J. O. Wiklund (Hudiksvall)

Fotografen J. O. Wiklund var verksam i Hudiksvall från 1876-1911. Efter att ha varit fotograf i Sundsvall flyttade han 1876 till Hudiksvall och övertog L. A. M. Nordströms ateljé. Fotografen Inga Undén tog 1911 över Wiklunds ateljé.

 

Biografi

Liden, Västerås och Sundsvall 1856 – 1875

Johan Olof Wiklund föddes den 3 september 1856 i Liden (Indalsliden) i Medelpad. Fadern var Anders Wiklund (född 1827 i Rättvik), torpare och arbetare i Åsen, Liden. Modern var Ingrid Brita Nilsdotter (född 1826 i Åsen). Fadern hade en bror Olof Wiklund som var målare och senare fotograf i Västerås. Familjen flyttade 1865 till Hällesjö och 1871 till Sundsvall; Johan Olof hade 6 bröder och 2 systrar.

Johan Olof, hädanefter kallad Wiklund, flyttade 1868, då 12 år, till farbrodern Olof Wiklund i Västerås och började som målarlärling. Farbrodern var både målare och fotograf. När han var 19 år, 1875, flyttade Wiklund till Örebro och började arbeta som fotograf. Det finns inte registrerat vart han bodde i Örebro, men han hade en ateljé i Karlstad (se Fotografkarriär).

Senare i slutet av 1875, flyttade Wiklund till Sundsvalls stad och började arbeta som fotograf med egen ateljé (se nedan). På våren 1876 flyttade han vidare till Hudiksvall och öppnade en ateljé. Även brodern Lars Petter Wiklund flyttade till Hudiksvall 1875, han emigrerade sedan till Nordamerika 1880.

Hudiksvall 1876 – 1880

Wiklund tog 1876 över fotografen L. A. M. Nordströms ateljé och bostad vid Kanalparken (se Ateljéer). Dessvärre inträffade sedan två stora bränder i Hudiksvall, 1878 och 1879, och han blev tvungen att vara i Sundsvall en tid, troligtvis för att kunna försörja sig. Han återvände till Hudiksvall senast vinter 1879, då han annonserade i dagstidningen att ateljén var åter öppnad.

Hudiksvall 1881 – 1899

Wiklund gifte sig 1881 i Hudiksvall med Katarina Emilia Alida Näsberg (född 1859 i Indalsliden). De fick fyra barn mellan 1881 till 1887: Olof Ali född 1881; Göta Alida Katarina född 1883; Johan Heiliger född 1884; Svea Gerda Maria född 1887. I hushållet ingick även ett flertal pigor, jungfrur samt ett antal fotografer och fotografbiträden. Paret fick ytterligare tre barn under 1890-talet: Helena Margareta född 1890; Norna Heiligen Margareta född 1893; samt Karl Helmer född 1897. Några av döttrarna hjälpte även till i ateljén. Wiklund var även brandchef i Hudiksvall 1892-1920 och 1898 blev han agent för försäkringsbolaget Thule.

Hudiksvall 1900 – 1912

Wiklund fortsatte att ha en ateljé fram till 1911, då blev han tvungen att sluta med arbetet som yrkesfotograf på grund av minskad synförmåga. Ateljén övertogs då av den unga fotografen Inga Undén (se Fotografkarriär). Han hade under åren en mängd publika uppdrag: 1903 var han “t. f. krono och stadskassör”; 1904 styrelseledamot för Svenska Fotografers Förbund (SFF) och vice ordförande 1904; som brandchef utförde han brandövningar 1904 och 1908; hade en biograf “Rex”, som startade 1907.

Hudiksvall 1913 – 1920

Efter det att Wiklund slutat som fotograf var han främst engagerad som brandchef för Hudiksvalls stad. Han bodde kvar på Sundsesplanaden 3.17 med hustrun och två döttrar; där låg även brandförsvarets expedition. Johan Olof Wiklund avled när han var 64 år den 19 december 1920 i Hudiksvall. Hustrun avled den 25 januari 1927.

