Fotografen Robert Axelsson hade en ateljé i Gävle från 1880 till omkring 1889. Han fortsatte sedan som fotografi i Sundsvall fram tills han avled 1891. Robert hade en mycket intressant livshistoria som innefattade stölder och bedrägerier samt fängelsevistelser.
Biografi
Kristianstad 1836 – 1852
Axel Wilhelm Robert Falk (Axelsson) föddes den 2 oktober 1836 i Kristianstad. Som hans moder står i kyrkoboken pigan Anna Johansdotter/Johansson, hans fader är okänd. Robert och hans syster(?) Augusta Vilhelmina (född 1831) var enligt kyrkoboken 1849-1855 styvbarn hos sergeanten Carl Gustaf Loij (född 1817 i Ivetofta) boendes på gård Nr. 81 i Kristianstad.
Själv har Robert uppgivit att han hans far var underlöjtnanten Carl Falck, som avled 1852, och modern var Sofia Möller, avliden 1850. Tyvärr har dessa två ännu inte kunnat hittas i några kyrkböcker. Det finns en notering att vid Roberts nattvard 1851 kallade han sig Falk i efternamn.
Handelsbetjänt 1852 – 1859
Robert berättar själv att han ha vistades hos sina föräldrar till 15 års ålder då han 1851 började som handelsbetjänt, hos en handlare Jonasson i Göteborg, och stannade där i två år. Sedan arbetade han 1854-1855 som dräng i Forshem (Västergötland) och sedan som betjänt hos en handlare Olsson i Kristinehamn.
Därefter flyttade Robert till Västerås och skall sedan 1856 blivit dömd för stöld i Örebro. Sedan var han anställd hos “sidenkramare Tibbler” i Stockholm till slutet av 1857 och gjorde affärer i Blekinge och Kalmar län med det påhittade namnet “handlare Björnberg”.
Därefter “konditionerade” han en kort tid i Köpenhamn samt “reste runt i Blekinge”; han blev häktad för stöld i Kalmar 1858. Han var åter i Köpenhamn 1859 och blev där anhållen och straffad för stöld med 8 månader på tukthus.
Söderköping 1860 – 1861
På sensommaren 1860 tog Robert in på St. Ragnhilds brunn vid Söderköping. Han skrev in sig men namnet “A. F. von Essen” och uppträdde som en “grand seigneur”, samt drog på sig stora skulder. På natten den 30 augusti lämnade han brunnsorten hastigt utan att betala sina skulder.
I Sverige var det tydligen vanligt förekommande under 1800-talet med sådana personer som uppträdde under påhittade fina namn och drog på sig skulder som inte betalades. De kallades “industririddare” (efter franska “chevalier d`industrie) och enligt Nordisk familjebok kategoriseras som “en person som under sken av att driva affärer begår knep och bedrägerier”.
Robert avreste med ångfartyget Pehr Brahe med destination Stockholm, något som fordringsägarna visste om så de kontaktade polisen i Stockholm. Men han hoppade av fartyget redan i Södertälje och fortsatte istället till Västervik. Där blev han dock igenkänd av badgäster som en “f. d. trumpetare vid ett skånskt regemente med namnet Falk” som rest runt som handelsbetjänt. Efter vistelsen i Västervik blev Robert till slut häktad i Kristianstad några dagar senare. Det verkar som om Robert också blev straffad för bedrägeri i Linköping och sedan frigiven i november 1861.
Stockholm/Långholmen 1862 – 1865
Han vistades sedan i Stockholm utan sysselsättning och bodde på Gästgivaregården på Söder; år 1862 blev han anhållen för stöld i Stockholm. Dessa händelser samt tidigare förskingringar och bedrägerier gjorde att Robert 1862 blev dömd till 28 dagar på vatten och bröd samt 3 års straffarbete. Han tillbringade denna tid på Långholmens fängelse i Stockholm fram till frigivningen 1865, han var då 29 år. Uppgifterna ovan kommer från ett förhörsprotokoll från Stockholms Rannsakningshäkte 1860-63 samt artiklar i samtida dagstidningar, bl. a. Korrespondenten den 14 september 1860.
