J.O. Wiklund (Hudiksvall)

Fotografen J.O. Wiklund var verksam i Hudiksvall från år 1876 till 1911. Hans långa karriär sträcker sig från de tidiga första åren, då fotograferande till stora delar var ett hantverksyrke, fram till då teknikutvecklingen gjorde att det blev allt flera amatörfotografer. Wiklund kom från Liden (Indalsliden) i Västernorrland och efter att verkat några år som fotograf i Sundsvall, flyttade han till Hudiksvall år 1876 och övertog L.A.M. Nordströms ateljé.

Verksamheten i Hudiksvall växt under åren och ett flertal fotografibiträden arbetade där, varav många öppnade egna ateljéer. Fotografen Mia Ohlsson arbetade ett tag hos honom och slutligen tar fotografen Inga Undén över ateljén år 1911. Wiklund fick priser på ett flertal lokala utställningar; i Härnösand år 1879, samt i Gävle och Sundsvall år 1882. Han var även brandchef, agent för försäkringsbolag Thule samt drev en biograf. Han öppnade även en filial i Ljusdal år 1886. Wiklund avlider i Hudiksvall år 1920, 64 år gammal. Hälsinglands museum i Hudiksvall har en samling av ca. 10 000 st glasplåtar och pappersbilder från tiden 1876–1911, tagna av Wiklund.

Biografi

Biografi

Liden, Västerås och Sundsvall 1856 – 1875

Johan Olof Wiklund föddes den 3 september 1856 i Liden (Indalsliden) i Västernorrlands län. Fadern Anders Wiklund (född 1827 i Rättvik) var torpare och arbetare i Åsen, Liden. Modern var Ingrid Brita Nilsdotter (född 1826 i Åsen). Fadern hade en bror Olof Wiklund som var målare och senare fotograf i Västerås. År 1865 flyttade familjen till Hällesjö och år 1868 flyttade Wiklund, 12 år gammal, till Västerås och arbetar som målarlärling hos farbrodern Olof Wiklund, inflyttad från Rättvik tidigare samma år.

Den 19 april år 1875, 19 år gammal, flyttade Wiklund till Örebro och började arbeta som fotograf. Det finns inte registrerat vart han bosatte sig i Örebro, men han arbetade tydligen även i Karlstad (se Fotografkarriär). Senare samma år, den 10 december 1875, flyttade han in till Sundsvalls stad och börjar arbeta som fotograf. Bara några månader senare, den 24 april år 1876, flyttade han vidare till Hudiksvall och öppnade en fotoateljé. Även brodern Lars Petter Wiklund flyttade till Hudiksvall år 1875, han emigrerade sedan till Nordamerika år 1880.

Hudiksvall 1876 – 1880

Wiklund tog över fotografen L.A.M. Nordströms ateljé år 1876. Dessvärre inträffade två stora bränder i Hudiksvall, åren 1878 och 1879, och han var tvungen att återvända till i Sundsvall en kort tid, troligtvis för att kunna försörja sig. Han återvände till Hudiksvall senast den 7 april 1880, då han annonserade i dagstidningen att ateljén är åter öppnad.

 

Porträtt på fotografen J.O. Wiklund, 1870-tal (Hälsinglands museum).
Porträtt på fotografen J.O. Wiklund, 1870-tal (Hälsinglands museum).

Hudiksvall 1881 – 1899

Wiklund gifte sig i Hudiksvall den 19 januari år 1881 med Katarina Emilia Alida Näsberg (född 1859 i Indalsliden). De fick fyra barn mellan åren 1881 till 1887; Olof Ali (född 1881), Göta Alida Katarina (född 1883), Johan Heiliger (född 1884) och Svea Gerda Maria (född 1887). I hushållet ingick även ett flertal pigor, jungfrur samt ett antal fotografer och fotografbiträden. Paret fick ytterligare tre barn under 1890-talet; Helena Margareta (född 1890) som arbetade som fotografbiträde fram till att hon flyttade år 1912, Norna Heiligen Margareta (född 1893) samt Karl Helmer (född 1897). Han skaffade sig telefon år 1886 och var brandchef i Hudiksvall från år 1892 till 1920; år 1898 blev han agent för försäkringsbolaget Thule.

Hudiksvall 1900 – 1912

Wiklund fortsatte att arbeta som fotograf fram till år 1911. Då blev han tvungen att sluta med arbetet som yrkesfotograf på grund av minskad synförmåga. Ateljén övertogs då av den unga fotografen Inga Undén. I Hudiksvallsposten Nr 64 för år 1900 fanns en angiven årsinkomst för Wiklund på 4500 kr; samtidigt tjänade godsägare Julius Brun 7000 kr, kyrkoherden 5800 kr, en guldsmed 5333 kr, en poliskonstapel 1138 kr samt smed och skomakare 800 kr.