 

 

Fotografkarriär

Formativa år 1868 – 1875

Wiklund flyttade 1868, 12 år, från hemmet i Hällesjö till Västerås och blev målarlärling hos farbrodern Olof Wiklund. Förutom målare var farbrodern också fotograf 1869-1885. Wiklund flyttade sen 1875 vidare till Örebro. Det är troligast att han fick sin utbildning till fotograf av farbrodern.

Örebro/Karlstad 1875

Wiklund bosatte sig 1875 19 år, i Örebro och blev skriven med yrket fotograf. Om han arbetade som fotograf i Örebro är osäkert. Han tog emellertid över fotografen Julia Askers ateljé i Karlstad vid Drottninggatan 134 (Nya Wermlands Tidningen 1875-05-05). Ateljén kallades “J. O. Wiklund & Co.” och det är möjligt att han hade ateljén i Karlstad tillsammans med en fotograf Adolf Säfström (Åkerblom). En av de sista annonserna är från i augusti (Nya Wermlands Tidningen 1875-08-28); Wiklund flyttade sedan i december till Sundsvall.

 

Sundsvall 1875 – 1876

När Wiklund i december 1875 flyttade från Örebro/Karlstad till Sundsvall blev han inskriven som fotograf. Han flyttade sedan i april 1876 officiellt vidare till Hudiksvall. Var han var bosatt i Sundsvall under dessa 5 månader och vart han arbetade, som fotograf eller kanske som fotografbiträde, är obekant. Han kan ha använt fotografen Eric Nordlöws ateljé, antingen på egen hand eller som kompanjon/biträde till fotografen Carolina Olsson. Eric Nordlöw avled i september 1875 och Carolina Olsson skall ha använt hans ateljé i november 1875 (Adlercreutz och Björk).

Hudiksvall 1876 – 1877

Wiklund bosatte sig i Hudiksvall på vårvintern 1876 och tog över fotografen L. A. M. Nordströms ateljé. I februari 1876 annonserade Wiklund att han övertagit Nordströms ateljé och att han utförde porträtt i kabinett-, visit- och emaljkort, samt “porträtter med Rembrants belysning” (Hudiksvallsposten 1876-02-12). Han annonserade sporadiskt under 1877, bland annat skrev han att vyer över Hudiksvall fanns till salu (Hudiksvallsposten 1877-07-07).

 

Hudiksvall 1878 – 1879: Stadsbränder

Den 7 augusti 1878 började den första av två förödande stadsbränder i Hudiksvall. Branden startade på morgonen och större delen av den västra stadsdelen förstördes. Området från Stora Kyrkogatan norrut till nuvarande Salutorget blev nedbrunnet och resultatet blev totalt 34 st förstörda gårdar (Brun). Gården där Wiklunds ateljé låg var belägen i mellersta stadsdelen och klarade branden. Han fotograferade förödelsen och skrev i en annons att vyer över branden fanns till salu (Hudiksvallsposten 1878-08-21).

Den 15 oktober 1879 började det återigen att brinna i Hudiksvalls stad, bara omkring ett år sedan den tidigare branden. Den började på kvällen och drabbade främst den mellersta stadsdelen. Totalt brann 21 st gårdar ned tillsammans med rådhuset. Det som återstod av den mellersta stadsdelen var de hus som låg utefter kanalen. Därför klarade sig det hus där Wiklund hade sin ateljé från att brinna ned även denna gång (Brun).

