvallsposten 1913-06-17 och 19).
Det gjordes 1920 en stor ombyggnad av fastigheten med den gamla ateljén. Ateljén moderniserades och i anslutning till denna byggdes ett nytt stort tvåvåningshus (se Ateljéer). Tyvärr så kommer den nya ateljén inte att användas särskilt länge; efter det att Oskar avled den 30 november 1922 övertog systern Alida Olsson verksamheten, osäkert i vilken omfattning. Hon flyttade vidare 1924 till Bergsjö och etablerade sig där som fotograf några år.
Ateljéer
Huvudateljén i Åvik
Oskar tog över fotografen Gustaf Hallins ateljé i Åvik sommaren 1900, han skrev att han var ägare till ateljén i en annons den 5 maj (se ovan). Som nämnts tidigare var ateljén troligtvis till en början en sommarfilial till den han hade i Sundsvall. Det stod i de aktuella annonserna att de var författade i Sundsvall och han flyttade först i juni 1901 permanent till Hudiksvall och Åvik. I en annons från 1903 skrev Oskar att han hade en nybyggd ateljé (Hudiksvallsposten 1903-09-10. Hur omfattande ombyggnad han gjorde och hur ateljén såg ut under fotografen Gustaf Hallins tid är obekant.
Ateljén låg i nuvarande korsningen Håstaborgsgatan och Södra vägen, med adressen Södra vägen 46. Byggnaden var på ett plan med en liten tornliknande överdel. Perspektivfönstren låg mot norr och sträcker sig över halva taket, ingången låg mot infartsvägen till Hudiksvall, då kallad Landsvägen eller Kungsgatan. Vid den stora branden 1906 i Åvik klarade sig Olssons ateljé från att brinna ned (se Topografi och vyer).
Oskars syster Alida arbetade troligtvis också som fotograf i ateljén och fick sannolikt sin utbildning av Oskar. Det enda biträde som finns registrerat hette Karin Svensson (född 1885) från Hammerdal i Jämtland. Hon flyttade dit omkring 1913 men flyttade tillbaka till Jämtland 1922 efter det att Oskar avlidit.
Om det lilla huset även innehöll bostadsutrymmen för honom och systern måste det ha varit relativt trångbott.
Det är nog därför han 1920 gjorde en radikal ombyggnad och utvidgade bostadsdelen. På inlämnade handlingar till kommunens byggnadskontor kan man se att huset skulle byggas ut söderut och få en till våning. Nedan finns en bild från invigningsfesten i ateljén. På ritningarna kan man se att huset fick utsmyckningar med girlanger och joniska pilastrar i hörnen (se bilder nedan). Byggnaden finns kvar idag, dock grovt förfulat med eternitplattor, men ateljén är riven.
Sommarateljéer
Oskar verkar inte ha haft några riktiga filialer, utan främst sommarateljéer i närområdet. Den första ateljén var i Jättendal, sensommaren 1904. I augusti 1904 annonserade han att fotografering utfördes på Ol. Perssons gård i Dvästa söndagen den 7 augusti (Hudiksvallsposten 1904-08-04). Den tillfälliga ateljén var öppen t.o.m. den 17 oktober (Hudiksvallsposten 1904-10-11). På sommaren 1905 hade han en tillfällig ateljé i Iggesund. Ateljén låg vid handlare S. Kullbergs gård i Lugnet och var öppen varje söndag t.o.m. oktober (Hudiksvallsposten 1905-07-13). Oskar tog sedan 1906 över Sven Th. Sätervalls filialateljé i Iggesund (Hudiksvallsposten 1916-06-08).
I augusti sommaren 1906 hade Oskar en tillfällig ateljé i Näsviken vid Slussen, som var öppen på söndagarna (Hudiksvallsposten 1906-08-18). Han var kvar i Näsviken till måndagen den 1 oktober och utförde på beställning även “små resor för fotografering af gårdar och vyer” (Hudiksvallsposten 1906-10-25).
På sommaren 1907 hade Oskar åter öppnat en tillfällig ateljé i Näsviken och även en tillfällig ateljé i Moviken. Där uppehöll han sig vid “kapten Schmitts gård” (Hudiksvallsposten 1907-08-08). I juli 1909 hade han en tillfällig ateljé i Strömsbruk (Hudiksvallsposten 1909-06-19).
