Agnes Andersson (Alfta)

Fotografen Agnes Andersson hade en fast ateljé i Alfta omkring 1900-1937 men öppnade troligtvis en sommarateljé där redan 1884. Agnes var i stort sett den enda stationära fotografen i Alfta under sina aktiva år. Hon gjorde en stor gärning genom att dokumentera människor och miljöer i Alfta. Många av hennes efterlämnade glasnegativ finns bevarande och förvaltas av Alfta Hembygdsförening.

Biografi

Agnes Amanda Helena Andersson föddes den 12 januari 1865 i Alfta. Fadern var Johan Andersson (född 1823), lanthandlare i Kyrkbyn Nr. 19 “Militia Bostället” i Alfta, och modern var Brita Ersdotter (född 1829). Agnes hade fyra äldre syskon: Anna Maria (född 1855), Selma Kristina (född 1861), Frans Axel (född 1858) och Anders Fredrik (född 1859). Hon fick även tre yngre syskon: Johan Emil (född 1868, avliden 1868), Emilia Maria (född 1868) och Brita Johanna (född 1873, avliden 1874). Fadern avled 1878, när Agnes var 12 år, och modern blev ensam med barnen.

När Agnes var 18 år, 1883, flyttade hon till Kristinehamn och tog en lärlingsplats hos fotografen Erik G. Rådberg. Hon var i Kristinehamn från november 1882 till februari 1885. Efter hemkomsten hade Agnes en sommarateljé i Alfta men tillbringade vinterhalvåret i Stockholm (se nedan). Modern och barnen flyttade 1898 till gården Kyrkbyn Nr. 9 i Åsabäcken, benämnd “Lyckan”. Flytten skall ha berott på att den tidigare gården stod i vägen vid byggandet 1899 av järnvägen mellan Bollnäs och Voxna (AHF).

Från ungefär år 1900 blev Agnes skriven som fotograf för första gången. Hon stod 1902 överst i husförhörslängden och var förmodligen huvudförsörjare i familjen, som då bestod av modern och de äldre systrarna Selma Kristina och Anna Maria. Modern avled 1908 och Agnes fortsatte som fotograf i Alfta fram till 1937. Hon förblev ogift men skall ha tagit fotografbiträdet Greta Hall-Andersson (se nedan) som fosterdotter (AHF). Agnes Andersson avled i Alfta när hon var 93 år den 10 februari 1958.

 

 

Fotografkarriär

Formativa år 1883 – 1885

Agnes befann sig i Kristinehamn från november 1882 till februari 1885. Hon arbetade där som lärling hos fotografen Erik G. Rådberg i Kristinehamn (AHF). Han hade en ateljé i Kristinehamn 1880-1891 (FRG). Agnes hade 1884 en sommarateljé hemma i Alfta (AHF). Enligt en uppgift bidrog lärarinnan Anna Pihlgren till Agnes yrkesval, då hon ordnat platsen hos fotografen Rådberg. Fröken Pihlgren var lärare vid seminariet i Kristinehamn men brukade tillbringa somrarna i Alfta (AHF).

Alfta/Stockholm 1885 – 1900

Efter återkomsten till Alfta från Kristinehamn 1885 använde Agnes förmodligen en enkel ateljé i föräldrahemmet i Kyrkbyn Nr 2. Hon skall enbart ha använt ateljén under sommarmånaderna och under vintern vidareutbildat sig i Stockholm; då hos fotograferna “Anny Tideström” och “Zelma Jakobsson” (AHF). Efter återkomsten 1885 till Alfta från Kristinehamn använde Agnes förmodligen en enkel ateljé i föräldrahemmet i Kyrkbyn. Hon skall enbart ha använt den under sommarmånaderna och under vintern vidareutbildat sig i Stockholm, då hos fotograferna “Anny Tideström” och “Zelma Jakobsson” (AHF). Systrarna Elisabeth Tideström och Wilhelmina Tideström kom till Stockholm 1886 respektive 1884 och arbetade först som fotografbiträden, men omkring 1893 startade de en egen ateljé “E. & W. Tideström & Co.”, som var verksam kanske till 1914 (FRG).

Selma Jacobsson (1841-1899) upprättade 1872 en ateljé i Stockholm, först på Drottninggatan och från 1877 på Fredsgatan. Bland hennes kunder fanns främst folk från den diplomatiska kåren och den högre societeten i Stockholm. Hon blev 1899 ”Kungl. Hoffotograf”, men avled senare samma år (Wikipedia). Agnes kan således ha arbetat hos Selma Jacobsson från 1886 fram till 1899 och/eller hos systrarna Tideström från 1893 och fram till omkring 1900.

Alfta 1900 – 1937

Agnes blev år 1900 skriven som fotograf för första gången, hon hade då flyttat till Kyrkbyn Nr. 9 “Ol-Mårs” och fått en fast permanent ateljé, den hade blivit färdigställd 1902 (AHF). Fotografbiträdet Jenny Margareta Hall (född 1893) började 1914 i Agnes ateljé, hon hade tidigare arbetat i Gävle. Jenny Hall, nu titulerad fotograf, gifte sig sedan 1937 med målaren Erik Axel Andersson och paret verkar ha bosatt sig hos Agnes.

Agnes skall ha fortsatt som fotograf fram till 1937, då var hon 62 år. Ateljén togs då över av kompanjon Jenny Hall-Andersson (AHF). Jenny skall även ha blivit fosterdotter till Agnes (AHF); vad den uppgiften ursprungligen kommer ifrån är obekant. I vilket fall finns det inte noterat i husförhörslängden fram till 1941, men det kan ju ha skett senare. Agnes dokumenterade Alfta och landskapet runt om med en mängd bilder. Det finns fotografier på både byggnader och människor i olika sorters arbeten. Dessa finns bevarade som glasnegativ, men det är osäkert hur många av dessa som man gjort papperskopior av (se Arkiv nedan).