Han hade under åren en mängd publika uppdrag; år 1903 var han “t.f. krono och stadskassör”, år 1904 styrelseledamot för Svenska Fotografers Förbund (SFF) och vice ordförande år 1904 samt chef för brandövningar år 1904 och 1908. Wiklund drev även biografen Rex, som startade år 1907, ett tag och var försäkringsagent för Sjöassurans från år 1911.

Hudiksvall 1913 – 1920

Från och med år 1913 stod Wiklund skriven som brandchef och boendes med hustrun och två döttrar. Han avled i Hudiksvall den 19 december år 1920, 64 år gammal. Hustrun avled den 25 januari år 1927.

 

J.O. Wiklund som brandchef, 1908 (Hälsinglands museum).
J.O. Wiklund som brandchef, 1908 (Hälsinglands museum).

Fotografkarriär→

Fotografkarriär

Fotografkarriär

Västerås 1865 – 1875

Wiklund flyttade till Västerås år 1865 och blev målarlärling hos farbrodern Olof Wiklund. Förutom målare var farbrodern också fotograf mellan åren 1869 – 1885. Det är troligt att Wiklund under sin tid i Västerås fick lära sig fotografering av farbrodern.

Örebro/Karlstad 1875

Wiklund flyttade från Västerås till Örebro den 19 april år 1875 med angivet yrke som fotograf. Om han arbetade som fotograf i Örebro är osäkert. Det finns dock visitkort från Karlstad med texten “J. O. Wiklund & Co, Drottninggatan 134” (se Porträtt). Det är möjligt att han haft en ateljé i Karlstad under 1875 tillsammans med en fotograf Adolf Säfström (Claes Åkerblom: Porträttfotografernas och ateljéernas tid, Värmländsk kultur 3-4, 2008).

Sundsvall 1875 – 1876

Den 10 december 1875 flyttade Wiklund från Örebro/Karlstad till Sundsvall med angivet yrke som fotograf. Den 24 april år 1876 flyttade han officiellt vidare till Hudiksvall. Vart han var bosatt i Sundsvall under dessa 5 månader och vart han arbetat, som fotograf eller kanske som fotografbiträde, är obekant. Han kan ha utnyttjat fotografen Eric Nordlöws ateljé, antingen på egen hand eller som kompanjon/biträde till fotografen Carolina Olsson. Eric Nordlöw avled den 5 september 1875 och Carolina Olsson skall ha använt hans ateljé i november 1875 (“Såsom en stad av någon betydenhet…”, Magnus Adlercreutz och Barbro Björk, Sundsvalls stadsmuseum 1986).

Hudiksvall 1876 – 1877

Wiklund flyttade till Hudiksvall vårvintern 1876 och tog över fotografen L.A.M. Nordströms ateljé. Den 12 februari 1876 annonserade Wiklund att han övertagit L.A.M. Nordströms ateljé i Hudiksvall och att han utför porträtt i kabinett-, visit- och emaljkort, samt “porträtter med Rembrants belysning” (Hudiksvallsposten den 12 februari år 1876). Wiklund annonserade sporadiskt under år 1877, bland annat anger att han att vyer över Hudiksvall finns till salu (Hudiksvallsposten den 7 juli år 1877).

“Fotografiatelier. Som jag från och med i dag öfvertagit hr fotograf L.A.M. Nordströms atelier här i staden, får jag rekommendera mig hos ärade kunder, till utförande af ett wälgjort arbete, uti allt hvad till fotografi hörar, såsom: Kabinett-, Visit-, Emalj-porträtter. Samt porträtter med Rembrandts belysning m.m. Kopiering av gamla porträtter utföres väl skyndsamt. Ateliern håller öppen för porträttering alla dagar från kl. 10 f.m. till 2 e.m. Hudiksvall 12 febr. 1876, J.O. Wiklund” (Hudiksvallsposten den 12 februari år 1876)

Hudiksvallsposten den 12 februari 1876.
Hudiksvallsposten den 12 februari 1876.

Hudiksvall 1878: Stadsbrand I

Den 7 augusti år 1878 började den första av två förödande stadsbränder i Hudiksvall. Branden startade på morgonen och större delen av den västra stadsdelen förstördes. Området från Stora Kyrkogatan norrut till nuvarande Salutorget blev nedbrutet och resultatet blev totalt 34 st förstörda gårdar (Brun, Sven, Hudiksvalls historia Del II, Hudiksvall 1944). Gården där Wiklunds ateljé låg var belägen i mellersta stadsdelen och klarade branden. Wiklund fotograferade förödelsen och anger i en annons att vyer över branden finns till salu (Hudiksvallsposten den 21 augusti år 1878).

 

Hudiksvallsposten den 21 augusti 1878.
Hudiksvallsposten den 21 augusti 1878.

Hudiksvall 1879: Stadsbrand II

Den 15 oktober år 1879 började det återigen att brinna i Hudiksvalls stad, bara omkring ett år sedan den tidigare branden. Den började på kvällen och drabbade främst den mellersta stadsdelen. Totalt brann 21 st gårdar ned tillsammans med rådhuset. Det som återstod av den mellersta stadsdelen var de hus som låg utefter kanalen. Därför klarade sig det hus där Wiklund hade sin ateljé från att brinna ned även denna gång (Brun, Sven, Hudiksvalls historia Del II, Hudiksvall 1944).