Sundsvall 1878 – 1879

Wiklund sökte sig till Sundsvall en kort tid under återuppbyggnaden av Hudiksvall. I oktober 1878 tog han över Eric Nordlöws f. d. ateljé (Sundsvallsposten 1878-10-01), den hade han troligtvis arbetat tidigare (se ovan). Det är osäkert hur länge Wiklund stannade i Sundsvall. Fotografen Adéle Kindlund tog sedan över Nordlöws ateljé i oktober 1879 (Sundsvalls Posten 1879-10-18). Även fast den började brinna i Hudiksvall igen i oktober så verkar Wiklund återvänt i slutet av 1879.

Hudiksvall 1879 – 1890

Wiklund annonserad i Hudiksvall sedan i december 1879 om visitkort och kabinettkort som passande julklappar (Hudiksvallsposten 1879-12-17). Så han måste återvänt från Sundsvall senast då; men det är även möjligt att han arbetade från både Sundsvall och Hudiksvall samtidigt en tid.

År 1882 skrev Wiklund i annonser att endast “ögonblicksbilder tages”, detta innebar förmodligen att han använde de nya så kallade gelantintorrplåtarna (Hudiksvallsposten 1882-08-09). Dessa medgav en kortare exponeringstid och annonsen stod specifikt att exponeringstiden endast var 1 sekund. Han skrev även att han blivit prisbelönt på utställningar i Härnösand 1879 samt i Gävle och Sundsvall 1882.

På våren 1886 öppnade Wiklund en filial i Ljusdal (se Ateljéer) i “Herr Steffens nya hus i Telle”. Filialen var till en början endast öppen under sommaren (Hudiksvallsposten 1886-04-03). Under vintern 1890 började Wiklund att använda blixtljus (se Interiörer) för fotografering av interiörer (Hudiksvallsposten 1890-11-15).

 

Hudiksvall 1891 – 1909

I mars 1891 annonserade Wiklund om att fotografier av “Delsbomördaren” Per Mathias Johansson “Knifven” fanns till försäljning (Hudiksvallsposten 1891-03-07). Nedan finns ett kort på honom (Porträttfynd Nr. 123578). Han blev 1891 dömd till halshuggning, men det ändrades senare till 25 år fängelse, för tre mord (Hudiksvallsposten 1891-05-02).

År 1899 har amatörfotograferandet ökat med hjälp av nyare och enklare kameror. Wiklund började då att själv sälja sådana “amatörkameror” (Hudiksvallsposten 1899-06-29). I april 1903 annonserade Wiklund om att hans “Fotografiatelier har öppet för porträtter alla dagar från 10 f.m. till 4 e.m” (Hudiksvallsposten 1903-04-11). För amatörer fanns ett lager av handkameror, plåtar, kopieringspapper samt kemikalier till salu.

 

Hudiksvall 1910 – 1911

Midsommaren 1910 var det hembygdsstämma och spelmanstävling i Hudiksvall. Den höll på i tre dagar, 23-25 juli, och skall ha haft uppåt 10.000 besökare (Hudiksvalls hembygdsförening). Wiklund annonserade att Helsingestämmans besökare kunde fotografera sig hos honom för “extra billiga priser” (Hudiksvallsposten 1910-06-23). Under den populära Höstmarknaden kom det många besökare till Hudiksvall, och då gällde det att passa på att få nya kunder till ateljén. I september 1910 annonserade han ”att “Extra billiga priser beviljas Marknadsbesökare om lörd och sönd.” (Hudiksvallsposten 1910-09-15).

Vid 55 års ålder 1911 hade Wiklunds syn försämrats så pass mycket att han inte ansåg sig klara av yrket som fotograf längre (Hudiksvallsposten 1911-01-26); han kanske hade drabbats av gråstarr. Istället skaffade han sig en ny föreståndarinna, den 25 åriga fotografen Inga Undén, som senare helt tog över ateljén. Hon kallades då “en af Sveriges allra skickligaste fotografer…” och “Hennes uppdrifna yrkesskicklighet i förening med artistiska smak garanterar ärade kunder det bästa tänkbara arbete”. Inga Undén kom närmast från Åtvidaberg där hon arrenderat fotografen Johan Emanuel Thoréns ateljé. Framåt sommaren tog Inga Undén officiellt över ateljén och döpte den till “Inga Undéns Fotografiatelier” och stod som “J. O. Wiklunds efterträdare” (Hudiksvallsposten 1911-06-03).