Karlsborg/Hedemora 1865 – 1871
Robert blev frigiven från Långholmen den 21 oktober 1865 och började frivilligt på kronoarbetskorpsen i Karlsborgs fästning i 6 månader. Därefter dyker han upp som fotograf i Hedemora 1867 och befann sig där, enligt annonser, till 1868 (se nedan). Därefter går Robert inte att hitta förrän 1871 då han bosatte sig i Hycklinge.
Hycklinge 1871 – 1880
År 1871 flyttade Robert till Hycklinge i Östergötland och bosatte sig i Österby och arbetade som fotograf. Det verkar vara då som han bytte namn till Robert Axelsson. Han gifte sig 1872 med Adolfina Kristina Nilsson (född 1844 i Eneby). Svägerskan Mathilda Fredrika Nilsson (född 1840 i Eneby) och hennes “oäkta” son Carl Edvard Allen flyttade dit 1877. Robert och hans hustru adopterar sedan Carl Edvard, född 1863 i Lindesberg. (Hycklinge är en småort i Kinda kommun och kyrkby i Hycklinge socken, Östergötlands län.)
Gävle 1880 – 1889
Robert, hustrun och styvsonen samt svägerskan flyttade till Gävle 1880. De bosatte sig i Kvarter Nr. 2 på gård Nr. 48 och Robert öppnade där en atelje på Nygatan 45. Han hade senare även ateljéer i Falun och Sundsvall. År 1883 hade han en dispyt med en anställd tjänsteflicka Matilda Hammarström som avskedades för “oordentligt lefnadssätt” (Norrlandsposten den 10 september 1883). Hon försvarade sig sedan med en notis i tidningen där hon anser sig blivit beljugen och kränkt; hon skall ha slutat självmant, vilket också hennes företrädare gjort, kanske på grund av dåliga arbetsförhållanden (Norrlandsposten den 12 september). Robert var verksam i Gävle fram till omkring våren 1889.
Sundsvall 1889 – 1891
Robert bosatte sig officiellt i Sundsvall sommaren 1889 och fortsatte att arbeta som fotograf; han hade sedan tidigare en ateljéer i Sundsvalls stad samt i Skönvik (se nedan). Robert Axelsson avled i Sundsvall, när han var 63 år, den 24 december 1891. Hustrun Adolfina fortsatte att sköta ateljén i Sundsvall i några år tills hon 1896 flyttade till Helsingborg.
Den 26 september 1892 hölls auktion i Sundsvall på den avlidne Roberts kvarlåtenskap, då det bland annat det såldes diverse möbler och prylar samt hans gångkläder och en “respels”. Nedan finns ett porträtt på Robert Axelsson från Region Värmland, Värmlandsarkiv, Karlstads kriminalpolisavdelning, Nr. SEVA 001.
Fotografkarriär och ateljéer
Formativa år
Efter frigivningen från Långholmen och arbetet i Karlsborgs fästning 1866 (se Biografi ovan) verkar Robert utbildat sig till fotograf. Det har inte gått att få fram information vart han fick sin utbildning eller om han kanske lärde sig själv.
Hedemora 1867 – 1868
Axel öppnade en ateljé i Hedemora vintern 1867 med namnet “Rob. Axelsson” (Hedemora Tidning den 14 december 1867). Redan på våren 1868 verkar han ha lämnat Hedemora (Hedemora Tidning den 15 februari 1868); några visitkort från Hedemora med hans namn har ännu ej hittats.
Hycklinge 1871 – 1880
Robert kom inflyttad 1871 från Stockholm till Hycklinge i Östergötland; han blev där inskriven med yrket fotograf och gifte sig 1872 med Adolfina Kristina Nilsson. Det har inte kunnat hittas några visitkort med ortnamnet Hycklinge eller någon annan ort i närområdet som också har Roberts namn. Det finns en antydan i fängelsehandlingarna från Långholmen att ett betyg utfärdats 1871 på begäran av en fotograf i Åtvidaberg, kanske han arbetade där en tid.