Sundsvall 1879

Wiklund sökte sig till Sundsvall en kort tid under återuppbyggnaden av Hudiksvall. Förmodligen direkt efter branden i oktober 1879 fram till slutet av samma år. Han använde då f.d. fotografen Eric Nordlöws ateljé, vilken han troligtvis tidigare utnyttjat (se ovan). I december 1877 drevs ateljén av en fotografen Axel Höijer och efter Wiklund i mars 1882 används Nordlöws gård av Sundsvalls Enskilda bank (“Såsom en stad av någon betydenhet…”, Magnus Adlercreutz och Barbro Björk, Sundsvalls stadsmuseum 1986).

Hudiksvall 1879 – 1890

Det verkar som att Wiklund återvände till Hudiksvall redan i december 1879. Det finns en annons från den 17 december år 1879 (Hudiksvallsposten den 17 december år 1879). Det är även möjligt att han arbetade från både Sundsvall och Hudiksvall samtidigt en tid. År 1882 angav Wiklund att endast “ögonblicksbilder” tages, detta innebar förmodligen att han använde de nya så kallade gelantintorrplåtarna (Hudiksvallsposten den 9 augusti år 1882). I motsats till plåtar av våtkollodium har torrplåtar av silverbromid en högre ljuskänslighet och man kan använda en kortare exponeringstid. I annonsen angavs specifikt att exponeringstiden endast är 1 sekund.  Han angav även att han blivit prisbelönt på utställningar i Härnösand år 1879 samt i Gävle och Sundsvall år 1882. Annonsering skede under hösten och vintern om att ateljén hölls öppen kl. 10 f.m. till kl. 2 e.m.

“Hos J.O. Wiklund, Hudiksvall, tages hädanefter endast verkliga s.k. ögonblicksbilder. Fördelarne med dessa bilder äro tydliga, då den som låter fotografera sig ej behöfver sitta stilla mer än en sukund. Mörk årstid eller mulen väderlek inverkar följaktligen ej det minsta. Vid fotografering af barn äro dessa bilder att serskildt rekommendera. Obs! Mina arbeten äro prisbelönta på utställningarna i Hernösand 1879, Gefle och Sundsvall 1882. Största lager af porträttramar i de vackraste mönster hos J.O. Wiklund” (Hudiksvallsposten den 9 augusti år 1882)

Våren 1886 öppnade Wiklund en filial i Ljusdal, i “Herr Steffens nya hus i Telle”. Filialen var till en början endast öppen under sommaren (se Ateljéer) (Hudiksvallsposten den 3 april år 1886). Vintern 1890 börjar Wiklund att använda blixtljus för fotografering av interiörer (Hudiksvallsposten den 15 november år 1890).

 

Hudiksvallsposten den 17 december 1879.
Hudiksvallsposten den 17 december 1879.

 

Hudiksvallsposten den 9 augusti 1882.
Hudiksvallsposten den 9 augusti 1882.

 

Hudiksvall 1891 – 1899

Den 7 mars 1891 annonserade Wiklund om att fotografier av “Delsbomördaren” Per Mathias Johansson “Knifven” fanns till försäljning (Hudiksvallsposten den 7 mars år 1891). Kort nedan: Porträttfynd Nr. 123578. År 1899 har amatörfotograferandet ökat med hjälp av nyare och enklare kameror. Wiklund börjar då själv sälja sådana amatörkameror (Hudiksvallsposten den 29 juni år 1899).

 

 

Hudiksvallsposten den 29 juni 1899.
Hudiksvallsposten den 29 juni 1899.

Hudiksvall 1900 – 1909

Den 11 april 1903 annonserade Wiklund om att hans “Fotografiatelier har öppet för porträtter alla dagar från 10 f.m. till 4 e.m” (Hudiksvallsposten den 11 april år 1903). För amatörer finns ett lager av handkameror, plåtar, kopieringspapper samt kemikalier. Annonsering sker fram till den 10 oktober.
Den 26 januari 1904 annonserade han att ”På förekommen anledning 6 st välgjorda Kabinett-fotografier – gratis – till den som beställa 1 dussin visitkort på matt papper, Obs ! Nya såväl vinter- som andra dekorationer finnes” (Hudiksvallsposten den 26 januari år 1904).

 

Hudiksvall 1910 – 1911

Midsommaren 1910 var det hembygdsstämma och spelmanstävling i Hudiksvall. Den håller på i tre dagar, 23 – 25 juli, och skall ha haft uppåt 10.000 besökare (Spelmansstämmorna i Hudiksvall 1910 och 1913). Wiklund annonserar att Helsingestämmans besökare kan fotografera sig hos honom för “extra billiga priser” (Hudiksvallsposten den 23 juni år 1910). Under den populära Höstmarknaden kom det många besökare till Hudiksvall, och då gällde det att passa på att få nya kunder till ateljén. Den 15 september 1910 annonserade “J.O. Wiklund Fotografiatelier” att “Extra billiga priser beviljas Marknadsbesökare om lörd och sönd” (Hudiksvallsposten den 15 september år 1910).

