Johan Larsson (Hudiksvall)

av Kategorier 1880-talet, Bergsjö, Färila, Hudiksvall, J Etiketter

Fotografen Johan Larsson var verksamhet i Hudiksvall 1882-1889 och i Färila 1879-1882. Fotografiverksamheten kombinerade han med arbetet som mjölnare och handlare. Johan Larsson och familjen emigrerade 1891 till Brasilien.

 

Biografi

Sverige 1848 – 1891

Johan Larsson föddes den 27 mars 1848 i Torsåker (Gästrikland). Fadern var Lars Matsson (född 1810), statarkarl och statardräng i Ho i Torsåker, och modern var Anna Ersdotter (född 1819). Det finns en notering i kyrkboken att Johan stammade och hade svårt att tala. När Johan var 19 år, 1867, började han som dräng hos mjölnaren i Hille. Mellan 1868-1869 var han mjölnardräng i Gävle, 1869-1870 i Färila och 1870-1872 i Hudiksvall. Där gifte han sig 1872 med Maria Mathilda Fridström (född 1852 i Alfta). De skall totalt få åtta barn tillsammans.

Johan och familjen återvände i slutet av 1881 till Hudiksvall där han var mjölnare och arrendator av Nedre Kvarnen (Hudiksvallsposten 1881-11-02) om malning av spannmål fanns i Hudiksvallsposten redan i november 1881 (att det står året 1880 i annonsen måste var ett korrekturfel).

Familjen flyttade 1884 till stadsdelen Åvik, där Johan var handlare och fotograf, boendes på Klampargatan Nr. 6. År 1887 sålde Johan “mjöler, specerier och victualievaror [livsmedel]” men hade även en fotoateljé (annons i Telefonkatalog för Hudiksvall 1887). Hela familjen emigrerade 1891 till Brasilien. De reste via Hamburg till destinationen Rio De Janeiro.

 

Annons i Telefonkatalog för Hudiksvall 1887.

Brasilien 1891

Johan hustrun Maria Mathilda och de sju barn ingick i den andra utvandringsomgången 1891 till Brasilien 1891 med folk från Sundsvallsområdet, Hälsingland och Stockholm. Fackföreningarna och inte agenter var huvudaktörer för denna utvandring till Brasilien. De flesta från Norrland kom från sågverksorter där minskad efterfrågan på trävaror hade gett lägre löner och arbetslöshet. I Åviksområdet i Hudiksvall, där Johan bodde, fanns det många sågverksarbetare och små hantverkare som reste.

Ett flertal Hudiksvallsbor valde att resa till distriktet Paraná och huvudorten Curitiba. Där fanns textilfabriker, tändsticksfabrik, bryggerier m.m. Det fanns även flera sågverk längre in i landet, många startade av svenskar. Även fast svenskarna i flera fall kom till usla förhållanden med nya sjukdomar och farliga djur verkar Johan och hans familj ha klarat sig bra. Det har inte gått att få fram uppgifter på när han och hustrun avled men de fanns med i Lutherska evangeliska kyrkans medlemsakter i Curitiba för år 1919.

På barnen finns det följande uppgifter:
Anna Mathilda (född 1872) var gift med Carl Adam Lindbeck (född 1871); Johan Arvid (född 1873) avliden 8/5 1963 i Guarapuava, Paraná; Agnes Elisabeth (född 1875) eventuellt gift med Luiz Andersson (född 1874); Selma Margreta (född 1877) gift 1896 med Carl Johan Gottfrid Olofsson (född 1873) familjen, med tre barn födda i Curitiba, flyttade 1910 till Sverige och Göteborg; Maria Eugenia (född 1883, avliden 1918 i Paraná) gift 1903 i Curitiba med Arthur Öberg/Oberg; Ester Theresia (född 1886) gift 1910 i Curitiba med Jose Garcia Junior.

(ovanstående information kommer ifrån: Friborg, Göran, ”Brasiliensvenskarna”, Emigrantinstitutets skriftserie 5, Malung 1988, samt FamilySearch)

 

Fotografkarriär och ateljéer

Färila 1879 – 1881

Johan stod skriven som fotograf för första gången 1879 när han bosatte sig i Ytteryg i Färila. Han kan eventuellt ha börjat med fotografering tidigare, när han bodde i Bergsjö 1872-1879. Även fotografen Lars Åslin var verksam där 1877-1882. Johan reste troligen även runt i trakterna då det finns visitkort med proveniensen Kårböle, Ytterhogdal, Los m. m. Tyvärr verkar det som om de visitkort som framställdes i Färila (och eventuellt i Bergsjö) saknar angivande av ort. Det står enbart “Från Joh. Larsson´s Fotografi-Atelier” på korten. I Färila var även en fotograf Gustaf Axel Fridström bosatt hos Johan en kort tid 1881, han var en bror till hustrun Maria Mathilda.