Ateljéer

Huvudateljé

Agnes fick en permanent specialbyggd året-runt ateljé först i och med att familjen flyttade år 1900 till gården Kyrkbyn Nr. 9 “Ol-Mårs” (AHF). På bilden nedan, med okänt datum, ses det karakteristiska ateljéfönstret på gårdens övervåning. I ateljén skall det ha funnits tre olika fonder: en med moln; en med balustrad och terrass med byggnader; och en med björkar (AHF). Gården finns kvar (2019) i ett fint skick men ingenting är kvar av Agnes ateljé (se bild nedan).

 

 

 

Filialer

Agnes skall, enligt FSF (se Källor), haft en filialateljé i Edsbyn omkring 1899. Några visitkort med orten Edsbyn angiven, gjorda av Agnes Andersson har ännu inte påträffats. Men det är troligt att hon använde ortnamnet Alfta på de bilder som eventuellt tagits där.

Porträtt

Inledning

Antalet visitkortstyper som Agnes använts sig av är begränsat. Om detta är beror på bevarande eller inte är osäkert. En datering av korten också svår att göra och är baserade nästan på bara stilistiska grunder. Det pressade årtal som finns på vissa kort måste användas med försiktighet, då det är oklart om dessa årtal kan användas till datering av fotograferingstillfället.

Visitkort Alfta Typ 1: ca. 1884/1885

Kortet av medeltjock orange/gul kartong med runda hörn. Runt kanten finns en guldbård. På framsidan till vänster står “Agnes Andersson” i skrivstil och till höger “Alfta”, båda med guldtext. På den gula baksidan står “Agnes Andersson” och “Alfta”.

 

Visitkort Alfta Typ 2: slutet 1880-talet – början 1890-talet

Kort av medeltjock orange eller vit kartong med runda hörn. På framsidan till vänster står “Agnes Andersson” och till höger “Alfta” i små versaler. På den elfenbensfärgade baksidan står “Agnes Andersson” och “Alfta”.

 

Visitkort Alfta Typ 3: slutet av 1890-talet till början av 1900-talet

Kort av tjock vit kartong med snedskurna guldfärgade kanter och raka hörn. På framsidan till vänster står “Agnes Andersson” i skrivstil och till höger “Alfta” med guldfärgad. På den grå baksidan står “Agnes Andersson” och “Alfta”.

 

Visitkort Alfta Typ 4: mitten av 1900-talet

Kort av tjock blågrå kartong med raka hörn. På framsidan till vänster står “Agnes Andersson” i skrivstil och till höger “Alfta” i jugendstil. Baksidan saknar text och är ofärgad.

 

Visitkort Alfta Typ 5: 1900 till 1910-talet

Kort av tjock kartong i jordfärger som grönt och brunt. Bilderna har en tunn bård i ljusare färg runt om. På framsidan till höger står “Agnes Andersson” och “Alfta” med en tunn vit ram runt om. Baksidan saknar text. Kort nedan: Porträttfynd Nr. 128117 och Nr. 128111.

 

Visitkort Alfta Typ 6: 1900 till 1910-talet

Kort av tjock grå eller jordfärgad kartong med raka hörn. På framsidan till vänster finns ett märke i jugendstil och blommor och texten “Agnes Andersson” och “Alfta”. Baksidan saknar text. Kortet nedan: Porträttfynd Nr. 140760.

 

Visitkort Alfta Typ 7: 1910-talet

Kort av tjock brun, mörklila eller ljust färgad kartong med raka hörn. På framsidan till höger står i vitt eller präglat “Agnes Andersson” och “Alfta”. Baksidan saknar text.

 

Kabinettkort

Agnes producerade även bilder i det större formatet kabinettkort. Här nedan ses en privat bild och en från Porträttfynd Nr 88883, daterad 1896.

 

 

 

Topografi och vyer

Vykort

Agnes tog bilder för ett antal vykort med motiv från Alftatrakten. Det verkar som att hon själv agerat förlag för dessa.

 

 

Arkiv

Alfta Hembygdsförening skall ha en stor del av Agnes glasnegativ bevarade. Några av dessa är nykopierade. På “Hembygdens hus” i Alfta finns en permanent utställning (2019) av några av Agnes uppförstorade bilder. Där finns även hennes kameror, kläder och övrig utrustning. Många av glasnegativen är kopierade på papperskopior. Det finns även en Agnes Andersson broschyr om utställningen.

Källor

Litteratur

• FSF = Svenska fotografernas förbund – ”Förteckning öfver Sveriges fotografer 1899, 1911”.

Internet

• FRG = FOTOGRAFREGISTER 1860-1920, Version 2.0, Bernhard Johanson, http://privat.bahnhof.se/wb154895/FotReg2.0/Nerladdning.html (hämtat: 2020-02-08).
• AHF = Alfta Hembygdsförening, “Historik om Agnes Andersson” (hämtat: 2019-12-01, död länk).

Bilder

• Porträttfynd = Rötter, Sveriges Släktforskarförening, Porträttfynd, https://www.rotter.se/faktabanken/portrattfynd (hämtat: 2020-02-08).
• Alfta Hembygdsförening.
• Huvudbild: privat.

 

© Fotografihistoria.se, Lars Eriksson.