Vid 55 års ålder 1911 har Wiklunds syn försämrats så pass mycket att han inte anser sig klara av yrket som fotograf längre (Hudiksvallsposten den 26 januari år 1911). Han kan ha drabbats av någon sorts ögonstarr. Istället skaffade han sig en ny föreståndarinna, den 25 åriga fotografen Inga Undén, som senare skall ta över ateljén. Inga Undén kom närmast från Åtvidaberg där hon arrenderat Johan Emanuel Thoréns ateljé.

“Genom minskad synförmåga hindrad att numera egna mig åt yrket såsom sig bör har jag till föreståndarinna för affären lyckats förvärva en af Sveriges allra skickligaste fotografer fröken Inga Undén. Hennes uppdrifna yrkesskicklighet i förening med artistiska smak garanterar ärade kunder det bästa tänkbara arbete. Vördsammast: J.O. Wiklund” (Hudiksvallsposten den 26 januari år 1911).

Framåt sommaren tog Inga Undén officiellt över ateljén och döpte den till “Inga Undéns Fotografiatelier”, hon anger sig som J.O. Wiklunds efterträdare (Hudiksvallsposten den 3 juni år 1911).

 

Hudiksvallsposten den 26 januari 1911.
Hudiksvallsposten den 26 januari 1911.

Ateljéer→

Ateljéer

Ateljéer

Huvudateljén 1870-tal

Wiklund tog över fotografen L.A.M Nordströms fotoateljé i Hudiksvalls stad år 1876 (för information och bilder på ateljén från 1860-talet, se vidare L.A.M Nordström). Tomten och fastigheten som ateljén låg i ägdes av “änkefru Näsberg” år 1879; troligtvis modern till Wiklunds hustru Katarina Emilia Alida Näslund. Gården låg på på östra sidan av kanalen mot Lillfjärden, nuvarande Kanalparken (Sundsesplanaden Nr. 3). Äldre fastighetsbeteckning var 3:e kvarteret tomt Nr. 17. Huset som ateljén låg i finns fortfarande kvar och har nu beteckningen “Fotografen 1, Hus IV”.

Byggnaden är på en och en halv våning och har en stomme av timmer. Ursprungligen hade huset träfasader men fick senare puts (vilken i dag åter ersatts av träpanel). Huset var en av de få som överlevde stadsbränderna år 1879 och 1878 (Stadsinventering: Centrala staden, Hälsinglands museum, 1982). Själva ateljén låg en trappa upp med perspektivfönster mot gården och norr. Rummet var ca. 4 x 9,5 m stort med en takhöjd på max ca. 3 m.

 

Gården, i mitten av bilden nedtill, med ateljén på övervåningen, från ca. 1876-77, (detalj av bild nedan).
Gården, i mitten av bilden nedtill, med ateljén på övervåningen, från ca. 1876-77, (detalj av bild nedan).

 

Vy av Hudiksvall från ca. 1877, före branden 1878. Ateljén är inramad (foto: J.O. Wiklund, Hälsinglands museum).

Huvudateljén 1880-tal

Några större förändringar av ateljén skedde troligtvis inte under 1880-talet. Wiklund hade ett biträde Anna Olsson (född 1864) som kom inflyttad från Katarina församling (Stockholm) år 1883 och som återvände till Stockholm året därpå 1884. Den 5 januari 1884 annonserade Wiklund om att han sökte en “konfirmerad, väluppfostrad och anspråklös flicka” som skulle arbeta i ateljén, anlag för ritning är ett krav. (Hudiksvallsposten den 5 januari 1884). Nedan finns ett kabinettkort med en bild på fastigheten där Wiklunds ateljé låg. Kortet är troligtvis från senare delen av 1880-talet, då han hade en filial i Ljusdal. Enligt egen uppgift skall fotografen Mia Ohlsson varit anställd fotograf, eller biträde, hos Wiklund före det att hon själv etablerade en ateljé i Åvik.

 

Gården med Wiklunds ateljé, detalj av bilden nedan.
Gården med Wiklunds ateljé, detalj av bilden nedan.

 

Gården med Wiklunds ateljé vid Kanalparken, foto: J.O. Wiklund, kabinettkort, slutet 1880-talet (Hälsinglands museum).
Gården med Wiklunds ateljé vid Kanalparken, foto: J.O. Wiklund, kabinettkort, slutet 1880-talet (Hälsinglands museum).

Huvudateljén 1890-tal

År 1890 lämnade Wiklund in ritningar på ändringar av fastigheten där ateljén låg till Byggnadsnämnden i Hudiksvall. På ritningarna kan man se att de ändringar som gjordes bland annat bestod i större perspektivfönster, flyttning av dörr och rivning av väggar på övervåningen m.m. Den 25 maj 1892 annonserade han att hans ateljé “öppnar härstädes, som någon tid varit stängd till följd af grundlig och tidsenlig reparation” (Hudiksvallsposten den 25 maj 1892).

