Hudiksvall

Fotografer

←Till början

Sammanfattning

Hudiksvalls fotografihistoria 1840-1920-talet

Daguerreotypister

Det är ett mått på tidens goda kommunikationer att fotokonsten kom till Hudiksvall redan i augusti 1848 då den lilla staden med ungefär 1600 invånare besöktes av en resande daguerreotypist. Det första dokumenterade besöket i Gävle skedde 1844, medan Sundsvall fick vänta ända till 1854 och Söderhamn ytterligare fyra år.

Carl-Johan Berggrén hade lärt sig tekniken av fransmannen A. Derville, känd i Sverige för att han avbildade svenska kungahuset och adeln. I Hudiksvall tog han in på Stadskällaren och annonserade den 5 augusti 1848 i Hudiksvalls Weckoblad efter kunder till sin tillfälliga ateljé på Kristinebergsgården, ett värdshus även kallat Fåfängan. Hos Huldbergs bokhandel, i sin ateljé och på Stadskällaren visade han sin konst. Av annonsen framgår att det också fanns vad han kallar oskickliga mästare, rundresande som förstörde marknaden. Berggrén erbjöd sig att förbättra bilder av dålig kvalitet.

Det är svårt att veta hur stort intresset var från allmänheten för den nya porträtterings- tekniken. Daguerreotyperna var relativt dyra, 5 riksdaler för varje, och troligtvis finns inga av Berggréns daguerreotyper från Hudiksvall bevarade. Hälsinglands museums äldsta daguerreotyp är troligen från 1860.

De närmaste tio åren efter Berggréns besök kom fem resande daguerreotypister till Hudiksvall. År 1854 kom en Frans Fredrik Seijer (Seyer) från Köpenhamn. Först 1857 kom de närmast följande, dansken A. Hwiid och Å. Segerholm med A. Fahlgren, resande från Stockholm. Den koleraepidemi som hösten 1854 tog trettiotvå hudiksvallsbors liv kan ha avskräckt resande.

Fasta ateljéer och visitkort

Efter daguerreotypen togs kollodiumprocessen fram och det blev populärt att använda andra material som fotografiskt underlag. Johan Fredrik Dahlbom, som kom resande från Stockholm, angav att han framkallade bilder på glas och vaxduk, vilka kallas ambrotyper respektive pannotyper. Nu började yrkesbeteckningen “photograf” användas, vilket Dahlboms annons i Hudikswalls Weckoblad den 16 juli 1859 visar.

Visitkortet, ett porträtt på papper monterad på en hård kartongbit, som det gjordes särskilda album till, introducerades i Hudiksvall 1862. I en annons den 12 juli 1862, av en okänd fotograf, stod: Fotografi-Porträttering på glas, vaxduk och papper erbjuds i en tillfällig ateljé hemma hos änkefru Sundbom nära kyrkan. Visitkorten såldes i hela eller halva dussin.

Hudiksvall fick sina första fotografer med fasta ateljéer 1863. Med stor sannolikhet har det med den tekniska utvecklingen att göra och det stigande intresset för visitkort. Troligen var handlaren Bror Carl Felix Sandberg stadens första egna fotograf. Han öppnade sin ateljé den 23 mars och annonserade i Hudikswalls Weckoblad om Fotografi-Porträttering. Han var verksam här till 1867 då han flyttade till Stockholm.

På Hälsinglands museum finns ett visitkort med hans porträtt och ett på hans syster Thilda. Båda två poserar med armen bekvämt lutad på ett bord – det gällde att sitta stilla under proceduren. På hennes bord ligger en kamera, vilket tyder på att kanske också hon var fotograf.

L. A. M Nordström

Lars August Magnus Nordström hade Hudiksvalls andra fotoateljé. I annonsen den 28 november 1863 angav han att han hade bostad hos glasmästare Norell och gjorde glasbilder och visitkort. Nordström hade gått i lära hos Sandberg, det vanligaste sättet att få kunskap i yrket.

Senare hade Nordström sin ateljé på övervåningen i en gård vid Kanalparken mitt i Hudiksvall. Huset finns fortfarande kvar och man kan ana utbyggnaden på taket där ateljén låg. Tyvärr finns inte inredningen bevarad. Nordström var ofta på resande fot under sommarmånaderna. Ateljén kom att användas några år av Erik Gustaf Åkerlund från Stockholm.

Även Sandberg lånade ut sin ateljé till kollegor, som när den resande landskapsfotografen Eduard Möller från Gävle slog sig ner tillfälligt under 1865. Det året fanns ytterligare två besökande fotografer i Hudiksvall, Adolf Säfström från Stockholm och P. Walenius från Göteborg. Två år senare kom landskapsfotografen Matts Östlund från Stockholm. Samma år lämnade Sandberg Hudiksvall och Nordström blev ensam som fast bosatt fotograf i staden.