Hudiksvall 1882 – 1884

Johans flyttade 1881 till Hudiksvall där han var mjölnare. En första annons om att han utförde fotografering är från våren 1882 (Hudiksvallsposten 1882-05-13). Där skrev han att “Fotografering utföres alla dagar i så väl mulet som klart väder i Nedre Qvarnen”. Det verkar inte finnas några visitkort med enbart ortnamnet “Hudiksvall”, troligtvis fortsatte han använda samma typ av kort som i Färila. Under vistelsen i Hudiksvall stad var Johan arrendator av “Nedre Qvarnen” i Hudiksvall. Han blev senare också ägare av denna, det var också där som ateljén verkar ha legat. Vart kvarnen låg är obekant.

 

Joh. Larsson annons i Hudiksvallsposten 1882-05-13.

Hudiksvall/Åvik 1884 – 1889

Johan och familjen flyttade 1884 till stadsdelen Åvik i Hudiksvall, och där inredde och öppnade han en ny ateljé. I januari 1885 annonserade han om att “Fort, billigt och väl utföres dagligen alla sorters fotografering” (Hudiksvallsposten 1885-01-17).

I Åvik var Johan ägare till fastigheten på Klamparegatan Nr. 6. Där byggde han troligtvis upp en ny ateljé som senare kom att användas av flera andra fotografer. Om huset överlevde branden i Åvik 1906 är osäkert, i dag finns en “moderniserad” villa på adressen. Fotograferingen verkar ha varit ett sidoarbete, då han även fortsatte som handlare. Bland annat försålde han mjöl, strömming, såpa m.m. i en annons från 1885 (Hudiksvallsposten 1885-01-14).

Johan arrenderade 1888 ut fotoateljén till en fotograf Mia Ohlsson (Hudiksvallsposten 1888-04-28). Mia var den andra kvinnliga fotografen i Hudiksvall med egen ateljé, efter Erika Forssman. Mia lämnade Johans ateljé redan i juli och flyttade ateljén till Håstagatan “intill Andersson & Co.”.

Johan återupptog fotograferandet omkring 1889, då annonserade han om att “i ateljen i Åvik fotograferas dagligen, fort, billigt och väl” (Hudiksvallsposten 1889-08-03). Han fotografiska verksamhet upphörde i oktober 1889 då han överlät ateljén i Åvik till en fotograf O. H. Landelius i (Hudiksvallsposten 1889-10-12). Johan och hela familjen emigrerade sedan 1891 till Brasilien (se ovan).

Det märkliga är att det finns ett flertal visitkort med proveniensen Kårböle, Ytterhogdal m.m. som det även står “Hudiksvall-Åvik” på, så Johan reste troligen runt i dessa trakter och fotograferade även efter flytten till Åvik.

 

Johan Larsson annons i Hudiksvallsposten 1889-08-03.

Porträtt

Visitkort utan ort: ca. 1879 – 1881

Korten av halvtjock kartong i vit, gul och rosa färg med runda hörn samt en tunn linje runt bilden. På framsidan till vänster står “Fotografi af” och till höger “Joh. Larsson”. På baksidan står “Från Joh. Larsson´s” och “Fotografiatelier” i ett ovalt stort märke med växtdetaljer, ortangivelse saknas.

Dessa korten saknar angivelse av ort men har proveniensen Färila, Kårböle, Ytterhogdal, Los m. m. och man kan därför anta att denna visitkortstyp är främst från Johans tid i Färila och eventuellt från tiden i Bergsjö. Men troligtvis även under hans tid i Hudiksvalls stad 1882-1884 (se ovan).

 

Visitkort Hudiksvall-Åvik Typ 1: 1884 – 1889

Kort av halvtjock kartong i vit, beige, gul eller svart färg och runda hörn samt en smal linje runt kanten. På framsidan till vänster står “Joh Larsson” och till höger “Hudiksvall”, i mitten finns ett märke med bokstäverna L och J ovanpå varandra. På baksidan står “Joh. Larsson”, “Fotografiatelier”, “Åvik Hudiksvall”.

 

Visitkort Hudiksvall-Åvik Typ 2: 1884 – 1889

Kort av tjock kartong i en klar gul färg och runda hörn. På framsidan till vänster står “Joh Larsson” i skrivstil och till höger står “Hudiksvall”, i mitten finns ett märke med bokstäverna L och J ovanpå varandra. På baksidan står “Joh. Larsson”, “Fotografiatelier”, “Åvik Hudiksvall”.

 

Källor

Litteratur

  • Friborg, Göran, ”Brasiliensvenskarna”, Emigrantinstitutets skriftserie 5, Malung 1988.
  • “Hudiksvall – Curitibia Parena”, Karl Johan Florin, Släktbiten 1995:3, Forskarföreningen Släkt & Bygd, Bollnäs.

Internet

Video

Bilder

 

© Fotografihistoria.se, Lars Eriksson

 

rosett_upper

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.