 

Ateljéer

Huvudateljén 1870-tal

Wiklund tog 1876 över fotografen L. A. M. Nordströms fotoateljé i Hudiksvalls stad (för information och bilder på ateljén från 1860-talet, se vidare L. A. M. Nordström). Tomten och huset som ateljén låg i ägdes 1879 av “änkefru Näsberg” (modern till Wiklunds hustru Katarina Emilia Alida Näsberg) men senare stod han själv som ägare. Huset låg på på östra sidan av kanalen mot Lillfjärden, nuvarande Kanalparken (Google Maps: Sundsesplanaden Nr. 3). Äldre fastighetsbeteckning var 3:e kvarteret tomt Nr. 17. Huset som ateljén låg i finns fortfarande kvar och har nu beteckningen “Fotografen 1, Hus IV” (Stadsinventering).

Byggnaden är på en och en halv våning och har en stomme av timmer. Ursprungligen hade huset träfasader men fick senare puts (vilken i dag åter ersatts av träpanel). Huset var en av de få som överlevde stadsbränderna 1879 och 1878 (Stadsinventering). Själva ateljén låg en trappa upp med perspektivfönster mot gården och norr. Rummet var ca. 4 x 9,5 m stort med en takhöjd på max ca. 3 m.

 

Huvudateljén 1880-tal

Några större förändringar av ateljén skedde troligtvis inte under 1880-talet. Wiklund hade ett biträde Anna Olsson (född 1864) som 1883 kom inflyttad från Katarina församling i Stockholm och som återvände dit året därpå. Nedan finns ett kabinettkort med en bild på huset där Wiklunds ateljé låg. Kortet är troligtvis från senare delen av 1880-talet, då han hade en filial i Ljusdal (se nedan). Enligt egen uppgift skall fotografen Mia Ohlsson varit anställd fotograf, eller biträde, hos Wiklund före det att hon själv etablerade en ateljé i Åvik 1888.

 

Huvudateljén 1890-tal

Wiklund lämnade 1890 in ritningar på ändringar av huset där ateljén låg till Byggnadsnämnden i Hudiksvall. På ritningarna kan man se att de ändringar som gjordes bland annat bestod i större perspektivfönster, flyttning av dörr och rivning av väggar på övervåningen m. m. I maj 1892 annonserade han att hans ateljé “öppnar härstädes, som någon tid varit stängd till följd af grundlig och tidsenlig reparation” (Hudiksvallsposten 1892-05-25).

 

 

Huvudateljén 1900 – 1910-tal

Efter sekelskiftet 1900 gjordes flera mindre ändringar på främst huset: en ny ingång (1901); förändringar av byggnad (1907): förändringar av fasaden (puts) (1911); ändringar och påbyggnader (1916) (Plan och Bygglovskontoret, Hudiksvalls kommun). Fler senare bilder på huset finns under Inga Undén. På bilden nedan syns en interiör från Wiklunds ateljé med, enligt uppgift, hans dotter Göta ståendes vid den stora ateljékameran. Kameran skall idag finnas bevarad på Hälsinglands museum tillsamman med diverse annan utrustning. Wiklund hade ett antal anställda fotografer och biträden i ateljén under 1900-talet, se tabell nedan). En av dessa, fotografen Inga Undén, tog sedan över ateljén 1911.