Nordström kom på idén att tillverka egna sedlar genom att fotografera av dem. Tre gånger åtalades han för sedelförfalskning. Det blev en riksnyhet; Blekinge-Posten skrev den 22 november 1872 att en piga som arbetade hos fotografen Nordström blivit häktad. Hon hade handlat för en falsk tioriksdalerssedel. ”Och den skulle pigan ha tillverkat?” avslutades notisen.

Vid första åtalet 1872 frikändes Nordström, men andra gången 1881 fick han sitta några år i Västerås fängelse. När han för tredje gången åkte fast placerades han på Långholmens fängelse i Stockholm. Ett porträtt med fotografen själv som motiv hör till fängelsets handlingar från 1893.

Stadens fotograf Wiklund

En ny fotograf, Johan Olof Wiklund från Sundsvall, började 1876 arbeta i Nordströms ateljé vid Kanalparken. Vid en av Hudiksvalls stora bränder vid slutet av 1870-talet var Wiklunds ateljé nära att brinna ned, men klarade sig som av ett under. I flera år var han stadens enda fasta fotograf, men 1881 öppnades i stadsdelen Åvik en ateljé med namnet Sehlander & Co. Bakom namnet stod Nils Sehlander och hans son Jonas Valfrid.

Nästa år utökade mjölnaren Johan Larsson sin verksamhet på ett kvarnarrende med att utföra visitfotograferingar i stadens centrum, vid sidan om mjölförsäljningen. Han lade ned 1891 och emigrerade den 17 oktober till Brasilien med sin familj.

Fotograficentrum i Åvik

Två år efter att Sehlander & Co etablerat sig i Åvik kom två fotografer till dit. Målaren Per Olof Åkerblom öppnade sin ateljé där 1883 och från Hudiksvalls stad flyttade Johan Larsson till Åvik 1885. Båda dessa ateljéer kom att användas flitigt av andra fotografer under kortare och längre perioder.

Den troligtvis första kvinnliga fotografen med egen firma i Hudiksvallstrakten var Erika Forssman från Östersund. Hon använde Åkerbloms ateljé i ungefär ett år kring 1884. I Johan Larssons fotoateljé i Åvik startade Mia Ohlsson sin verksamhet 1888, innan hon skaffade sig en egen lokal, och 1889 var det Oskar Herman Landelius som höll till i Larssons ateljé några år.
Åkerblom lämnade fotograferandet efter tio år och ägnade sig uteslutande åt måleri. Mia Ohlsson gifte sig 1898 och verkar då ha lämnat sitt yrke efter en tioårig karriär.

Ytterligare tre fotografer fanns i Åvik vid slutet av 1890-talet: Anders Wilhelm Lindgren bara ett år från 1896, Johan Forssberg från 1897 och Gustav Hallin som hade fotofirma i Stockholm och satte upp en filial i Åvik från 1899 till 1900. Då tog Oskar W. Olsson från Sundsvall över Hallins lokaler och efter ett år med ateljén som filial gjorde han den till sin fasta arbetsplats.

Amatörer fotograferar

Intresset för fotografi spred sig och en marknad för kameror och framkallning uppstod vid sekelskiftet. Johan Olof Wiklund såg möjligheterna och började sälja utrustning till amatörer. Under 1903 började Carl Wibergs bokhandel också att saluföra kameror.

Fotografen Carl Berglund flyttade från Arbrå till Åvik i början av 1904. I stort sett hela stadsdelen Åvik brann 1906, men de båda fotograferna Berglunds och Olssons ateljéer klarade sig. Carl Berglund bedrev sin verksamhet i Åvik fram till 1912, då Sven Th. Sätervall tog över. Senare flyttade han sin ateljé in till Hudiksvalls stad.

Inga Undén, efterträdare till Wiklund

För J. O. Wiklund som hade bostad och ateljé vid Sundesplanaden i Hudiksvall var yrkeslivet över 1911, då hans syn försämrats. Innan han slutade fotograferade han personalen, tretton damer, på trappan utanför huset. En av dem bör vara hans dotter, som på ett annat foto poserar intill en stor kamera i fotostudion med dess dekorativa fondmålning, draperiet och några lätta, vackra korgmöbler.

Efterträdare blev 25-åriga fotografen Inga Undén, som varit lärling hos Johan Emanuel Thorin, vars ateljé hon arrenderat några år innan hon kom till Hudiksvall för att ta över Wiklunds firma. Från juni 1911 bar den Inga Undéns namn, men med angivelsen att hon var Wiklunds efterträdare. Parken intill huset kallades Undénparken på hennes tid, det vill säga till slutet av 30-talet. På Hudiksvallsutställningen 1913 ställde hon ut och var en av flera fotografer som prisbelönades. Hennes och Wiklunds arkiv med glasplåtar finns bevarade på Hälsinglands museum i Hudiksvall.

(utdrag ur artikel i Hälsingerunor 2018, författare Lars Eriksson)

←Till början

Lista

Sorry, no posts were found.

←Till början

rosett_lower