Märkligt nog finns det ett visitkort (Porträttfynd Nr. 26106) med troligtvis hans hustrus namn “Adolfine Axelsson”. Eftersom hon har efternamnet Axelsson måste kortet var från efter giftermålet 1872. Hans svägerska och hennes son Carl Edvard Allén flyttade in till dem 1877; hennes son skall sedan också bli fotograf (se nedan).
Gävle 1880 – 1886 (Nygatan 45)
Robert öppnade en ateljé i Gävle den 1 oktober 1880 (Norrlandsposten den 22 oktober 1880). Han övertog den så kallade “f. d. Malmgrenska Ateliern uti Lundbomska gården”, på Nygatan 45, vid Centralhotellet. Detta var den ateljé som C. J. A. Malmgren och senare hans dotter Hulda Jensen tidigare hade använt.
I en annons från 1882 skrev Robert att han använder sig av ett “af I. H. Dallmejers i London verldsberömda snabbarbetande instrumenter” (Norrlandsposten den 22 november 1882). Med detta menar han troligtvis ett nytt objektiv, en så kallad Aplanat, designad av John Henry Dallmeyer (1830-1883); detta objektiv hade bättre optik och var ljuskänsligare med mindre distortion.
Åren 1884-1885 arbetade ett biträde Carl Emil Jonsson (född 1864) i ateljén; han skall senare öppna en ateljé som “Emil Bruno” i Falkenberg och Helsingborg (FRG). Efter honom kom ett biträde Anna Kristina Nordlöf (född 1863) till ateljén, inflyttad från Västerås 1885, hon kom att stanna till 1887. Anna kommer sedan att öppna en egen ateljé i Gävle 1893 som Anna Nordlöw. Roberts adopterade son Carl Edvard Allén skall även han bli fotograf och började troligtvis att arbeta i ateljén i Gävle; han skulle senare bli fotograf i Målilla som “C. E. Axelsson” (FRG). Robert öppnade en “sommarateljé” i Falun 1885 samt en filial i Ockelbo 1886 (se nedan).
Filial i Falun 1885
På våren 1885 öppnade Robert en filialateljé eller “sommarateljé” i Falun (Dalpilen den 1 maj 1885); kanske detta var möjligt tack vara att biträden skötte ateljén i Gävle. Ateljén i Falun låg i “Herr Petrinis gård vid Mellanbron” och namnet han använde var “Rob. Axelsson”. I november var Robert tillbaka i Gävle (Dalpilen den 4 december 1885.
Filial i Ockelbo 1886
I februari 1886 hade Robert en filialateljé i Ockelbo ( Norrlandsposten den 12 februari 1886). Ateljén låg i “Handl. Skölfmans gård midt emot Jernvägshotellet” och var öppen lördagar. söndagar och måndagar.
Gävle 1886 – ca. 1889 (Nygatan 15)
Robert flyttade i slutet av oktober 1886 ateljén i Gävle till Nygatan 15 vid Salutorget i “snickaremästaren Petterssons nya hus” (Norrlandsposten den 29 oktober 1886). Ateljén var byggd från grunden och utrustad med den modernaste utrustning, bland annat använde han “ögonblicksplåtar”, förmodligen så kallade torrplåtar som var ljuskänsligare än de tidigare våtplåtarna med kollodium.
Under 1888 hade Robert även en ateljé i Skönvik (Sundsvall) och verkar ha alternera mellan Gävle och Sundsvall (se nedan). Han flyttade från Gävle i maj 1889 men hade troligtvis lämnat Gävle redan i april (Norrlänningen den 23 april 1889).
Fotografen Oscar Olsson tog över ateljén i Gävle i juni 1889 (Norrlandsposten den 3 juni 1889). Många fotografer i Gävle skall komma att ha sin ateljé på adressen Nygatan 15: Oscar Olsson, Anna Nordlöw, Karl Rudolph och Gustaf Reimers. Det finns en bild nedan från Gustaf Reimers tid i ateljén på Nygatan 15: Länsmuseet Gävleborg, DigitaltMuseum Nr. XLM.GR0015.
