Fotografen Gustaf Reimers flyttade 1904 från Ljusdal till Gävle, då var han 19 år. Han skall där ha börjat som fotografbiträde hos fotografen Karl Rudolph. Efter det att Karl avlidit i februari 1908 övertog Gustaf hans ateljé på Nygatan 15. År 1910 byggde Gustaf en filialateljé i Kungsbäck utanför Gävle. Den revs sedan och ersattes av en fin villa som Gustaf byggde och där han även hade en ateljé. Han flyttade sedan 1946 till Ludvika.
Biografi
Gustaf Vilhelm Reimers föddes den 19 maj 1885 i Örebro. Fadern var Gustaf Botolf Reimers (född 1848 i Örebro), läder/skohandlare i Örebro stad och modern var Matilda Sofie Vennerstrand (född 1856). Modern avled 1887 när Gustaf var 2 år och fadern gifte om sig 1889 med en Agnes Amalia Olsson (född 1861).
Familjen bodde i Örebro Södra Nr. 19 fram till 1897 då fadern avled, Gustaf var då 12 år. Styvmodern och Gustaf flyttade 1899 till Ljusdal; det är obekant vilken koppling de kan ha haft till Ljusdal. Gustaf konfirmerade sig år 1900 i Bollnäs när han var 15 år. Senare stod han skriven med yrket som fotograf; han kan ha arbetat hos någon lokal fotograf i Ljusdal (se nedan). Gustaf och styvmodern flyttade 1904 till Gävle.
I Gävle började Gustaf med största sannolikhet som fotografbiträde hos fotografen Karl Rudolph på Nygatan 15 (se nedan). Karl avled 1908 och Gustaf övertog ateljén, samtidigt bosatte han och styvmodern sig där. Där fortsatte Gustaf att arbeta som fotograf fram till 1916 då han byggde sig en villa i Kungsbäcks villaområde på Kungsbäcksvägen 39 (Högvakten Nr. 13) och de flyttade dit.
Ett fotografbiträde Svea Sofia Eriksson (född 1894 i Harmånger) kom inflyttad från Kristinehamn 1919 och kan ha arbetat hos Gustaf. De gifte gifte sig sedan 1924 och hon flyttade ut till villan i Kungsbäck; han var då 39 år och hon 30 år.
Sonen Karl Gustaf föddes 1924 och sonen Anders Gustaf föddes 1932. Styvmodern avled 1941 och 1946 flyttade Gustaf och familjen till Ludvika, han var då 61 år (DigitaltMuseum). Gustaf Reimers avled i Brunnsvik, Ludvika, när han var 78 år den 5 oktober 1963.
Nedan finns två porträtt på Gustaf Reimers: porträtt från 1907, Länsmuseet Gävleborg, DigitaltMuseum Nr. XLM.D411; porträtt från omkring 1920-1930-talen, DigitaltMuseum Nr. 021035593432.
Fotografkarriär och ateljéer
Ljusdal 1899 – 1904
Gustaf var 14 år när han flyttade till Ljusdal 1899. Han måste ha utbildat sig till fotograf under tiden i Ljusdal, då han någon gång mellan åren 1899 och 1904 blev skriven med yrket som fotograf. Gustaf kan ha gått i lära hos någon av de fotografer som fanns i Ljusdal under den här tiden: Agda Wiman (1893-1910-tal), C. E. Rehnström (1884-1912) eller Maria Sundberg (1891-1910-tal). Han konfirmerade sig i Bollnäs år 1900, så han kan även ha varit hos någon fotograf där. Gustaf flyttade sedan till Gävle 1904 när han var 19 år.
Gävle 1904 – 1916 (Nygatan 15)
I Gävle skall Gustaf ha börjat som fotografbiträde hos fotografen Karl Rudolph på Nygatan 15 (DigitaltMuseum). Efter det att Karl avlidit i februari 1908 övertog Gustaf hans atelje. På visitkorten från den här tiden står “Reimers” och senare “G. Reimers”.