 

Namn	Född	Yrke	Inflytt / Från	Utflytt
Kristina Lindgren	1878	biträde	1900 / Lindesberg	1903
Katrina Ångman	1882	biträde	1903 / Söderala	1903
Maria Larsson	1883	biträde	1903 / Sala	1904
Anna Friberg	1881	fotograf	1904 / Stockholm	1905
Kristina Eriksson	1881	fotograf	1905 / Rättvik	1906
Inga Undén	1886	fotograf	1911 / Åtvid	övertar ateljén

 

 

Huvudateljén 2016

Byggnaden där Wiklunds ateljé låg finns kvar idag (2016). Det har dock fått nya förvanskade perspektivfönster och är tilläggsisolerat. Fasaden är åter brädklädd och är gulmålad som den var på 1870-talet. Utrymmet på övervåningen där fotoateljén låg är idag kontor, men man kan ana utbyggnaden där perspektivfönstren fanns. Det är beklagligt att Hudiksvalls äldsta och största fotoateljé inte kunnat bevarats i ursprungligt skick, utan har fått förändrats utan att kulturskyddande instanser gjort något för att bevara den. Man kan undra om det berott på okunskap eller ointresse.

 

 

Filial i Ljusdal 1886 – ca. 1891

Wiklund öppnade en filial i Ljusdal, troligtvist, i juni 1886. I en annons skrev han att “I Ljusdal (i Herr Steffens nya hus i Telle (Telje) öppnar undertecknad Fotografi-Atelier den 15 instundande Juni månad. Hudiksvall i april 1886” (Hudiksvallsposten 1886-04-03). Vem som skötte ateljén i början är obekant, det kan naturligtvist vara så att den till en början var en sommarateljé som han själv hade. Men detta motsägs av att båda ateljéerna var öppna, t. ex. i januari 1887 (Hudiksvallsposten 1887-01-08).

Fröken Maria Katrina Collini (född 1865, gift Skarstedt 1892) från Ljusdal flyttade 1885 till Wiklund i Hudiksvall samt utbildade sig sannolikt till fotograf hos honom. Hon var dotter till Göran Henrik Collini (född 1820), stationsinspektor och järnhandlare i Ljusdal. Hon stannade hos Wiklund till 1892, då hon gifte sig; det finns ett kort på henne nedan där det är noterat att hon var fotograf.

Ateljén i Ljusdal fick senast i april 1888 en egen föreståndare då Wiklund skrev i en annons att han “lyckats få en skicklig föreståndarinna” till sin ateljé i Ljusdal. Då kan han “utlofva lika välgjort arbete från båda ateljéerna” (Hudiksvallsposten 1888-04-28). Denna föreståndare kan var ovan nämnda Maria Katrina Collin.
Hur länge filialen var öppen är osäkert. En sista annonsering skedde troligtvis i november 1890 (Hudiksvallsposten 1890-11-15); men det finns ett kort med texten “Hudiksvall & Ljusdal” som skall vara från 1891.

 

Filial i Delsbo 1880-talet

På Hälsinglands museum finns en skyltlåda bevarad som Wiklund skall ha använt sig av vid en ateljé i Delsbo. I lådan står den handskrivna texten: “Uti herr A. M. Tidermans gård i Delsbo och Ede, Fotograferas om söndagarna från kl. 10 f.m. till 5 e.m. Glasmålningar utföres. J. O. Wiklund från Hudiksvall”. Några annonser som uppgivit att Wiklund skall ha haft en filial i Delsbo har inte kunna påträffats. Eftersom det står i texten att ateljén är öppen på söndagarna får det kanske antagas att den var en sommarateljé, öppen endast en kortare tid. Bilderna i lådan verkar vara från 1880-talet.

 

 

Porträtt

Visitkort Karlstad Typ 1: omkr. 1875

Kort av medeltjock kartong i naturpapper och rund hörn. En röd tunn linje finns utefter kanterna. På framsidan står i rött till vänster “J. O. Wiklund & Co.” och till höger “Drottninggatan 134” , i mitten står “Carlstad. Texten står i ett band med rött tryck. På baksidan står “J. O. Wiklund & Co, Drottninggatan 131, Carlstad”. Kort nedan Porträttfynd Nr. 19576 och Nr. 77077.