“…Som min atelier är bygd efter nutidens fordringar och jag innehafver de mest framstående och snabbarbetande instrument samt uteslutande använder ögonblicksplåtar, är jag i tillfälle att utföra all fotografering utan afseende på den mörkare årstiden samt väderleken…“ (Norrlandsposten den 29 oktober 1886)
Filial i Sundsvall-Skönvik 1888
Under 1888 hade Robert har ateljéer både i Gävle och i Skönvik, utanför Sundsvall; han säljer vyer över branden i Sundsvall 1888 (Norrlandsposten den 9 juli 1888). Men Robert verkar även ha haft en ateljé inne i Sundsvalls stad på Sjögatan 20, enligt en annons från juli 1888, då det stod att den ateljén var flyttad till Skönvik (Norrlänningen den 11 juli 1888).
På grund av stadsbranden i Sundsvall den 25 juni 1888 flyttade han sedan ateljén i Sundsvall från Sjögatan 20 till Norra Sjögatan Nr. 1A (Norrlänningen den 18 augusti 1888). Branden i Sundsvall var en av de största i Sverige och 9000 personer blev hemlösa (Wikipedia). Det finns bilder från branden på DigitaltMuseum med okänd fotograf som kan vara tagna av Robert Axelsson.
Sundsvall och Härnösand 1889 – 1891
Robert lämnade troligtvis ateljén i Gävle i april 1889 men officiellt flyttade han till Sundsvall först den 25 juli samma år, kanske på grund av branden (se ovan). En av de första annonserna är från april 1889 (Norrlänningen den 23 april 1889).
I en annons från juni fanns tre olika upplysningar: “bildade fruntimmer” kan gå på hans Fotografi-Skola i Skönvik och lära sig bland annat retuschering; Nya Fotografi-Atelier är öppen på “Faktor Bostedts gård” vid Skönvik; Fotografi-Ateliern på Norrmalm (Norra Sjögatan 1A), hörnet vid Storbron är öppen (Sundsvalls Tidning den 22 juni 1889).
År 1890 flyttade han ateljéen till Södra Sjögatan 7, i “slagtare Carlssons nybyggda stenhus vid hamnen” (Sundsvalls Tidning den 1 maj 1890). Sommaren 1891 öppnade Robert en ateljé i Härnösand på “Boströmska tomten” (Härnösandsposten den 20 juni 1891); han var då 63 år och avled senare i december samma år.
Sundsvall 1892 – 1896 (Adolfina Axelsson)
Efter det att Robert avled 1892 fortsatte hustrun Adolfina (Adelfina) att driva hans ateljé i Sundsvall (Sundsvalls Tidning den 20 februari 1892). År 1893 flyttade hon ateljén till Storgatan 16 i “hrr Lindståhl & Törnqvists hus” i hörnet av Vängåfvan; flytten berodde på att huset på Sjögatan blivit “livsfarligt” (Sundsvalls Tidning den 23 januari 1893).
Ateljén hade ett flertal olika namn: “Axelssons Fotografiatelier”, “Fotograf Rob. Axelsson” och “Robert Axelssons Fotografiatelier”. Adolfina Axelsson lämnade Sundsvall i januari 1896 och öppnade en ateljé i Helsingborg (Helsingborgs Dagblad den 11 december 1896).
Porträtt
Visitkort Gävle Typ 1: 1880 – 1886
Kort med gul medeltjock kartong och runda hörn. Efter kanten finns en tjock röd linje. Till vänster nedtill står med små versaler “ROBERT GUSTAVSSON” och till höger “GEFLE”. På baksidan står det ”Från Robert Gustavsson Fotografi Atelier, Gefle, Nygatan 45”.
Visitkort Gävle Typ 2: 1880 – 1886
Kort med medeltjock kartong i vit, gul, rosa färg och runda hörn. Efter kanten finns en tunn röd linje. Till vänster nedtill står med små versaler “ROBERT GUSTAVSSON” och till höger “GEFLE”. På baksidan står ”Fotografi Atelier Robert Gustavsson, Gefle, Nygatan 45, in hvid Central-Hotellet”.