Enligt bilden nedan hade han 1912 biträdena Gunnar Hermansson, Lilly Gustafsson och Judit Sandin. Gunnar Hermansson skall sedan bli platschef för Hasselblad i Gävle (Arbetarbladet 26 oktober 1985) och Lilly Gustafsson öppnade en ateljé i Skellefteå 1924-1933 (FRG). Gustaf var kvar på Nygatan till 1916 då han flyttade till Kungsbäck (se nedan). Nedan finns tre bilder från ateljén på Nygatan 15: Länsmuseet Gävleborg, DigitaltMuseum Nr. XLM.GR0015, Nr. XLM.GR0195-1 och Nr. XLM.E46.
Gävle 1910 – 1915 (filial i Kungsbäck)
År 1910 byggde Gustaf en filialateljé i Kungsbäck utanför Gävle (DigitaltMuseum, bild Nr. XLM.GR0018). Läget var väl valt då regementet I14 och soldathemmet låg alldeles i närheten samt att ett nytt villaområde började växa upp där. Ateljén var en enkel träbyggnad med panoramafönster. Den revs sedan och ersattes av en fin villa som Gustaf byggde och där han även hade en atelje, se nedan. Nedan finns två bilder på filialateljén: Länsmuseet Gävleborg, DigitaltMuseum Nr. XLM.GR0018 och Nr. XLM.GR0019.
Gävle 1916 – 1946 (Kungsbäcksvägen 39)
På platsen för filialateljén i Kungsbäck byggde Gustaf 1916 en ny stor villa som fick adressen Kungsbäcksvägen 39 (Högvakten Nr. 13). I en utbyggnad med perspektivfönster inredde han en ateljé. I delar av bottenplanet byggdes ett kafé om två rum och kök som fick heta “Reimers café”, senare “Café Bogården”, för hantverkare, och rekryter och beväringar från regementet I14 (Arbetarbladet).
På visitkorten från denna tid står “G. Reimers” men ortnamn saknas (se nedan). Gustaf tog förutom porträtt även landskaps- och industribilder. I en artikel i publikationen “Hvar 8 Dag” från juni/juli?1922 beskrivs han som “en av vårt lands främsta kamerakonstnärer”. Många av hans bilder från Gävle är kända som vykort (se nedan).
Gustaf satt även i Svenska Fotografers Förbunds styrelse 1913-1917 och tilldelades förbundets hedersomnämnande och bronsmedalj 1908, 1913 och 1922 (DigitaltMuseum). Hur länge ateljén användes är osäkert, Gustaf lämnade Gävle 1946 och flyttade till Ludvika (DigitaltMuseum). Nedan finns en bild på villan i Kungsbäck: Länsmuseet Gävleborg, DigitaltMuseum Nr. XLM.GR0021.
Porträtt
Visitkort Gävle Typ 1: 1908 – 1916
Kort av tjock kartong i mörk brun eller mörk röd färg och raka hörn. På framsidan till vänster står “Reimers, Gefle” i ett rektangulärt ornament. På baksidan står “G. Reimers, Nygatan 15, Gefle”.
Visitkort Gävle Typ 2: 1908 – 1916
Kort av tjock kartong i mörk brun eller mörk röd färg och raka hörn. På den heltäckande bilden finns till höger finns präglat “G. Reimers, Gefle” eller text saknas. På baksidan står “G. Reimers, Nygatan 15, Gefle”.
Visitkort Gävle Typ 3: 1910 – 1916
Kort av tjock kartong i mörk brun eller mörk röd färg och raka hörn. På framsidan till vänster står “Reimers, Gefle” i ett rektangulärt ornament. På baksidan står “G. Reimers, Nygatan 15, Gefle, Filial vid Kungsbäck”.
Visitkort Gävle Typ 4: 1910 – 1916
Kort av tjock kartong i mörk brun eller mörk röd färg och raka hörn. På den heltäckande bilden finns till höger finns präglat “G. Reimers, Gefle” eller text saknas På baksidan står “G. Reimers, Nygatan 15, Gefle, Filial vid Kungsbäck”. Kort nedan: Porträttfynd Nr. 205378 och Nr. 186604.
Visitkort Gävle Typ 5: 1910 – 1916
Kort av tjock kartong i mörk brun eller mörk röd färg och raka hörn. På framsidan till höger står “G. Reimers, Gefle”. På baksidan står “G. Reimers, Nygatan 15, Gefle, Filial vid Kungsbäck”.