 

Visitkort Hudiksvall Typ 1: omkr. 1876

Kort av medeltjock kartongen i naturpapper och rund hörn. En röd tunn linje finns utefter kanterna. På framsidan till vänster i rött står “J. O. Wiklund” och till höger “Fotograf, i mitten står “Hudiksvall”. Texten står i ett band med rött tryck. På baksidan står “J. O. Wiklund, f.d. Nordströms Atelier” och “Hudiksvall.

 

Visitkort Hudiksvall Typ 2: 1876 – slutet 1870-talet

Kort av mellantjock kartong i ljusgul eller vit färg och runda hörn. En guldfärgad tunn linje finns utefter sidorna. På framsidan till vänster står i guldfärg “J. O. Wiklund” och till höger “Hudiksvall”. På baksidan står “Från J. O. Wiklunds Atelier Hudikswall”.

 

Visitkort Sundsvall Typ 1: 1878/1879

Korten av mellantjock kartong i beige färg och runda hörn. En guldfärgad tunn linje finns utefter sidorna. På framsidan till vänster står i guldfärg “J. O. Wiklund” och till höger “Sundsvall”. På baksidan står “Från J. O. Wiklund, Sundsvall, f.d. E. Nordlöws, Atelier”.

 

Visitkort Sundsvall Typ 2: 1879

Kort av mellantjock kartong i beige färg och runda hörn. Runt om finns en tunn röd linje. På framsidan står i rött till vänster “J. O. Wiklund” och till höger “Sundsvall”. På baksidan står “J. O. Wiklund, Sundsvall, f. d. E. Nordlöws Atelier”, och det finns en prismedalj för Hernösand 1879. Kort nedan: Porträttfynd Nr. 101794 och Nr. 119863.

 

Visitkort Hudiksvall Typ 3: ca. 1879 – 1882

Kort av mellantjock kartong i beige eller gul färg och runda hörn. På framsidan till höger står “J. O. Wiklund”. På baksidan står “J. O. Wiklund, Hudiksvall”. Ovanför finns en “Medalj i Hernösand 1879”.

 

Hudiksvall Typ 4: ca. 1882 – 1885

Kort av mellantjock kartong i orange eller gul färg och runda hörn. På framtill står till vänster “J. O. Wiklund” och till höger “Hudiksvall”. På baksidan står “J. O. Wiklund” och “Hudiksvall”. Ovanför finns medaljer: Bronsmedalj i Hernösand 1879, Prisbelönt i Gefle 1882 och Silvermedalj i Sundsvall 1882.

 

Visitkort Hudiksvall Typ 5: mitten 1880-talet

Kort av mellantjock kartong i svart färg och runda hörn. Runt kanten finns en bred guldbård. På framsidan står till vänster “J. O. Wiklund” och till höger “Hudiksvall”. På baksidan står “J. O. Wiklund” och “Hudiksvall”. Ovanför finns medaljer: Bronsmedalj i Hernösand 1879, Prisbelönt i Gefle 1882 och Silvermedalj i Sundsvall 1882.

 

Visitkort Hudiksvall & Ljusdal Typ 1: 1886 – ca. 1891

Kort av mellantjock kartong i svart färg och runda hörn. Framsidan har en bred guldbård runt om. På framsidan till vänster i guldfärg står “J. O. Wiklund” och till höger “Hudiksvall & Ljusdal”. På baksidan står “J. O. Wiklund” och “Hudiksvall & Ljusdal” . Ovanför finns medaljer: Bronsmedalj i Hernösand 1879, Prisbelönt i Gefle 1882 och Silvermedalj i Sundsvall 1882.

