Fotografen Evald Åhman var aktiv i Järvsö från omkring slutet av 1880-talet fram till sekelskiftet 1900. Han var också garvare och handlare. Evald flyttade 1919 till Örebro, där han också avled 1941.
Biografi
Erik Evald Åhman föddes den 3 oktober 1859 i Söderhamn. Fadern var Erik Abraham Åhman (född 1929 i Öregrund), garvaregesäll i Söderhamn, och modern var Margareta Kristina Widell (född 1829 i Vende). Familjen flyttade 1865 till Järvsö och Kyrkbyn Nr. 1 (Stenevägen) , där fadern började arbeta som garverifabrikör. Evald flyttade till Bollnäs 1885, när han var 26 år, och blev inskriven som handlare (garvare) boendes på snickare Wallins gård i Bro. Han flyttade åter till Järvsö och Kyrkbyn senare samma år. Evand gifte sig 1886 med Anna Josefina Hedberg (född 1862 i Söderhamn).
Paret fick fem överlevande barn och de bodde i Kyrkbyn Nr. 1 i Järvsö. Erik arbetade där som garvare och senare som fotograf (se nedan). Hustrun avled 1898, kanske av sviterna efter att fött ett dödfött gossebarn. Evald befann sig i Luleå 1899 där han öppnade en ateljé (se nedan); flytten finns inte noterad i kyrkböckerna så troligtvis var han där bara ett år eller också bara under en viss tid på året. Senast 1903 (troligtvis tidigare) var han åter i Järvsö, då som säljare av orglar och pianon (Söderhamns Kuriren 1903-10-28).
År 1905 sålde Evald orglar och pianon i stadsdelen Åvik i Hudiksvall (Hudiksvalls Posten 1905-08-31); han måste ha anskaffat en fastighet där som han sedan sålde 1906. Han lämnade sedan Järvsö 1919 och flyttade han till Örebro. Evald Åhman avled i Örebro när han var 82 år den 24 juni 1941.
Fotografkarriär och ateljéer
Formativa år
Evald bodde i Bollnäs april-november 1885, när han var 26 år, och arbetade där som handlare. Han var bosatt i stadsdelen Bro, där även fotografen John Wigstén hade sin ateljé. Evald kan då ha lärt sig till fotograf hos Wigstén.
Järvsö slutet 1880-talet – ca. 1899
När Evald började med fotografering i Järvsö kan inte säkert bestämmas. Någon gång mellan 1886-1895 stod han för första gången skriven med yrke som fotograf. Kanske började han på våren 1886 efter återkomsten från Bollnäs.
Evalds ateljé låg efter den s.k. Lillälven, mitt emot kyrkan i Järvsö, utefter Strandvägen (se bild nedan). Byggnaden hade en ingång från vägen med en liten farstu och sedan ett litet rum, därefter fanns själva ateljén med perspektivfönster mot norr. Det borde även ha funnits ett mörkrum med möjlighet till framkallning och kopiering av bilder, fast utrymmet måste ha varit begränsat. Det är möjligt att ateljén inte användes under vinter, utan främst på våren, sommaren och hösten, på bilden syns dock en liten skorsten så den borde varit uppvärmd.
På våren 1899 lämnade Evald Järvsö och öppnade istället en ateljé i Luleå (se nedan). Samtidigt flyttade fotografen Hulda Ström till Järvsö och Kyrkbyn. Hon använde förmodligen Evalds ateljé under den tiden han befann sig i Luleå. Hulda lämnade sedan Järvsö 1901 och ateljén togs över av fotografen Svea Engman. Evald stod skriven som fotograf i Järvsö fram till 1903, men han slutade nog som yrkesfotograf efter vistelsen i Luleå; det finns t.ex. inga visitkort av Evald bevarade som kan dateras till början av 1900-talet.
Luleå ca. 1899 – 1903
Evald lämnade Järvsö 1899 och öppnade en ateljé i Luleå (Norrbottens Nyheter 1899-05-17). Ateljén låg i byggmästare Öhmans gård på adressen ”Stationsgatan 2 vid hörnet af Nygatan” (enligt visitkortens baksidor). Han hade även en filial i Boden “i enkefru Hellgrens gård”.
Av vilken anledning Evald valde att öppna i Luleå är obekant och hans boende där finns inte noterat i kyrkböckerna så detta ger en indikation på att han var där under bara ett år eller bara under vissa tider på året. En orsak kan vara att hustrun avled 1898, men han fick då lämna fem barn utan fader i Järvsö. Hur länge han befann sig i Luleå är obekant, men senast 1903 var han åter i Järvsö (se Biografi ovan).
Porträtt
Visitkort Järvsö Typ 1: slutet 1880-talet – ca. 1890-tal
Kort av tjock kartong i vit, gul eller beige färg och runda hörn. Kanterna kan vara guldfärgade. På framsidan finns präglat i stora bokstäver texten ”Evald Åhman”. På baksidan finns ett monogram med “EÅ” samt texten “Evald Åhman”, “Jerfsö”.
Visitkort Järvsö Typ 2: slutet 1880-talet – ca. 1899
Kort av tjock kartong i vit eller beige färg och runda hörn. Kanterna kan vara guldfärgade. På framsidan till vänster står i guldfärg “Evald Åhman” och till höger “Jerfsö”. På baksidan finns ett monogram med “EÅ” samt texten “Evald Åhman”, “Jerfsö”.
Visitkort Luleå: ca. 1899 – 1903
Kort av tjock kartong i vit färg och runda hörn. Kanterna kan vara guldfärgade. På framsidan står till vänster i guldfärg “Evald Åhman” och till höger “Luleå” och “Stationsgatan 2 vid hörnet af Nygatan”. Kort nedan: Porträttfynd Nr. 203276 och Nr. 195343.
Topografi
Evald Åhman tog även många topografiska bilder. Nedan finns två exemplar från “Helsingland i Ord och Bild”, Söderhamns Kurirens Julnummer år 1900.
Arkiv
Järvsö Hembygdsförening har många bilder tagna av Evald Åhman, kanske glasplåtar.
Källor
Internet
- FRG = FOTOGRAFREGISTER 1860-1920, Version 2.0, Bernhard Johanson, http://privat.bahnhof.se/wb154895/FotReg2.0/Nerladdning.html (hämtat: 2020-02-08).
Bilder
- Porträttfynd = Rötter, Sveriges Släktforskarförening, Porträttfynd, https://www.rotter.se/faktabanken/portrattfynd (hämtat: 2020-02-08).
- Huvudbild: privat.
© Fotografihistoria.se, Lars Eriksson