Porträtt
Visitkort Skönsberg: ca. 1890 – 1893
Dessa kort kan möjligtvist vara från Oskars första ateljé i Skönsberg (se Fotografkarriär). Kort av tjock kartong i vit eller orange färg och raka eller runda hörn. På framsidan står till vänster “Oskar Olsson” och till höger “Skönsberg”. Kort nedan: Porträttfynd Nr. 121788 och Nr. 4689.
Visitkort Sundsvall Typ 1: 1893 – 1894
Kort av tjock kartong i vit, beige eller orange färg och raka eller runda hörn. På framsidan står till vänster “Rosén & Olsson” och till höger “Sundsvall”. På baksidan står “Rosén & Olsson. Samma hus som Sundsvalls Tidning, Sundsvall.” Kort nedan: Porträttfynd Nr. 174677 och Nr. 112335.
Visitkort Sundsvall Typ 2: 1893 – ca. 1895
Kort av tjock kartong i gul eller grå färg och kantiga eller runda hörn. På framsidan till vänster står “Berlin & Olsson”, i mitten ett märke av typen Kunglig Hovleverantör, till står “Sundsvall”. På baksidan står ”Berlin & Olsson, Esplanaden, Sundsvall”. Kort nedan: Porträttfynd Nr. 130177 och Nr. 174675.
Visitkort Sundsvall Typ 3: 1894/95
Kort av tjock kartong i gul eller grå färg och raka hörn. På framsidan står till vänster “Oskar W. Olsson”, i mitten ett märke av typen Kunglig Hovleverantör, till höger står “Sundsvall”. På baksidan står ”Oskar W. Olsson, f. d. Berlin & Olsson, Esplanaden, Sundsvall”. Kort nedan: Porträttfynd Nr. 118982 och Nr. 108146.
Visitkort Sundsvall Typ 4: 1890-talets mitt
Kort av tjock kartong i gul eller beige färg och raka hörn. På framsidan till vänster finns ett märke av typen Kunglig Hovleverantör och därefter står “Oscar W. Olsson” och “Sundsvall”. På baksidan står “Oscar W. Olsson, Esplanaden”. Kort nedan: Porträttfynd Nr. 144208 och Nr. 25630.
Visitkort Sundsvall Typ 5: 1890-talets slut
Kort av tjock kartong i vit, mörkgrå eller brun färg och raka hörn samt snedskurna sidor. På framsidan till vänster finns ett märke av typen Kunglig Hovleverantör och därefter står “Oskar W. Olsson, Sundsvall”. På baksidan står “Oskar W. Olsson, Esplanaden, Sundsvall” och “Rikstelefon 549”. Kort nedan: Porträttfynd Nr. 159564 och Nr. 20105.
Visitkort Åvik/Hudiksvall Typ 1: 1900-talets början
Kort av tjock kartong i grå färg, strukturerad yta, raka hörn och snedskurna sidor. Bilden kan ha en svag pressad inramning. På framsidan till vänster finns ett märke av typen Kunglig Hovleverantör och därefter står “Oskar W. Olsson, Åvik Hudiksvall”. På baksidan står “Oscar W. Olsson” och “Åvik, Hudiksvall” alternativt bara “Hudiksvall”.
Visitkort Hudiksvall Typ 2: början 1900-talet
Kort av tjock kartong i blå, grön eller mörkgrå färg, raka hörn och snedskurna sidor. På framsidan till vänster står “Oskar W. Olsson”, sedan finns ett märke av typen Kunglig Hovleverantör, och till höger står “Hudiksvall”. På baksidan står “Oscar W. Olsson” och “Hudiksvall”.
Visitkort Hudiksvall Typ 3: ca. 1904 – 1910-talet
Kort av tjock kartong i blått, mörkgrått m.fl. färger, raka hörn och snedskurna sidor. På framsidan till vänster står “Oskar W. Olsson”, sedan finns ett märke av typen Kunglig Hovleverantör, och till höger står “Hudiksvall”. På baksidan står “Oskar W. Olsson, Hudiksvall”.
Visitkort Hudiksvall Typ 4: 1910-talet
Kort av tjock kartong i mörka blå och bruna färger, raka hörn och snedskurna sidor. På framsidan finns en mindre bild med nedsänkta växtrankor i jugendstil runt om. Till vänster står präglat “Oskar W. Olsson”, sedan finns ett märke av typen Kunglig Hovleverantör i mitten, och till höger står “Hudiksvall”. Baksidan saknar tryck.