 

Hudiksvallsposten den 25 maj år 1892.
Hudiksvallsposten den 25 maj år 1892.
Ritning på huset mot gården med ateljén på övervåningen år 1890 (Plan och Bygglovskontoret, Hudiksvalls kommun).
Plan på övervåningen med ateljén 1890 (Plan och Bygglovskontoret, Hudiksvalls kommun).

Huvudateljén 1900 – 1910-tal

Efter sekelskiftet 1900 görs en del ändringar på främst byggnaden: en ny ingång (1901), förändringar av byggnad (1907), förändringar av fasaden (puts) (1911), ändringar och påbyggnad (1916) (Plan och Bygglovskontoret, Hudiksvalls kommun).  På bilden nedan syns en interiör från Wiklunds ateljé med, enligt uppgift, hans dotter Göta ståendes vid den stora ateljékameran, omkring. Kameran skall idag finnas bevarad på Hälsinglands museum. På andra bilden nedan syns en okänd kvinna i vad som förmodligen är ett rum för retuschering eller montering av bilder.

Wiklund hade ett antal anställda fotografer och biträden i ateljén under 1900-talet, se tabell nedan). En av dessa fotografen, Inga Undén, skall senare ta över ateljén år 1911.

 

Namn Yrke Född Inflytt Utflytt
Kristina Lindgren biträde 1878 1900, Lindesberg 1903
Katrina Ångman biträde 1882 1903, Söderala 1903
Maria Larsson biträde 1883 1903, Sala 1904
Anna Friberg fotograf 1881 1904, , Stockholm 1905
Kristina Eriksson fotograf 1881 1905, Rättvik 1906
Inga Undén fotograf 1886 1911, Åtvid övertar ateljén
Gården med Wiklunds ateljé, ca. 1900-1910, foto: J.O. Wiklund, matt silverbild, 218x161 mm (Hälsinglands Museum, Nr. 14054).
Gården med Wiklunds ateljé, ca. 1900-1910, foto: J.O. Wiklund, matt silverbild, 218×161 mm (Hälsinglands Museum, Nr. 14054).

 

Interiör från Wiklunds ateljé. Enligt uppgift skall kvinnan på bilden vara hans dotter Göta, ca. 1900-1910 (Hälsinglands Museum).
IInteriör från Wiklunds ateljé. Enligt uppgift skall kvinnan på bilden vara hans dotter Göta, ca. 1900-1910 (Hälsinglands Museum).

 

Huvudateljén 2016

Byggnaden där Wiklunds ateljé låg finns kvar idag (2016). Det har dock fått nya förvanskade perspektivfönster och är tilläggsisolerat. Fasaden är åter brädklädd och är gulmålad som den var på 1870-talet. Utrymmet på övervåningen där fotoateljén låg är i dag kontor, men man kan ana utbyggnaden där perspektivfönstren fanns. Det är beklagligt att Hudiksvalls äldsta och största fotoateljé inte kunnat bevarats i ursprungligt skick, utan har fått förändrats utan att kulturskyddande instanser gjort något för att skydda och bevara den. Man kan undra om det berott på okunskap eller ointresse.

 

Framsidan av fastigheten Sundsesplanaden Nr. 3, 2016, foto: privat.
Framsidan av fastigheten Sundsesplanaden Nr. 3, 2016, foto: privat.

 

Baksidan av fastigheten Sundsesplanaden Nr. 3, 2016, foto: privat.
Baksidan av fastigheten Sundsesplanaden Nr. 3, 2016, foto: privat.

 

Porträtt→

Porträtt

Porträtt

Visitkort Karlstad Typ 1: omkr. 1875

Denna korttyp är förmodligen från Wiklunds tid i Karlstad. Kort med tunn naturfärgad kartong och med rund hörn. En röd tunn linje finns utefter kanterna. Framsidan har i rött texten “J.O. WIKLUND & Co.” till vänster och “Drottninggatan 134” till höger, i mitten nedanför står det “CARLSTAD. Texten är skriven i ett band med rött tryck. Baksidan har likadan text. Bilden består av albuminpapper med en brunaktig ton. Kort nedan Porträttfynd Nr. 94140 och Nr. 77077.

 

Visitkort Hudiksvall Typ 1: 1876

Dessa kort är från Wiklunds första tid i Hudiksvall. Kartongen är tunn, halvhård, naturfärgad och med rund hörn. En röd tunn linje finns utefter kanterna. Framsidan har i röd text “J.O. WIKLUND” till vänster och “FOTOGRAF” till höger, i mitten nedanför står det “HUDIKSVALL”. Texten är inskriven i band med rött tryck. Baksidan har texten “J.O. Wiklund, f.d. Nordströms Atelier” snett över sidan i röd färg och nedanför texten “HUDIKSVALL”. Bilderna består av albuminpapper med brunaktig ton.