 

Visitkort Hudiksvall & Ljusdal Typ 2: 1886 – ca. 1891

Kort av mellantjock kartong i vit, orange, gul, grön, rosa eller svart färg och runda hörn. På framsidan står “J. O. Wiklund” samt “Hudiksvall & Ljusdal”. På baksidan står “J. O. Wiklund” och “Hudiksvall & Ljusdal”. Ovanför finns medaljer: Bronsmedalj i Hernösand 1879, Prisbelönt i Gefle 1882, Silvermedalj i Sundsvall 1882, Bronsmedalj Hudiksvall 1889.

 

Visitkort Hudiksvall Typ 6: 1890-talets första hälften

Kort av tjock kartong i vit eller beige färg och raka hörn. Kanten är snedskuren och guldfärgad. På framsidan till vänster står i guldfärg J. O. Wiklund” och till höger “Hudiksvall”. På baksidan står “J. O. Wiklund” och “Hudiksvall”. Ovanför finns medaljer: Bronsmedalj i Hernösand 1879, Prisbelönt i Gefle 1882, Silvermedalj i Sundsvall 1882 och Bronsmedalj Hudiksvall 1889. Finns även i en variant med texten “Filial i Ljusdal” i en parentes längst ned.

 

Visitkort Hudiksvall/Ljusdal Typ 3: 1890-talets första hälften

Kort av tjock kartong i svart eller beige färg och raka hörn. På framsidan står i guldfärg “J. O. Wiklund” och till höger “Hudiksvall & Ljusdal”. Kort nedan: Porträttfynd Nr. 159501 och Nr. 159694.

 

Visitkort Hudiksvall Typ 7: 1890-talets första hälften

Kort av tjock kartong i svart eller beige färg och raka hörn. På framsidan till vänster står i guldfärg “J. O. Wiklund” och till höger “Hudiksvall”. Bilden består av silverbromidpapper. Kort nedan: Porträttfynd Nr. 159739.

 

Hudiksvall Typ 8: 1890-talets andra hälften

Kort av tjock kartong. På framsidan till vänster står “J. O. Wiklund” och till höger “Hudiksvall”. Finns i fyra versioner: 1) vit eller beige med runda hörn, rak kant, ytlig text, svart text, baksidan “J. O. Wiklund”, “Hudiksvall” samt medaljer: Bronsmedalj i Hernösand 1879, Prisbelönt i Gefle 1882, Silvermedalj i Sundsvall 1882, Bronsmedalj Hudiksvall 1889; 2) raka hörn, guldfärgad vinklad kant, vit framsida, baksida som ovan, 3) försänkt text, sneda silverkanter, vit kartong, ej tryckt grå baksida, 4) som ovan men med vita kanter, grå kartong.

 

Visitkort Hudiksvall Typ 9: ca. 1900-talet – 1911

Kort av tjock kartong, raka hörn och snedskurna sidor. På framsidan står präglat “J. O. Wiklund” samt nedanför “Hudiksvall”. Finns i tre versioner: 1) guldtext, vit kartong, guldkanter; 2) silvertext, vit kartong, silverkanter; 3) vit text, grå matt kartong, vita kanter. På baksidan står “J. O. Wiklund” och “Hudiksvall”. Ovanför finns medaljer: Bronsmedalj i Hernösand 1879, Prisbelönt i Gefle 1882, Silvermedalj i Sundsvall 1882, Bronsmedalj Hudiksvall 1889.

 

Visitkort Hudiksvall Typ 10: första hälften av 1900-talet

Kort av tjock kartong i vit eller grå färg och raka hörn samt snedskurna sidor. Bilden täcker hela framsidan där det till höger är snett präglat “J. O. Wiklund, Hudiksvall”. På baksidan står “J. O. Wiklund” och “Hudiksvall”. Ovanför finns medaljer: Bronsmedalj i Hernösand 1879, Prisbelönt i Gefle 1882, Silvermedalj i Sundsvall 1882, Bronsmedalj Hudiksvall 1889.