Visitkort Gävle Typ 6: 1916 – ca. 1920-tal
Kort av tjock kartong i beige, grå, blå färg och raka hörn. På framsidan till höger står med skrivstil “G. Reimers, Gefle”. Baksidan saknar text. Kort nedan: Porträttfynd Nr. 4326 och Nr. 176795 .
Visitkort Gävle Typ 7: 1916 – ca. 1920-tal
Kort av tjock kartong i beige, grå, blå färg och raka hörn. På den heltäckande bilden finns till höger finns präglat “G. Reimers, Gefle”. Baksidan saknar text.
Gruppbilder
Nedan finns två gruppbilder tagna av Gustaf Reimers: “Positions och fästningsartilleriets skjutskola på Marma skjutfält 1912”, Armémuseum, DigitaltMuseum Nr. AMA.0015144; “Medlemmar i fotbollsklubben Västra bollklubben från Gävle”, Länsmuseet Gävleborg, DigitaltMuseum Nr. XLM.U08911.
Topografi och vyer
Topografi
Nedan finns två exempel på topografiska bilder tagna av Gustaf Reimers från Järnvägsmuseet: ett från Gävle, DigitaltMuseum Nr. JvmKDAA02470 och ett på Njupeskärs vattenfall DigitaltMuseum Nr. JvmKDAA13362. Han tog även bilder till Svenska Turistföreningens verk över Gästrikland.
Vykort
Gustaf använde många av sina topografiska bilder som underlag till vykort, nedan finns två exempel från Gävle.
Flygplansbilder
Gustaf Reimers var, i likhet med många andra, fascinerade av den nya maskinen “aeroplan” eller flygplan, som gjorde entré under 1910-talet. Nedan finns bilder från fyra olika tillfällen då Gävle fick besök av pionjärer inom flyget.
(1) De första flygningarna i Gävle ska ha skett fredagen den 14 och söndagen 16 juli 1911 av friherre Carl Cederström. Första dagen kom det 4000 st åskådare, andra dagen kom 10000 st åskådare och han flög då i 26 minuter (Gävleborgs län i ord och bild, s.213). Cederström använde ett flygplan ”Bilbol”, som var ett 50 hk Blériot monoplan. Det finns en bild nedan som tagits av Gustaf som troligtvis är från den uppvisningen (Länsmuseet Gävleborg, DigitaltMuseum Nr. XLM.B85-180).
(2) Sommaren 1913 gjorde kapten Hugo Sundstedt ett flertal flyguppvisningar och gjorde uppstigningar runt om i landet. Den 10 augusti 1913 genomförde han den första flygningen mellan Malmö och Stockholm på 14 timmar och 35 minuter (Wikipedia). På sommaren 1913 var Sundstedt i Gävle med sitt Blériot XI flygplan “Ugglan”, senare kallad “Vecko-Journalen”. Det finns en bild från detta besök som Gustaf tagit: Karlsborgs fästningsmuseum, DigitaltMuseum Nr. KBGF. 062444. Det finns även en film från ett besök han gjorde i Mora samma sommar (Filmarkivet.se).
(3) På hösten 1913 gjorde också den franske flygaren Maurice Chevilliard en uppvisningsturné i Sverige. Han var i Gävle onsdagen och torsdagen den 24 respektive den 25 september med sitt flygplan “Farman” HF.20; kapten Hugo Sundstedt skall ha varit med på resan från Stockholm (Svensk Flyghistorisk Förening Region Norra Småland). Det finns en bild från tillfället som saknar upphovsman men som troligtvis är tagen av Gustaf (Länsmuseet Gävleborg, DigitaltMuseum Nr. XLM.D87).
Chevilliard tog även passagerare och på torsdagen fick Gustaf Reimers följa med (Gävleborgs län i ord och bild, s.213). Resultatet är den första flygbilden över Gävle som Gustaf tog vid den resan (Gävle kommunarkiv Nr. FO/8034).
(4) Kapten Hugo Sundstedt måste ha gjort ytterligare ett besök i Gävle 1922 då det finns en bild därifrån tagen av Gustaf (Tekniska museet, DigitaltMuseum Nr. TEKA0121716).