 

Visitkort Hudiksvall Typ 2: 1876 – slutet 1870-talet

Kort med mellantjock ljusgul eller vit kartong med runda hörn. En guldfärgad tunn linje finns utefter sidorna. På framsidan nedtill står i guldfärg till vänster texten “J.O. Wiklund” och till höger “Hudiksvall”. Baksidan är vit och har ett tunt vinklat rutnät samt en tryckt oval med växtrankor och texten “Från J.O. WIKLUNDS Atelier HUDIKSWALL”. Bilden består av albuminpapper i en brunaktig ton.

 

Visitkort Sundsvall Typ 1: 1878/1879

Dessa kort är från Wiklunds mellantid i Sundsvall, vid f.d. Eric Nordlöws ateljéer, då det varit stadsbrand i Hudiksvall. Korten har en hård, mellantjock kartong med runda hörn, i ljusgul färg. En guldfärgad tunn linje finns utefter sidorna. På framsidan nedtill till vänster står i guldfärg texten “J.O. Wiklund” och till höger “Sundsvall”. Baksidan är vit och har ett tunt vinklat rutnät samt en tryckt oval med växtrankor och texten “Från J.O. WIKLUND, Sundsvall, f.d. E. NORDLÖWS, ATELIER”. Bilden består av albuminpapper i en brunaktig ton.

 

Visitkort Sundsvall Typ 2: 1879

Dessa kort är från Wiklunds mellantid i Sundsvall. Korten har en mellantjock, ljusgul kartong med runda hörn. Runt om finns en tunn röd linje. Nedtill till vänster står med små versaler i rött texten “J.O. WIKLUND” och till höger “SUNDSVALL”. På baksidan står det enligt uppgift “J.O. Wiklund, Sundsvall, f.d. E Nordlöws Atelier”, och finns en prismedalj för Hernösand 1879. Bilden är av albuminpapper med en rödbrun ton. Kort nedan: Porträttfynd Nr. 101794 och Nr. 119863.

 

Visitkort Hudiksvall Typ 3: ca. 1879 – 1882

Kort med mellantjock elfenbensfärgad eller gul kartong med runda hörn. Framtill i nedre högra hörnet står texten “J.O. WIKLUND” i rött. Baksidan har i röd färg medaljcirklar, en Medalj i Hernösand 1879 samt texten “J.O. WIKLUND, HUDIKSVALL”. Kortens bild består av albuminpapper med en svag brunaktig ton.

 

Hudiksvall Typ 4: ca. 1882 – 1885

Kort med mellantjock orange eller gul kartong med runda hörn. Framtill finns i rött eller svart texten “J.O. WIKLUND” till vänster och “HUDIKSVALL” till höger. Baksidan är vit eller röd. Baksidan har texten “J.O. WIKLUND” och “HUDIKSVALL” i en brun färg. Ovanför finns medaljer: Bronsmedalj i Hernösand 1879, Prisbelönt i Gefle 1882 och Silvermedalj i Sundsvall 1882. Bilden består av albuminpapper med en brunaktig ton.

 

Visitkort Hudiksvall Typ 5: mitten 1880-talet

Kort med mellantjock svart kartong med runda hörn. Framsidan har en bred guldbård runt om. Nedtill i guldfärg till vänster står texten “J.O. WIKLUND” och till höger texten “HUDIKSVALL”. Baksidan är svart med texten “J.O. WIKLUND” och “HUDIKSVALL” i guldfärg. Ovanför finns medaljer; Bronsmedalj i Hernösand 1879, Prisbelönt i Gefle 1882 och Silvermedalj i Sundsvall 1882. Bilden består av albuminpapper med en svagt brunaktig ton.

 

Visitkort Hudiksvall & Ljusdal Typ 1: mitten 1880-talet

Kort med mellantjock svart kartong med runda hörn. Framsidan har en bred guldbård runt om. Nedtill i guldfärg till vänster står texten “J.O. WIKLUND” och till höger texten “HUDIKSVALL & LJUSDAL”. Baksidan är svart med texten “J.O. WIKLUND” och “HUDIKSVALL & LJUSDAL” i guldfärg. Ovanför finns medaljer; Bronsmedalj i Hernösand 1879, Prisbelönt i Gefle 1882 och Silvermedalj i Sundsvall 1882. Bilden består av albuminpapper med en svagt brunaktig ton.

 

Visitkort Hudiksvall & Ljusdal Typ 2: mitten 1880-talet

Kort med mellantjock vit, orange, gul, grön, rosa eller svart kartong med runda hörn. Framsidan har nertill texten “J.O. WIKLUND” överst centrerad och “HUDIKSVALL & LJUSDAL” nedanför i mindre text. Baksidan är i naturkartong och har texten “J.O. WIKLUND” och “HUDIKSVALL & LJUSDAL” i svart färg. Ovanför finns medaljer; Bronsmedalj i Hernösand 1879, Prisbelönt i Gefle 1882 och Silvermedalj i Sundsvall 1882. Bilden består av albuminpapper otonat eller med en svag brun ton.