Visitkort Gävle Typ 3: 1880 – 1886
Kort med orange medeltjock kartong och runda hörn. Efter kanten finns en tjock röd linje. Till vänster nedtill står med små versaler “ROBERT GUSTAVSSON” och till höger “GEFLE”. På baksidan står det ”Från Robert Gustavsson Fotografi Atelier, Gefle, Nygatan 45, Prisbelönt vid Industriutställningen i Gefle 1882”.
Visitkort Gävle Typ 4: 1880 – 1886
Kort med svart medeltjock kartong och runda hörn. Efter kanten finns en tjock guldlinje. Till vänster nedtill står med små versaler “ROBERT GUSTAVSSON” och till höger “GEFLE”. På den svarta baksidan står det ”Från Robert Gustavsson Fotografi Atelier, Gefle, Nygatan 45, Prisbelönt Gefle och Sundsvall 1882”.
Visitkort Gävle-Falun Typ 1: 1885
Kort med vit eller orange medeltjock kartong och runda hörn. Efter kanten finns en tjock guldlinje. I mitten nedtill står med skrivstil ”Rob. Axelsson” och till vänster “GEFLE” och till höger “FALUN”. På baksidan “Rob. Axelsson, Nygatan 45, Gefle, Falun. Prisbelönt 1882”. Kort nedan: Porträttfynd Nr. 198307 och Nr. 20650.
Visitkort Gävle Typ 5: 1886 – ca. 1889
Kort med medeltjock vit, beige kartong och runda hörn. Till vänster nedtill står i guld “ROBERT AXELSSON” och till höger “GEFLE”. Texten kan ligga ovanpå den heltäckande bilden. På den svart baksidan står ”Fotografi Atelier Robert Axelsson, Gefle, Nygatan 15, hörnet af Salutorget och stora Esplanadgatan No 11, Silvermedalj Sundsvall 1882”.
Visitkort Gävle Typ 6: 1886 – ca. 1889
Kort med medeltjock vit, beige kartong och runda hörn. Nedtill står med stor text ”ROB. AXELSSON”. På den svarta baksidan står ”Fotografi Atelier Robert Axelsson, Gefle Westra Nygatan No 15, hörnet af Salutorget och stora Esplanadgatan No 11, Silfver Medalj Sundsvall 1882”.
Visitkort Gävle-Sundsvall Typ 1: ca. 1888 – 1889
Kort med medeltjock vit, beige, gul kartong och runda hörn. Nedtill står med stor text ”ROB. AXELSSON”. På den svarta eller röda baksidan står ”Fotografi Atelier Robert Axelsson Gefle Vestra Nygatan No 15, Sundsvall Sjögatan 20, Silfver Medalj Sundsvall 1882”.
Visitkort Sundsvall Typ 1: 1890 – 1892
Kort i medeltjock gul eller beige färg och runda hörn. Till vänster nedtill står ”Rob. Axelsson” och till höger “Sjögatan 7, Sundsvall”. På baksidan står “Rob. Axelsson, Sjögatan 7, Sundsvall, Pris Medalie Gefle & Sundsvall 1882”. Kort nedan: Porträttfynd Nr. 218393 och Nr. 120698.
Visitkort Sundsvall Typ 2: 1893 – 1896
Kort i medeltjock kartong i gul eller orange färg och tvära hörn. Nedtill står till vänster i skrivstil ”Axelssons Fotografiatelier” och till höger “Sundsvall”. På baksidan står “Axelssons Fotografiatelier, Storgatan 16 hörnet vid Vängåfvan Sundsvall”. Kort nedan: Porträttfynd Nr. 39339 och Nr. 108820.
Visitkort Sundsvall Typ 3: 1893 – 1896
Kort i medeltjock vit eller orange kartong och tvära hörn. Nedtill står med skrivstil ”Axelssons Atelier”. På baksidan står “Rob. Axelsson, Storgatan 16, Sundsvall.” Kort nedan: Porträttfynd Nr. 160966 och Nr. 80761.
Arkiv
Länsmuseet Gävleborg har lagt upp omkring 30 st bilder av Robert Axelsson på DigitaltMuseum.
Källor
FRG = FOTOGRAFREGISTER 1860-1920, Version 2.0, Bernhard Johanson.