Visitkort Hudiksvall Typ 5: 1910-talets slut – 1922
Kort av tjock kartong i blå, brun eller grå färg, raka hörn och snedskurna sidor. På framsidan till höger står “Oskar W. Olsson” och nedanför “Hudiksvall”. Baksidan saknar tryck. Kort nedan: Porträttfynd Nr. 36288.
Kabinettkort
Nedan finns exempel på kabinettkort gjorda av Oskar W. Olsson från Hälsinglands museum.
Gruppbilder
Oskar tog många gruppbilder, förutom vanliga grupper av människor verkar han ha specialiserat sig på interiörbilder från folks hem och gruppbilder på militärer (se nedan). Nedan finns ett kabinettkort från Hälsinglands museum samt en bild från Trelleborgs museum, DigitaltMuseum Nr. TM.POK.470.
Interiörer
Oskar var tidig med att använda konstljus vid fotografering inomhus. Redan under Sundsvallstiden fotograferade han interiörer och år 1900 annonserade han om att “eldljus” användes för fotografering av familjegrupper i hemmen (Hudiksvallsposten 1900-07-07). Med eldljus menade han nog sannolikt en av de tidiga blixt teknikerna med blixtljuspulver som antändes och för en kort sekund lyste upp rummet.
Militärbilder
Oskar verkar ha specialiserat sig på att besöka olika regementen och skolor inom försvarsmakten och där ta gruppbilder och andra motiv. Nedan finns två exempel: Örebro Stadsarkiv, DigitaltMuseum Nr. PS-277-048; Armémuseum, DigitaltMuseum Nr. AMA.0008889.
Topografi och vyer
Topografi
Oskar dokumenterade Hudiksvall och närområdet samt olika händelser. Förutom att ta fram stora fotografier så framställde han också många vykort, troligtvis på eget förlag (se Vykort nedan). Första gången han erbjöd topografiska bilder var i en annons från 1906, då han företog “små resor på för fotografering af gårdar och vyer m.m” (Hudiksvallsposten 1906-10-25). Nedan finns några bilder som exempel på stadsvyer från Hudiksvall. Bland annat före de stora rivningar av innerstadens äldre bebyggelse. Oskar fotograferade även större händelser bl.a. barnens dag (1904), majdemonstration för rösträtt (1905), branden i Åvik (1906) och besök av engelska fartyg m.m.
Vykort
Oskar gav ut ett flertal vykort (brevkort/brefkort) på sitt eget förlag. När han började med vykortsutgivninge är inte säkert men kanske runt 1904/05. Motiven sträckte sig från traditionella landskapsmotiv till olika tillställningar och händelser som utställningar. En stor händelse som han utnyttjade för utgivning av vykort var den stora branden vid sågen i hamnen och bostadsområdet Åvik den 17 juni 1906 (Hudiksvallsposten 1906-06-30).
Källor
Litteratur
- Lundberg, Birger: Sågverk och människor, Stockholm 1973.
Internet
- FRG = FOTOGRAFREGISTER 1860-1920, Version 2.0, Bernhard Johanson, http://privat.bahnhof.se/wb154895/FotReg2.0/Nerladdning.html (hämtat: 2020-02-08).
- Hälsinglands museum, https://halsinglandsmuseum.se/ (hämtat: 2022-02-08).
Bilder
- Porträttfynd = Rötter, Sveriges Släktforskarförening, Porträttfynd, https://www.rotter.se/faktabanken/portrattfynd (hämtat: 2020-02-08).
- DigitaltMuseum: Olsson, Oskar Wilhelm (1870 – 1922), https://digitaltmuseum.org/021035593341/olsson-oskar-wilhelm-1870-1922 (hämtat: 2022-02-08).
- Huvudbild: Kakelugnsmakare Carl Söderström, Hälsinglands museum.
© Fotografihistoria.se, Lars Eriksson.
Är det inte samma fotograf som verkade i Sveg och Östersund mm?
Sök på Jamtlis Bildarkiv så hittar ni div bilder. Här interiör från studion i Sveg, finns även en exteriör med svårläst skylt på taket från sveg
http://bildarkivet.jamtli.com/bild.aspx?nyckelord=Fotoateljé&page=1&rader=5&Kolumner=7&numinset=5&FotoId=33244