 

Visitkort Hudiksvall & Ljusdal Typ 2: 1889 – början 1890-talet

Detta kort är likadant utformat som Typ 6 förutom tillägget av en rundel med texten “Bronsmedalj Hudiksvall 1889”.

 

Visitkort Hudiksvall Typ 6: ca. 1890-tal

Kort med mellantjock kartong i elfenbensfärg eller vit färg med runda hörn. Framsida har i svart färg till vänster texten “J.O. WIKLUND” och till höger “HUDIKSVALL”. Baksidan är i naturkartong och har texten “J.O. WIKLUND” och “HUDIKSVALL” i svart färg. Ovanför finns medaljer: Bronsmedalj i Hernösand 1879, Prisbelönt i Gefle 1882, Silvermedalj i Sundsvall 1882 och Bronsmedalj Hudiksvall 1889. Bilden består av satinerat silverpapper.

 

Visitkort Hudiksvall Typ 7: 1890-talets första hälften

Kort av tjock vit blank kartong med kantiga hörn. Kanten är snedskuren och guldfärgad. Nedtill finns i guldfärg till vänster texten “J.O. WIKLUND” och till höger texten “HUDIKSVALL”. Baksidan är i naturkartong och har texten “J.O. WIKLUND” och “HUDIKSVALL” i guldfärg. Ovanför finns medaljer: Bronsmedalj i Hernösand 1879, Prisbelönt i Gefle 1882, Silvermedalj i Sundsvall 1882 och Bronsmedalj Hudiksvall 1889. Finns även i en variant med texten “Filial i Ljusdal” i en parentes längst ned. Bilderna består av satinerat silverpapper.

 

Visitkort Hudiksvall Typ 8: 1890-talets första hälften

Kort av mellantjock svart eller elfenbensfärgad kartong med kantiga hörn. Den raka kanten har guldfärg. Till vänster nedtill står i guldfärg texten “J.O. Wiklund” i skrivstil och till höger “HUDIKSVALL”. Bilden består av silverbromidpapper. Kort nedan: Porträttfynd Nr. 159739.

 

J.O. Wiklund visitkort Hudiksvall (PF159739).
J.O. Wiklund visitkort Hudiksvall (PF159739).

Visitkort Hudiksvall/Ljusdal Typ 3: 1890-talets första hälften

Kort av mellantjock svart eller elfenbensfärgad kartong med kantiga hörn. Den raka kanten har guldfärg. Till vänster nedtill står i guldfärg “J.O. Wiklund” i skrivstil och till höger “HUDIKSVALL & LJUSDAL”. Bilden består av silverbromidpapper. Kort nedan: Porträttfynd Nr. 159501 och Nr. 159694.

 

Visitkort Hudiksvall Typ 9: 1890-talets andra hälften

Kort med en tjock kartong. Nedtill till vänster i skrivstil finns texten “J.O. Wiklund” och till höger texten “HUDIKSVALL”. Finns i fyra varianter; 1) vit med runda hörn, rak kant, ytlig text, svart text, baksidan i naturkartong med texten “J.O. WIKLUND” och “HUDIKSVALL” i guldfärg. Ovanför finns medaljer: Bronsmedalj i Hernösand 1879, Prisbelönt i Gefle 1882, Silvermedalj i Sundsvall 1882 och Bronsmedalj Hudiksvall 1889, 2) kantiga hörn, guldfärgad vinklad kant, vit framsida, baksida som ovan i guldtext, 3) försänkt text, sneda silverkanter, vit kartong, ej tryckt grå baksida, 4) som ovan men med vita kanter, grå kartong. Bilden består av satinerat silverpapper i en grå metallisk ton.

 

Visitkort Hudiksvall Typ 10: början av 1900-talet

Kort i tjock kartong med kantiga hörn och snedskurna sidor. Nedtill står i präglad texten “J.O. Wiklund” i snirklig handstil, samt nedanför texten “HUDIKSVALL” i små versaler. Finns i tre versioner; 1) guldtext, vit kartong, guldkanter, 2) silvertext, vit kartong, silverkanter, 3) vit text, grå matt kartong, vita kanter. Baksidan är i naturkartong och har texten “J.O. WIKLUND” och “HUDIKSVALL” i grön färg. Ovanför finns medaljer; Bronsmedalj i Hernösand 1879, Prisbelönt i Gefle 1882, Silvermedalj i Sundsvall 1882 och Bronsmedalj Hudiksvall 1889. Bilden består av matt silverbromidpapper.

