J. L. Levin (Resande)

Daguerreotypisten J. L. Levin (Jacob Leonard Levin) besökte Gävle och Kristinehamn våren 1850. Han kom ifrån Stockholm och hade egentligen yrke som notarie och auditör. Det verkar som om han inte besökte några andra städer, han avled också sedan i slutet av 1850.

Biografi

Jacob Leonard Levin föddes den 11 juni 1810 på ön Muskö i Stockholms södra skärgård. Fadern var Fredrik Wilhelm Levin (född 1789) ägare av Arbottna gård på Muskö, han hade titeln “possessionat”, vilket betyder ägare av större jordbruk. Modern var Ulla Holmström (född 1781).

Jacobs farfar var den förmögne handelsmannen Adolf Ludvig Levin (1733-1807) från Stockholm. Han köpte 1769 större delen av Muskö och lät på 1790-talet bygga en ny mangård till Arbottna gård och 1798 gjorde han det till ett fideikommiss. År 1807 tillträde yngsta sonen, Jacobs far, Fredrik Vilhelm Levin till Arbottna gård och han fortsatte med att utöka gårdens bebyggelse. Efter att fadern avlidit 1818 övertogs Arbottna av faderns bror Adolf Vilhelm Levin (Wikipedia: Adolf Ludvig Levin; Arbottna).

Vart Jacobs moder och barnen tog vägen efter att fader avlidit är obekant, de stod därefter inte skrivna som bosatta på Arbottna. Först 1835, då han var 25 år, har det gått att hitta Jacob igen, då gifte han sig med Charlotta Christina Palm (född 1814). Han var då bosatt på Skeppsholm (Skeppsholmen i Stockholm) och var notarie i Svea Hovrätt (Aftonbladet den 22 december 1835). Dottern Sofia Charlotta föddes 1836 på Skeppsholm men avled redan 1839. Skeppsholm, eller Skeppsholmen, är en ö i centrala Stockholm även kallad Amiralitetsförsamlingen, inofficiellt Flottans församling.

Paret var bosatt på Älta gård i Nacka socken mellan från 1837 till ca. 1839. Jacob var då “auditör”; en yrke han skall fortsätta inneha resten av sitt liv. En auditör är en jurist som handhar rättsvårdsärenden inom en stats väpnade styrkor (Wikipedia). År 1838 fick Jacob inbrott på sin gård (Aftonbladet den 22 augusti 1838). På natten mellan den 20 och 21 augusti blev Jacob bestulen av två förrymda gardister. De tog bland annat ett stokreatur, en ny gigg, silverfickur, byxor, en syrtout, linnekläder, ridstövler m.m. Han skickade ut ridande personer för att söka efter bovarna som hade setts i Södertälje, om de blev tagna förtäljer inte historien.

Omkring 1839 flyttade Jacob och familjen till centrala Stockholm och var bosatta i olika stadsdelar. Dottern Edla Leontina Charlotta föddes 1841 i Hedvig Eleonora; sonen Ernst Vilhelm föddes 1846 i Jakob och Johannes; sonen Oscar Eugene föddes på sommaren 1849, troligtvis i Klara.

År 1850 började Jacob helt plötsligt med fotografering, se nedan. Han besökte Kristinehamn och Gävle på våren respektive sommar detta år. Jacob blev sedan sjuk i lunginflammation och avled när han var bara 40 år, den 23 juli 1850, i Stockholm. Nedan finns en “daguerreotyp” som skall vara ett porträtt på Jacob. Bilden är från Östergötlands museum, DigitaltMuseum Nr. OM.A.019847. Kanske det är ett självporträtt.

 

“Daguerreotyp som anges föreställa auditören Jacob Leonard Levin.”, Östergötlands museum, DigitaltMuseum Nr. OM.A.019847.

Fotografkarriär och ateljéer

Inledning

Det finns inga indikationer på att Jacob utövade yrket som daguerreotypist när han bodde i Stockholm, även fast det kan vara möjligt. Han stod skriven med yrket auditör senast 1849 och på våren 1850 började han resa som daguerreotypist. Varför han började med detta är obekant, det kanske fanns ekonomiska incitament. Jacob avled sedan i juli 1850 efter hemkomsten till Stockholm.

Kristinehamn mars 1850

Jacob kom till Kristinehamn i mars 1850 som resande daguerreotypist (Christinehamsbladet den 22 mars 1850). Det pågick då en marknad i staden och Jacob höll till i “traktören Svenssons gård” vid Assemblegatan, 1 trappa upp. Han utförde även kolorerade daguerreotyper och priset var 3, 4, 5 till 6 Rdr Bko.

 

J. L. Levin annons i Christinehamsbladet den 22 mars 1850.

Gävle juni 1850

I juni 1850 besökte Jacob Gävle; han anlände den 3:e och titulerade sig auditör. Prover på daguerreotyper fanns att se hos bokhandlare A. P. Landin, där också upplysningar var han skulle hålla till fanns (tidningen Gefle den 4 juni 1850). Den 10 juni är lokalen bestämd till “bagareåldermannen” Dahls gård vid Nygatan (Norrlandsposten den 10 juni 1850). Bagaren Anders Magnus Dahl (född 1794) bodde 1850 på gården Nr. 113 i 7:e Roten, se karta nedan.

Jacob utförde, som nämnts tidigare, kolorerade daguerreotyper och tog för enkla porträtt 4 till 5 Rdr Bko och för familjeporträtt tillkom 1 Rdr för varje person. Eftersom det var sommar kunde öppettiderna var från kl. 7 på morgonen till kl. 6 på eftermiddagen. I en annons från den 10 juni skrev Jacob att han tänkte stanna i Gävle i åtta dagar, alltså till omkring den 18 juni. Han var tillbaka i Stockholm i juli, där han sedan avled den 23 juli.

 

J. L. Levin höll till på bagare Anders Magnus Dahls gård, som låg på tomten Nr. 113 (inringad. Karta över Gävle från 1853, Gävle kommunarkiv.

Porträtt

Veterligen finns det inga identifierade daguerreotyper gjorda av Jacob bevarade. Det är möjligt att de saknar upplysningar om upphovsmannen. Porträttet ovan kan eventuellt vara ett självporträtt.

Källor

Internet

  • Wikipedia: Adolf Ludvig Levin, https://sv.wikipedia.org/wiki/Adolf_Ludvig_Levin (hämtat: 2020-02-16).
  • Wikipedia: Arbottna, https://sv.wikipedia.org/wiki/Arbottna (hämtat: 2020-02-16).

Bilder

  • OM.A.019847: Östergötlands museum, DigitaltMuseum Nr. OM.A.019847, https://digitaltmuseum.se/021018505930/jacob-leonard-levin-1810-1850 (hämtat: 2020-02-16).

 

© Lars Eriksson

rosett_lower-300x104-png

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.