Tågolyckor
Förutom flygplan verkar det som om Gustaf även hade ett stort intresse för järnvägen och dess olyckor. Nedan finns två bilder från Järnvägsmuseet som han tagit: i Röstbo 1916, DigitaltMuseum Nr. JvmKDAA12676; samt i Holmsveden 1917, DigitaltMuseum Nr. JvmKDAA10663.
Båda olyckorna gällde så kallade krigsinvalidtåg eller flyktingtåg som gick genom Sverige. Det gällde en utväxlingen av krigsinvalider från Tyskland-Österrike på ena sidan och Ryssland på den andra sidan under första världskriget. Den genomfördes av Röda korset och Svenska staten och gällde ca. 63000 tyska och ryska krigsfångar som utbytes via tåglinjen Haparanda-Trelleborg-Sassnitz och omvänt; det gick 59 st tåg 1916 och 64 st tåg 1917 (Järnvägshistoriskt forum).
I Röstbo (mellan Kilafors och Holmsveden) skedde en olycka den 6 februari 1916 då snälltåg Nr. 3043 från Haparanda körde på godståget Nr. 1613. Snälltågets lok, en godsfinka och en förstaklassvagn spårade ur samt att sju av godstågets vagnar blev krossade. De enda skadade var snälltågets lokförare och eldaren, dock inte livsfarligt (Hvar 8 Dag, Nr 21 den 20 februari 1916, s.335).
Den andra tågolyckan i Holmsveden var allvarligare. Den 16 februari 1917 körde snälltåg Nr. 3048 in i ett pumphus på grund av att en växel lagts fel och tåget därför gick in på ett stickspår. Då omkom 11 personer och 40 skadades. Tågets passagerare var ryska krigsinvalider, vilka var på väg norrut (Wikipedia).
Industribilder
Gustaf Reimers tog många interiör och exteriörbilder på industrier, nedan finns två exempel: “Interiörbild av turbiner i maskinhallen, Järnvägsmuseet, DigitaltMuseum Nr. JvmKDAF03113 och “Gefle Manufaktur AB i Strömsbro.”, Tekniska Museet, DigitaltMuseum Nr. TEKA0148492.
Arkiv
Länsmuseet Gävleborg har ca. 15 000 st glasplåtar i arkiv från Gustaf Reimers ateljé, de flest är porträtt med oftast namngiven person; ett kortregister som gör samlingen sökbar finns tillgängligt i Faktarummet. På DigitaltMuseum finns 14 706 st utlagda bilder varav 14 518 st är från Länsmuseet Gävleborg (DigitaltMuseum).
Källor
Litteratur
- Gävleborgs län i ord och bild, Malmö 1960.
Internet
- FRG = FOTOGRAFREGISTER 1860-1920, Version 2.0, Bernhard Johanson, http://privat.bahnhof.se/wb154895/FotReg2.0/Nerladdning.html, (hämtat: 2020-02-08).
- DigitaltMuseum: Reimers, Gustaf Wilh. (1885 – 1963), https://digitaltmuseum.org/021035593432/reimers-gustaf-wilh-1885-1963 (hämtat: 2020-12-12).
- Arbetarbladet: den 19 december 2010, https://www.arbetarbladet.se/artikel/har-ar-gavles-aldsta-och-hemligaste-kafe (hämtat: 2020-12-21).
- Svensk Flyghistorisk Förening Region Norra Småland, http://sffsmaland.se/Historia/hist/M.Chevilliard/M.Chevilliard.html (hämtat: 2021-01-01).
- Järnvägshistoriskt forum, https://www.jvmv2.se/forum/index.php?mode=thread&id=145046 (hämtat: 2021-01-10).
Bilder
- Porträttfynd = Rötter, Sveriges Släktforskarförening, Porträttfynd, https://www.rotter.se/faktabanken/portrattfynd (hämtat: 2020-02-08).
- DigitaltMuseum: Reimers, Gustaf Wilh. (1885 – 1963), https://digitaltmuseum.org/search/?aq=name%3A%2221365e48-80a1-42b5-af0f-7c18fc19a902%22 (hämtat: 2020-12-12).
- Gävle kommunarkiv, http://185.121.204.183/calmView/ (hämtat: 2021-01-01).
© Lars Eriksson