 

Kabinettkort

Wiklund angav redan i sin första annons i 1876, att han utförde kabinettkort (Hudiksvallsposten 1876-02-12). Ett tidigt vackert kabinettkort finns nedan på en grupp flickor från 1870-talets Hudiksvall, gjort på albuminpapper.

 

 

Interiörer

I november 1890 annonserade Wiklund att “Fotografering av interiörer verkställes med för detta ändamål särskilt anskaffat instrument.” (Hudiksvallsposten 1890-11-15) och i januari 1893 skrev han att “Interiörer! Vackra fotografier af rum och grupper tagas numera äfven vid eldljus.” (Hudiksvallsposten 1893-01-25). Han hade troligtvis anskaffat en av de tidiga primitiva blixtarna. Nedan finns en interiör som är från direktör Anton Oskar Ring Medlings lägenhet i Hudiksvall.

 

Topografi och vyer

Topografi

Wiklund började tidigt med att ta topografiska bilder och vyer. En av de första annonsering om vyer till salu skedde redan 1877, då “Välgjorda Vyer öfver Hudiksvall finns såväl i ateliern som i bokhandeln” (Hudiksvallsposten 1877-07-07). En av dessa tidiga bilder måste vara den nedan redovisade. Den är tagen före stadsbranden i Hudiksvall 1878. Stadshuset (nuvarande Stadshotellet) är här under uppförande och invigdes den 4 december 1877 (Brun). I mitten av bilden syns även Wiklunds ateljé, ovanför Molin & Co. Snusfabrik stora byggnad (se detalj under Ateljéer).

Han fortsatte att dokumentera Hudiksvalls stad under åren men också andra orter som Forsa, Delsbo och Sundsvall, bland annat från stadsbranden 1888. Wiklund tog även bilder från olika händelser, det finns bilder på Hälsinglands museum från bland annat: invigning av Hudiksvalls järnvägsstationen 1888, fältskjutningar 1900, fältmanöver 1907 och från Barnens dag 1905.

 

 

 

Vykort

När vykort/brefkort blev populära, i början av 1900-talet, började också Wiklund ta bilder som underlag till sådana. Förutom ett flertal olika vykort från Hudiksvall producerade han även vykort från Forsa m.m. Vykort över branden i Åvik 1906 fanns att köpa 1906 (Hudiksvallsposten 1906-06-21).

 

 

Arkiv

Hälsinglands museum i Hudiksvall har en samling av ca. 10 000 st glasplåtar och pappersbilder från tiden 1876–1911, tagna av Wiklund. Där finns även delar av hans fotografiska utrustning.

Källor

Litteratur

• Åkerblom, Claes: Porträttfotografernas och ateljéernas tid, Värmländsk kultur 3-4, 2008.
• Adlercreutz, Magnus och Björk, Barbro: “Såsom en stad av någon betydenhet…”, Sundsvalls stadsmuseum 1986.
• Brun, Sven: Hudiksvalls historia Del II, Hudiksvall 1944.
• Stadsinventering: Centrala staden, Hälsinglands museum, 1982.

Internet

• FRG = FOTOGRAFREGISTER 1860-1920, Version 2.0, Bernhard Johanson, http://privat.bahnhof.se/wb154895/FotReg2.0/Nerladdning.html (hämtat: 2020-02-08).
• Hälsinglands museum, https://halsinglandsmuseum.se/ (hämtat: 2020-02-08).

Bilder

• Porträttfynd = Rötter, Sveriges Släktforskarförening, Porträttfynd, https://www.rotter.se/faktabanken/portrattfynd (hämtat: 2020-02-08).
• DigitaltMuseum: Wiklund, Johan Olof (1856 – 1920), https://digitaltmuseum.org/021035593818/wiklund-johan-olof-1856-1920 (hämtat: 2021-12-22).
• Huvudbild: privat.

 

© Fotografihistoria.se, Lars Eriksson.