 

Visitkort Hudiksvall Typ 11: första hälften av 1900-talet

Kort med en tjock kartong i vitt eller grått med kantiga hörn och snedskurna sidor i silverfärg. Bilden täcker hela framsidan. Texten “J.O. Wiklund, Hudiksvall” är pressad i bilden snett i högra hörnet. Baksidan är i naturkartong och har texten “J.O. WIKLUND” och “HUDIKSVALL” i grön färg. Ovanför finns medaljer; Bronsmedalj i Hernösand 1879, Prisbelönt i Gefle 1882, Silvermedalj i Sundsvall 1882 och Bronsmedalj Hudiksvall 1889. Bilderna består av satinerat eller matt silverpapper.

 

Visitkort Hudiksvall Typ 12: slutet av 1900-talet

Kort med tjock naturfärgad kartong med snedskurna sidor och kantiga hörn. På kartongen är klistrat ett tryckt papper med flammigt brunt mönster. På papperet finns tryck texten “J.O. WIKLUND” i en ram med blommotiv. Texten “HUDIKSVALL” är präntat i kortet nedtill. Baksidan är utan tryck. Bilden består av helmatt silverbromidpapper. Kort nedan: Porträttfynd Nr. 160396.

 

J.O. Wiklund visitkort Hudiksvall (PF160396).
J.O. Wiklund visitkort Hudiksvall (PF160396).

Kabinettkort

Wiklund angav redan i sin första annons i Hudiksvall, år 1876, att han utförde kabinettkort (Hudiksvallsposten den 12 februari 1876). Ett tidigt vackert kabinettkort finns på en grupp flickor från 1870-talets Hudiksvall, gjort på albuminpapper (se nedan).

 

Topografi och vyer→

Topografi och vyer

Topografi och vyer

Topografi

Wiklund fotograferade även olika topografiska bilder och vyer, främst från Hudiksvall. Den första annonseringen om vyer till salu skedde redan i maj/juli år 1877. Då angavs att “Välgjorda Vyer öfver Hudiksvall finns såväl i ateliern som i bokhandeln” (Hudiksvallsposten den 7 juli 1877).

På en bild tagen av Wiklund (se nedan) kan man se att den är tagen före branden i Hudiksvall år 1878. Stadshuset (nuvarande Stadshotellet) är här under uppförande och invigdes den 4 december 1877 (Sven Brun, Hudiksvalls historia Del II, Hudiksvall 1944). På bilden syns även Wiklunds ateljé (i mitten, ovanför Molin & Co. Snusfabrik).
Wiklund var med och fotograferade ett antal olika händelser och sålde sedan fotografier därifrån. Den 21 augusti 1878 annonserade han om att fotografier från stadsbranden 1878 var till salu (Hudiksvallsposten den 21 augusti 1878).

Den 7 augusti år 1878 på morgonen brann större delen av den västra stadsdelen ned; området från Stora Kyrkogatan norrut till nuvarande Salutorget blev nedbrutet. Totalt förstördes 34 gårdar (Sven Brun, Hudiksvalls historia Del II, Hudiksvall 1944).

 

Vy av Hudiksvall från ca. 1877, före branden 1878, glasplåt, foto: J.O. Wiklund (Hälsinglands museum).

 

Vy över Hudiksvall, 1878 - 1880-tal, kabinettkort, foto: J.O Wiklund (privat).
Vy över Hudiksvall, 1878 – 1880-tal, kabinettkort, foto: J.O Wiklund (privat).

 

Vy över Hudiksvall, 1878 - 1880-tal, kabinettkort, foto: J.O Wiklund (privat).
Vy över Hudiksvall, 1878 – 1880-tal, kabinettkort, foto: J.O Wiklund (privat).

 

Vykort

När vykort/brefkort blev populära, i slutet och början av 1900-talet, började också Wiklund med sådan produktion. Nedan listas ett antal exempel på olika motiv på vykort som var framtagna av Wiklund:

  • Hudiksvall: Kullen.
  • Hudiksvall: Kyrkan, interiör och exteriört.
  • Hudiksvall: Lillfjärden.
  • Hudiksvall: Läroverket.
  • Forsa: minst 2 st vykort.
  • Näsviken: Forssån (1902).

Den enda annonsen om försäljning av vykort som kunnat hittats är i samband med den stora branden i Åvik år 1906. Den 21 juni 1906 annonserade Wiklund om att vykort över branden i Åvik fanns att köpa hos C. Wibergs bokhandel och hos “J.O. Wiklunds Fotografiatelier” (Hudiksvallsposten den 21 juni 1906).

 

Vykort av fotografi, branden i Åvik 1906 (JO. Wiklund).

 

Vykort av fotografi, branden i Åvik 1906 (JO. Wiklund).

 

Vykort “Parti af Folkets Park, Hudiksvall” (foto: J.O. Wiklund).

 

Vykort “Hudiksvalls kyrka” (foto: J.O. Wiklund).

 

Vykort “Nationalgodtemplarhuset, Hudiksvall”, 1903 (foto: J.O. Wiklund).

 

Vykort “Hudiksvall”, 1905 (foto: J.O. Wiklund).

 

Vykort “Kanalparti, Hudiksvall”, 1905 (foto: J.O. Wiklund).

 

←Till början

rosett_lower

 

 

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.